Gymnasiearbete fokus biologi
Hej! Jag undrar om jag kan få tips på gymnasiearbeten med biologi som fokus: celler och människokroppen, bakterier, virus, sjukdomar etc. Är tacksam för alla tips jag kan få :)
Det är många som har frågat om detta tidigare. Gör en sökning på ”Gymnasiearbete” i menyn till höger och filtrera sedan på ”Biologi” så får du ett gäng med träffar.
Om du vill göra ett teoretiskt arbete ligger väl covid-19 och pandemier väldigt bra i tiden. Vill du göra något mer praktiskt så kan odling och karaktärisering av bakterier med gramfärgning vara ett alternativ. Jag har tidigare föreslagit projekt om probiotika där man undersöker det vetenskapliga underlaget (funkar det?) och gör egna fermenteringar + mikroskopiering av kulturerna.
En liknande idé är ett projekt om antibiotika och då speciellt penicillin. Man kan faktiskt själv odla penicillinmögel genom att låta gammalt livsmedel (t.ex. bröd) bli dåligt i rumstemperatur. När det har börjat mögla kan man studera svampcellerna i mikroskop. Penicillinmögel har ett ganska speciellt utseende. Vilka förutsättningar verkar gynnsamma för att odla just denna sorts mögel? Föredrar den någon sorts livsmedel och fukthalt? Om du lyckas få fram möglet kan du testa att odla det tillsammans med någon bakteriekultur i en petriskål för att se om det produceras penicillin för att konkurrera ut bakterierna.
Teraeagle skrev:Det är många som har frågat om detta tidigare. Gör en sökning på ”Gymnasiearbete” i menyn till höger och filtrera sedan på ”Biologi” så får du ett gäng med träffar.
Om du vill göra ett teoretiskt arbete ligger väl covid-19 och pandemier väldigt bra i tiden. Vill du göra något mer praktiskt så kan odling och karaktärisering av bakterier med gramfärgning vara ett alternativ. Jag har tidigare föreslagit projekt om probiotika där man undersöker det vetenskapliga underlaget (funkar det?) och gör egna fermenteringar + mikroskopiering av kulturerna.
En liknande idé är ett projekt om antibiotika och då speciellt penicillin. Man kan faktiskt själv odla penicillinmögel genom att låta gammalt livsmedel (t.ex. bröd) bli dåligt i rumstemperatur. När det har börjat mögla kan man studera svampcellerna i mikroskop. Penicillinmögel har ett ganska speciellt utseende. Vilka förutsättningar verkar gynnsamma för att odla just denna sorts mögel? Föredrar den någon sorts livsmedel och fukthalt? Om du lyckas få fram möglet kan du testa att odla det tillsammans med någon bakteriekultur i en petriskål för att se om det produceras penicillin för att konkurrera ut bakterierna.
Tusen tack! Jätte bra ideer.
Teraeagle skrev:Det är många som har frågat om detta tidigare. Gör en sökning på ”Gymnasiearbete” i menyn till höger och filtrera sedan på ”Biologi” så får du ett gäng med träffar.
Om du vill göra ett teoretiskt arbete ligger väl covid-19 och pandemier väldigt bra i tiden. Vill du göra något mer praktiskt så kan odling och karaktärisering av bakterier med gramfärgning vara ett alternativ. Jag har tidigare föreslagit projekt om probiotika där man undersöker det vetenskapliga underlaget (funkar det?) och gör egna fermenteringar + mikroskopiering av kulturerna.
En liknande idé är ett projekt om antibiotika och då speciellt penicillin. Man kan faktiskt själv odla penicillinmögel genom att låta gammalt livsmedel (t.ex. bröd) bli dåligt i rumstemperatur. När det har börjat mögla kan man studera svampcellerna i mikroskop. Penicillinmögel har ett ganska speciellt utseende. Vilka förutsättningar verkar gynnsamma för att odla just denna sorts mögel? Föredrar den någon sorts livsmedel och fukthalt? Om du lyckas få fram möglet kan du testa att odla det tillsammans med någon bakteriekultur i en petriskål för att se om det produceras penicillin för att konkurrera ut bakterierna.
Kan du förklara det här med probiotika, fermentering och mikroskopering ytterligare :)
Läs på om vad probiotika är för något så inser du ganska snabbt att det finns tveksamma vetenskapliga belägg för att det fungerar. Du kan göra en litteraturstudie för att se vad forskarna säger.
Du kan komplettera det med att ta fram egna probiotiska prudukter, t.ex. yoghurt, surkål och ginger bug där du sedan undersöker vilka mikroorganismer de innehåller. Det kan du t.ex. göra med gramfärgning följt av mikroskopiering.
