Gymnasiarbete

Det blir svårt att ge återkoppling utan att se dina resultat. Jag har för egen del lite svårt att värdera resultatbeskrivningen, t.ex. att alla grafer närmar sig varandra i slutet, eller att vissa kurvor ligger lite över andra. Det blir mycket lättare att få en känsla för hur stor skillnaden mellan graferna i slutet är, om du visar det i ett diagram.

Du kanske kan göra en skärmdump i datorn, och klistra in bilder av dina diagram?

.

Okej, men vad är vad? Du behöver nog skriva vad förkortningarna står för.

T.ex. BÄK kan tolkas på två vis:

banan + äppelklyfta

banan + äppelklyfta + kyla

banan, äppelklyfta + kyla!!

R= rumstemperatur och siffrorna säger hur många det är, tex 2 bananer, 2 bananer och 1 äpple etc

K är kyla

Nu blev det lättare att få en bild av vad som skett med syrekoncentrationerna. Som du var inne på så sker en minskning, men jag tycker inte att ditt data är så spretigt. Prova att jämföra hur mycket O2 värdena mellan proverna avviker i början (allihop och sedan mellan replikaten), och sedan hur mycket de avviker dag 4.

Hur stor är skillnaden? Denna jämförelse ger dig en uppfattning av hur stor avvikelsen är mellan mätningarna, och då även lite om mät(o)noggrannheten i ditt experiment.

Det syns direkt att syrehalten inte minskar under hela perioden, utan återgår mellan dag två och tre, för nästan alla prover. 2BR(1) som inte ökade dag 2-3, gör det istället dag 3-4 till nästan en identisk slutkoncentration som replikatprovet 2BR(2). Denna avslutning vid en liknande O2 koncentration sker generellt med proverna.

Har du någon idé om vad detta kan komma sig?

Hur ser ditt data från CO2 koncentrationerna ut?

Kan det kanske användas för att förklara varför syrekoncentrationen minskar för att sedan delvis återgå?

Här är resultaten från koldioxidhalten. Haha mina anteckningar, inte så viktigt (och tog med din feedback i slutet :))

Det är ju väldigt uppenbart att de kammare som befunnit sig i rumstemperatur ökat mycket mer i koldioxidhalt än de som befunnit sig i kyla. Jag tolkar detta som att de har "cellandats mer"? Hittar dock dåliga källor kring detta och känner mig lite allmänt förrvirrad.. Dessutom pekar resultatet på att alla kammare som innehållit äpple utöver bananen ökat mer än de kammare som endast innehållit bananer vilket jag inte vet hur jag ska tolka

Det som sker är väl respiration..? Men vet inte riktigt hur jag ska formulera mig

Ja det som sker när koldioxidkoncentrationen ökar är respiration/cellandning, och denna beror på cellens metabolism. Jag antar att kamrarna inte mottog solljus (?), d.v.s. det fanns i princip ingen chans till någon syrebildning genom fotosyntes. Då kommer cellerna behöva utnyttja cellandning för att överleva, och detta är vad du var inne på.

Mängden bildad koldioxid, och förbrukad syremängd, är direkt kopplad till hur mycket cellandning som skett i mätkammaren. Det finns en temperaturberoende koppling mellan hur snabbt metabolismen i celler sker, vilket är precis det du ser. Precis som kemiska reaktioner går snabbare när värme tillförs i kemilabbet, så sker de kemiska reaktionerna i cellerna snabbare (lite mer om detta står nog i din kemibok). Det är anledningen till att maten håller längre om den förvaras i kylskåp, d.v.s. att kemiska reaktioner går långsammare.

Vilken roll eten spelar, kan du undersöka och diskutera kring, t.ex. om du (inte) såg någon effekt.

