Haploid respektive diploid kromosomuppsättning (meios)

Jag tror inte att det är helt rätt det som du tänker. Själv har jag kollat på Khan academy, och som jag förstår det så betyder hapoliod att det bara finns en uppsättning gener, som i könscellerna, och diploid betyder att det finns två olika uppsättningar, som i alla andra celler i kroppen. En del arter, tex jäst, har en mer utvecklad haploid form än vad vi däggdjur har. Du kan hitta mer här:

https://www.khanacademy.org/science/biology/cellular-molecular-biology#intro-to-cell-division

Sandis skrev:

Hej!

Så min fråga gäller generellt vad gäller haploid och diploid kromosomuppsättning. Förstår nämligen mig inte riktigt på bilden (Celldelning / meios) nedan och tror jag börjat blanda ihop begreppen för vad som är vad. 

 

Så om jag försöker förklara hur jag förstått det: så när jag kollar på meios 1 ser jag 4 kromsomer varav homologa (två kromosomer av samma slag) delningskromosomer lägger sig intill varandra. Dessa homologa delningskromomspar går sedan in i enskilda celler (Telofas 1). 

Än så länge stämmer det (även om det finns fler steg som du inte nämner, men det kan bero på vad ni gått igenom, t.ex. profas, metafas, anafas).

Under meios 2 delas sedan dessa homologa delningskromsomer upp ytterligare för att få systerkromatiderna ska ingå i sina egna celler (Anafas 2/Telofas 2). Sedan blir det från en könscell (interfas) fyra haploida celler. 

Ja, övergripande sker detta (fyra könsceller bildas dock, d.v.s. de fyra haploida cellerna).

Dessa fyra haploida celler har sedan enkla kromosom uppsättningar där det i kromosomen (i cellkärnan) finns 1 kromatid från pappan och 1 kromatid från mamman. Så i detta fall ska då haploid syfta på att det i cellkärnan endast finns 2 kromatider totalt. 

Nej här blir det knas. Det finns i varje könscell (som är haploid) en av varje kromosom, som i detta sammanhang brukar kallas kromatid (som betyder en halva av en duplicerad kromosom. Denna duplicering av kromosomen sker under cellens S-fas, innan celldelningen. Samtliga kromosomer kopieras då (kallas ofta dupliceras), och för att kunna hålla isär de  duplicerade kromosome-enheterna, kallas de för kromatider. D.v.s. en kromatid är en av totalt två kopior, av en och samma kromosom, i mammans eller pappans cell).

Så i varje könscell finns det en kromatid/kromosom - så 23 stycken kromatider, eller en haploid uppsättning.

 

Min logiska slutsats blir då att diploid kromosomuppsättning innebär att det i cellkärnan finns 4 kromatider totalt varav 2 från mamman och 2 från pappan. 

Nej, vid detta skede finns det för varje av våra 23 kromosomer en från pappans könscell och en från mammans, så 23x2 kromosomer totalt. 

Efter den homologa rekombinationen och separationen under anafas2 är varje kromatid en egen och unik kombination, och kan kallas kromosom. Kromatid används mest för att kunna hålla isär de två kopiorna av varje kromosom som bildas under dupliceringen i S-fasen.