Gymnasiematte jämfört med Basårmatte
Hej.
Har inte sett en tråd med svar på detta så jag postar en. Hoppas det är ok.
Jag har en fråga gällande matematiken då jag ska börja studera ett naturvetenskapligt basår nu till hösten i Göteborg med ambitionen att läsa fysik efteråt.
Jag hade noll koll på matte (visste inte ens räkningsordning för de fyra räknesätten) innan jag började självstudera för knappt ett år sedan.
nu har jag skrivit ett A på en prövning i matte 3C och skriver A med god marginal på testproven i ma4 som finns på nätet. Har även börjat så smått på gymnasiefysiken.
min fråga är hur matematiken skiljer sig på basåret jämfört med gymnasiet? På basåret kommer jag läsa motsvarande kurs 4 från gymnasiet.
Har börjar räkna ur kurslitteraturen och har redan vid avsnittet om linjära ekvationer stött på Gausselimination som inte ens nämns i några av de gymnasiekursböcker jag studerat förut.
Är det mycket som skiljer sig på basårets matte jämfört med gymnasiets motsvarande kurs?
Matematiken i sig skiljer sig inte. Det är bara mycket matte under en kort period under basåret. Många upplever det som väldigt stressigt.
Att gausselimination nämns så tidigt är dock skumt. Det dyker först upp i Matte specialisering (en utökningskurs på gymnasiet), eller annars i linjär algebra på universitetet.
Om jag var du skulle jag fråga om detta på universitetets facebook-grupp. På KTH är det "Legends of Tàmorrow". Många har gått basår och kan erinra om gausselimination dök upp även för dem.
Kom dock ihåg att GE inte är en "ny" metod. Det är snarare bara ett smartare sätt att lösa ekvationer än det man lärde sig i gymnasiet. Du kan med all fördel lära dig det, och det är inte heller särskilt svårt!
redigering: En extra grej jag hört om basår, som skiljer sig från gymnasiet, är att lärarna är extremt petiga. Iallafall på KTH. De är mer petiga än vad universitetsprofessorerna är. Med det menar jag att rotenur-tecken som inte sträcker sig hela vägen över ekvationen blir minuspoäng. En glömd dx eller dy blir likaså minus. Så är det (ibland) inte på universitetet.
Tack för ditt utförliga svar Klonk :)
klonk skrev:Matematiken i sig skiljer sig inte. Det är bara mycket matte under en kort period under basåret. Många upplever det som väldigt stressigt.
Att gausselimination nämns så tidigt är dock skumt. Det dyker först upp i Matte specialisering (en utökningskurs på gymnasiet), eller annars i linjär algebra på universitetet.
Om jag var du skulle jag fråga om detta på universitetets facebook-grupp. På KTH är det "Legends of Tàmorrow". Många har gått basår och kan erinra om gausselimination dök upp även för dem.
Kom dock ihåg att GE inte är en "ny" metod. Det är snarare bara ett smartare sätt att lösa ekvationer än det man lärde sig i gymnasiet. Du kan med all fördel lära dig det, och det är inte heller särskilt svårt!
redigering: En extra grej jag hört om basår, som skiljer sig från gymnasiet, är att lärarna är extremt petiga. Iallafall på KTH. De är mer petiga än vad universitetsprofessorerna är. Med det menar jag att rotenur-tecken som inte sträcker sig hela vägen över ekvationen blir minuspoäng. En glömd dx eller dy blir likaså minus. Så är det (ibland) inte på universitetet.
Tack för ditt utförliga svar Klonk :)
Ja att det är stressigt är jag nog ändå beredd på på något sätt. Det känns skönt att ändå kunna alla delar i Ma4 så man har ett litet försprång där och kan lägga lite extra fokus på fysiken första terminen.
Gausselimination sitter rätt bra nu. Iallafall på den ytterst grundläggande nivån med 2 och tre variabler med lika många ekvationssystem.Fattar inte varför man inte lär ut den redan i typ matte 2? Den är inte svårare att lära sin än tex substitutionsmetoden enligt min personliga åsikt.
Låter ju mindre roligt att lärarna kan uppfattas så enormt petiga. Jag kan väl dock tänka mig att det beror på att man ska ”vänja” sig vid universitetets mer strikta hållning gällande redovisning och bevisning jämfört med gymnasiematten. Så det är väl bara att acceptera tänker jag.
Återigen. Tack för ditt svar :)
Gausselimination sitter rätt bra nu. Iallafall på den ytterst grundläggande nivån med 2 och tre variabler med lika många ekvationssystem.Fattar inte varför man inte lär ut den redan i typ matte 2? Den är inte svårare att lära sin än tex substitutionsmetoden enligt min personliga åsikt.
Gausselimination är väl additionsmetoden i en mer utvecklad form? Additionsmetoden lär man sig i Ma2.
En del människor tänker på så sätt att substitutionsmetoden passar dem bättre, andra så att additionsmetoden är enklare. Själv föredrar jag substitutionsmetoden för det mesta, men inte alltid.
klonk skrev:Matematiken i sig skiljer sig inte. Det är bara mycket matte under en kort period under basåret. Många upplever det som väldigt stressigt.
Matten (men även resten av ämnena) skiljer sig ganska rejält. Det är ett annat innehåll (typ matte1-5 + mattespec + saker från första året på en ingenjörsutbildning), högre tempo och en annan ordning allt innehåll tas upp. Man går igenom allt helt från grunden och tar det i den ordningen som makear mest sense, inte den som råkar passa in läroplanen för gymnasiet.
(Detta skiljer sig mellan lärosäten men jag kan tänka mig att Chalmers och KTH iaf har ganska likvärdiga basår.)
redigering: En extra grej jag hört om basår, som skiljer sig från gymnasiet, är att lärarna är extremt petiga. Iallafall på KTH. De är mer petiga än vad universitetsprofessorerna är. Med det menar jag att rotenur-tecken som inte sträcker sig hela vägen över ekvationen blir minuspoäng. En glömd dx eller dy blir likaså minus. Så är det (ibland) inte på universitetet.
På Chalmers var det inget extremt angående detta iaf. Tyckte de nästan ibland var snällare än på gymnasiet eftersom man bara kunde få ett poängavdrag per misstag, och inte i varje del detta misstag gav ett felaktigt svar.
Till ChrisLindskog:
Du behöver inte vara orolig. Det är fortfarande så att basåret inte kräver någon annan förkunskap än det du lärde dig på högstadiet (du behöver typ inte ens detta heller eftersom de har en repetitionskurs två veckor innan utbildningen börjar.) Allt gås igenom från början på programmet. Och uppenbarligen har du en viss talang och disciplin om du går från scratch till A i ma4 på ett år, så sitt lugnt, gör ditt bästa och det kommer gå hur bra som helst.
