H2 N2 O2 F2 Cl2 Br2 I2
Varför förekommer dessa naturligt två och två? (H2, N2, O2, F2, Cl2, Br2, I2)
Hej
Hur tänker du själv?
En syreatom (O) som vill bilda en molekyl går ihop med en annan syreatom (O) och då delar de på två elektronpar, det bildas då en syremolekyl som har en dubbelbindning.
Likadant med en väteatom (H) som går ihop med en annan väteatom (H), de vill uppnå ädelgasstruktur och delar därför med sig så att de har 1 gemensamt elektronpar. Vätemolekyl = enkelbindning
o.s.v.
Är denna teori sann? Om svar ja, ber jag om ursäkt för denna simpla fråga.
I stort sett har du rätt, men elektronfördelningen i en syremolekyl beskrivs inte särskilt bra som en dubbelbindning - i så fall hade inte syrgas varit så reaktivt som det är. En syrgasmolekyl är en diradikal, d v s den har två oparade molekyler. För att förklara detta behöver man gå in i universitetskemin med molekylorbitalteori och annat roligt.
Ok men om man läser kemi 1 så räcker det att svara som jag gjorde?
mjatte.mj skrev:En syreatom (O) som vill bilda en molekyl går ihop med en annan syreatom (O) och då delar de på två elektronpar, det bildas då en syremolekyl som har en dubbelbindning.
Likadant med en väteatom (H) som går ihop med en annan väteatom (H), de vill uppnå ädelgasstruktur och delar därför med sig så att de har 1 gemensamt elektronpar. Vätemolekyl = enkelbindning
o.s.v.
Är denna teori sann? Om svar ja, ber jag om ursäkt för denna simpla fråga.
Ja, det stämmer. Att gå ihop två och två är ett sätt för dessa atomer att uppnå ädelgasstruktur, därav bindningen mellan dem.
Något som kan vara lite intressant att veta är att egentligen inte är en dubbelbindning. Det är faktiskt en hybridvariant där tre elektroner delas. Exakt hur det funkar är överkurs, men det är en förklaring till att syre är så reaktivt (dubbel- och trippelbindningar är ju annars svåra bryta och därmed reagerar sådana ämnen ganska lite, jämför med där det finns en "riktig" trippelbindning och som är mycket svårt att få att reagera).
