Gymnasiearbete om talbaser
Tjena, jag går tredje året natur och skulle behöva lite tips kring mitt gymnasiearbete. Funderar på att skriva lite om olika talbaser, historian av olika baser, gamla civilationer, varför bas 10 är standard, bas 2 och 16 i datorer/kvantdatorer? etc.
Skulle dock vilja ha förslag till någonting praktiskt att visa upp som ett "experiment", bevis eller likande. Har inget emot att programmera något kul då det är mitt största intresse men skulle även uppskatta något rent matematiskt. Jag är ganska skicklig både inom mattematik och programmering så svårare förslag (complexa mattematiska bevis, grafiska simulationer etc.) välkomnas :)
Jag tror att talbaser är för snävt att skriva om faktiskt. Du kan ju skriva något om teoretisk datalogi och beräkningshastighet i olika baser.
Läs den här för lite inspiration. https://www.pluggakuten.se/trad/analys-minsta-ovre-grans/
Qetsiyah skrev:Jag tror att talbaser är för snävt att skriva om faktiskt. Du kan ju skriva något om teoretisk datalogi och beräkningshastighet i olika baser.
Läs den här för lite inspiration. https://www.pluggakuten.se/trad/analys-minsta-ovre-grans/
Hur menar du med för snävt? Talbaser har en lång historia med många olika talbaser som används historiskt. Jag skulle nog kunna skriva ett gymnasiearbete om bara sumerernas talbas.
Som historiskt intresserad så diggar jag förslaget men det gäller att kunna hitta en bra frågeställning. Möjligen där kan väl utmaningen bli att hitta en frågeställning som inte blir för snäv, kanske kan det inbegripa någonting som har att göra med att jämföra olika talbaser, deras brister och förtjänster eller konsekvensen av olika talbaser. Vårt tidssystem bygger exempelvis på sumerernas talbas 60.
Ja, men han får säkert inte lägga så stort fokus på historia. Talbaser tror jag är ointressanta rent matematiskt, det är inget "ämne" direkt, det är... en sak.
Varför skulle inte ett arbete om matematikens historia kunna fungera? I varenda gymnasiekurs från 1 till 5 finns det centrala innehållet
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Ja... men samtidigt ställs det krav på gymnasiearbetets fokus efter vilket program eleven går.
Den där raden från centrala innehållet betyder ingenting. Skolverket har så himla många sånna grejer så att inte ens lärarna har koll på allt, än mindre eleverna. Det som lärs ut på matten styrs av tillgängliga matteböcker (och även om de följer centralt innehåll köper skolorna inte nya böcker sådär snabbt). Det är väl ungefär samma anledning jag inte vill gå läkare fastän jag gillar biologi; jag vill inte ha med socialstyrelsen och patienträtt att göra.
Den där raden från centrala innehållet skulle inte stå i det centrala innehållet om inte någon hade ansett att den hör hemma där. Raden jag kopierade var hämtad från Ma5 som i princip bara naturvetare läser.
Jo fast denna "någon" på skolverket har ingen hjärna. De vill krysta fram en allmänbildande grej i matte 5 på grund av ingenting. Det är varken elevers eller lärares fel att matematikundervisningen är så bok-bunden, innehållsmässigt, det är deras. En kurs=en bok med samma siffra. Och så vill de klämma in nån sorts kulturgrej bara för att "åh nu blir våra naturelever för bra på matte, och har inte lärt sig nån kultur, vi måste ha med det!!", och så skrev de den raden från ingenstans med noll åtanke om hur det ska integreras på ett kul och lärorikt sätt. För min del blev det en halvdan rushad inlämningsuppgift i slutet av kursen om kinesernas metod att approximera en halvcirkels area med hjälp av trapetsoider. Inte lärorikt och inte intressant, men enligt skolverket, jättebra!! När jag säger halvdan var inte min inlämning det, utan uppgiften själv.
Ungefär samma är det med SU som kräver att man gått kursen "matematik och samhälle" för att ta kandidatexamen, nej tack, inte den kursen tack.
Hursomhelst så kommer inslaget av historia vara tvunget att vara för stort, om han behöver fylla ett helt gymnasiearbete med det. För som sagt tycker jag inte att talbaser är intressanta ur matematisk synpunkt. Men däremot inom datalogi, kanske intressant!
Vilken tur att inte alla har samma inskränkta inställning till matematik som du har, Qetsiyah! Vilken tur att den som har intresse för talbaser verkar kunna tillfredställa ion lust genom ett gymnasiearbete i matematik.
En tanke jag fick angående talbaser och kvantdatorer, är att en fördel med en kvantdator är ju att den har fler tillstånd än de två tillstånd en ”vanlig” dator har (”1” och ”0”), och därigenom bla möjlighet att representera tal i färre antal minnesceller än en vanlig dator. Men finns det kanske även andra fördelar som har med den högre talbasen att göra, tex antal klockcykler/minnesutrymme som behövs för multiplikations- och divisionsoperationer, etc.
En sådan fördjupning handlar kanske mer om datorvetenskap, och därför kanske ligger utanför de tillåtna ämnesområden som anges för ett gymnasiearbete inom N-programmet? Och kanske alltför komplicerat för ett gymnasiearbete?
Men det handlar ju i grund och botten om matematik, logik och fördelar/nackdelar med olika talbaser.
Andra tillfällen man inte kan enas om vilken talbas som ska användas är ju geografiska koordinatsystem, till exempel gps. (minuter, sekunder eller talbas 10). Finns det tekniska/praktiska fördelar med det ena eller det andra som kan undersökas på något sätt? (Eller handlar det, som vanligt, om två världsdelar som inte kan enas...)
En av mina vänner har en digital binär klocka på sitt skrivbord (jag tror han fick den som licc-present eller liknande), dvs en rad lampor som antingen är av eller på, som binärt talar om vad tiden är (så istället för 12:34:56 så står det 01100:100010:110100 (fast då med lampor som lyser/inte lyser istället för ettor/nollor). Känner man sig praktiskt lagd så kanske det går att bygga något sådant och bli bra nog på den att man kan läsa av tiden.
Jag håller inte heller med Qetsiyah om att talbaser är "ointressanta" ur ett vidare matematiskt perspektiv. Exempelvis så finns det rätt många obesvarade frågor om såkallade palindromprimtal (dvs primtal som man kan vända på ordningen på, t.ex. 131, och få samma svar). Finns det exempelvis för varje talbas oändligt många palindromprimtal?
