Gymnasiearbete om talet e
Hej alla!
Nu har jag kommit en bit på vägen mot mitt mål att göra ett gymnasiearbete om talet e.
Det är historiedelen som börjar kännas relativt färdig. Ett avsnitt som visade sig vara mycket svårare att få information om än vad jag trodde. Nu är jag väldigt glad att jag bestämde mig för att det inte skulle bli färdigt förrän till jul i år. Fyra sidor skrift och en sida källförteckning så här långt.
Här finns resultatet och min planering LÄNK
Min tidigare tråd om mitt gymnasiearbete LÄNK
Alla oavsett bakgrund som vill lämna en kommentar, rätta eller ge mig tips och ledtrådar är mycket välkomna att svara här.
Att ta upp något om Eulers identitet och kopplingen till komplexa tal låter rätt naturligt. Att ta reda på (och kanske skriva ett kortare program för?) hur man beräknar e (med ett gäng decimaler) låter också som det skulle kunna passa in.
Först får jag tacka för tre tummar upp. Det är alltid trevligt.
Tack också JohanB för ditt svar. Låter spännande att skriva ett kortare program för uträkning av talet e. Frågan är om det riktigt hör hemma i mitt upplägg?
En fråga från mig är. Om jag tänker mig en muntlig redovisning från min sida. Vilka elever är det då troligt att jag kommer att vända mig till? Som jag tänker mig så skulle det kunna vara elever från natur, ekonomi och samhällslinjen, men om jag gick i gymnasiet idag, vilka var då de troligaste åhörarna? Är det naturlinjen och elever som läst minst matematik 4?
Det finns ett snyggt kedjebråk vars värde är e. Jag vet inte om det har någon djupare innebörd.
e är transcendent, och det bevisades säkert ganska tidigt, men jag vet inte hur eller av vem. Jag tror det gjordes innan man bevisade att är transcendent. Eller också är det bara irrationaliteten man bevisade tidigt.
Valde Euler bokstaven e eftersom det var första bokstaven i hans namn, eller av någon annan anledning?
Mycket trevligt arbete!
Laguna skrev:Valde Euler bokstaven e eftersom det var första bokstaven i hans namn, eller av någon annan anledning?
Nja det verkar inte som man tror det, men det är väl svårt att tro att han var fullständigt omedveten om det.
Eli Maor skriver i boken "The number of e" att det kan bero på att e är första bokstav i ordet exponent, men att det också kan ha berott på att a, b, c, och d användes frekvent inom matematiken medan e var mer orört.
Tack för svar och tips. Mycket värdefullt att få nya ingångsvinklar. 👍
