Hålls alla ämnen ihop av intra sam intermolekylära krafter?
Hej, jag är lite kluven när det kommer till de intermolekylära krafter som håller ihop molekylerna. Som jag förstått det, så hålls ett kovalent ämne ihop av van der waals bindingar ifall det inte är en dipol? Och om det är en dipol av dipol-dipol-bindningar/ vätebindningar.
Kolsyreis tex. eller fast koldioxid hålls ihop av polära kovalenta bindningar. Och jag förstår att molekylen inte är en dipol för att den hålls ihop av dubbelbindningar mellan O och C. Samt att den inte är vinklad.
MEN betyder det då att den också hålls ihop av intermolekylära krafter som van der waals binding?
Diamant är en jättemolekyl som hålls ihop av kovalent binding. Det är ett hårt ämne med en kraftig struktur, då kan den väl inte hållas ihop av intermolekylära krafter som van der waals bindningar eller?
Min fråga är framförallt om ämnen alltid hålls ihop av intermolekylära krafter eller om de helt enkelt bara kan hållas ihop av kovalent bindning tex. Jag hoppas att jag varit tydligt med frågan.
MEN betyder det då att den också hålls ihop av intermolekylära krafter som van der waals binding?
Ja.
Diamant är en jättemolekyl som hålls ihop av kovalent binding. Det är ett hårt ämne med en kraftig struktur, då kan den väl inte hållas ihop av intermolekylära krafter som van der waals bindningar eller?
Det stämmer. Det finns ämnen som inte hålls ihop av några intermolekylära bindningar utan där ämnet i sig är en enda stor molekyl som bara har intramolekylära bindningar. Diamant är ett sådant exempel, kvarts ett annat. Sen finns det såklart ämnen som inte är molekylföreningar överhuvudtaget - salter och metaller, där det inte är lönt att ens prata om intermolekylär bindning eftersom deras uppbyggnad ser totalt annorlunda ut.
Tack då förstår jag lite bättre! Men hur ska jag kunna avgöra vilka kovalenta ämnen som hålls ihop av intermolekylära krafter? Som du tex. sa med diamant. Även om kolatomerna hålls ihop av kovalent binding så finns det inga andra svagare bindningar?
Jag har tittat på Magnus Ehinger "riktlinjer" för hur man avgör ett ämnets bindning där han säger --> kovalent bindning--> ej dipol--> van der waals bindning. Men det gäller inte i alla av fallen? Eller är det kanske då bara diamant, kvarts, grafit som är undantaget?
Jag vet inte riktigt vad som avses i det fallet, men rent generellt måste du ju lära dig undantagen utantill. Ordet ”diamant” ger ingen ledtråd till hur det är uppbyggt, utan man måste lära sig att det är kolatomer som binder till varandra i ett enda stort nätverk med kovalenta bindningar. Samma med kvarts.
Grafit har dock intermolekylära bindningar. Det består av kolatomer som binder kovalent till varandra och bildar skikt, sedan binder skikten till varandra med van der Waals-bindning. Om man bara har ett enda skikt så kallas ämnet istället för grafen.
Tack, jag är med har läst på lite mer.