I dina grafer ser det ut att ske något mer än "bara" omvandling av socker och syre till koldioxid. Syrekoncentrationen minskar först och går sedan tillbaka nästan tillbaka till ursprungsvärdet. Detta trots att koldioxidkoncentrationen ökar lite för kamrarna i kylskåpet, och mycket vid rumstemperatur. Redan efter första dygnet har koldioxidkoncentrationen stigit färdigt och ligger sedan ganska stabilt, men syrekoncentrationen går ner och sedan upp lite igen. Och skillnaden i koldioxidökningen mellan kyla/rumstemperatur är mycket större, jämfört med minskningen av syrekoncentrationen.

Detta kan du analysera mer. Kan denna skillnad vara en effekt av hur du genomfört ditt experiment, eller finns det en biologisk/kemisk förklaring?

Ja exakt, de exponerades inte för något solljus utan låg i mörker (med filt över respk i kylskåp). 

Men så det du menar är att de som stått i rumstemperatur förbrukar mer syre och bildar mer koldioxid än de som stått i kyla? Det är väl det graferna visar? Dvs som du sa, att den kemiska reaktionen går snabbare i värme = snabbare metabolism? Min kemibok suger haha..

Jag läste att det finns olika faktorer som kan influera hastigheten på respirationen, tex temperatur, mognad (?), syre/co2 koncentration etc. Men varför går det snabbare i värme? Har det typ å göra med att rörelseenergin ökar?

Jag känner inte att jag direkt kan dra någon slutsats med etylenet. Dock tycker jag resultatet från grafen med koldioxid att kamrarna med etylen alltid ligger lite över de andra kammarna? Vet inte hur jag ska tolka det..

Hur menar du att graferna visar att det inte bara sker omvandling av socker och syre? Alltså menar du detta eftersom syret går tillbaka till ursprungsvärdet och att det inte hade gjort det om cellandningen hade fortsatt? Ja att skillnaden i koldioxidökningen mellan kyla/rums är större än syreminskningen är ju intressant och något jag ska undersöka mer

Eller ja kamrarna med det extra etylenet verkar vara lägre i syret med rumstemperatur men högre i syret med kyla samt högre i kamrarna med koldioxid, vet ej hur jag ska tolka

Min frågeställning är: Hur påverkas bananers mognadsprocess av temperatur och tillsatt etylen?

Jag ska besvara i metoden VARFÖR koldioxid och syre mäts. Alltså varför det är intressant för att kunna besvara frågeställningen. Kan man koppla ihop det med respirationen då?

Sassabrassa000 skrev:

Ja exakt, de exponerades inte för något solljus utan låg i mörker (med filt över respk i kylskåp). 

 

Men så det du menar är att de som stått i rumstemperatur förbrukar mer syre och bildar mer koldioxid än de som stått i kyla? Det är väl det graferna visar? Dvs som du sa, att den kemiska reaktionen går snabbare i värme = snabbare metabolism? Min kemibok suger haha..

Jag läste att det finns olika faktorer som kan influera hastigheten på respirationen, tex temperatur, mognad (?), syre/co2 koncentration etc. Men varför går det snabbare i värme? Har det typ å göra med att rörelseenergin ökar?

Testa att söka på din fråga "varför sker kemiska reaktioner snabbare vid högre temperatur", så hittar du förklaringar.

 

 

Jag känner inte att jag direkt kan dra någon slutsats med etylenet. Dock tycker jag resultatet från grafen med koldioxid att kamrarna med etylen alltid ligger lite över de andra kammarna? Vet inte hur jag ska tolka det...

Kamrarna med äppelbitarna i (som du antar frisätter etylenet?), är i alla fall nivåerna av koldioxid lite högre. För syrekoncentrationen är trenden inte lika klar, så det blir knepigare att koppla. På dag 4 finns det en skillnad, men du behöver nog kommentera hur det kan komma sig att 2BR(1) linjen avviker.

 

Hur menar du att graferna visar att det inte bara sker omvandling av socker och syre? Alltså menar du detta eftersom syret går tillbaka till ursprungsvärdet och att det inte hade gjort det om cellandningen hade fortsatt? Ja att skillnaden i koldioxidökningen mellan kyla/rums är större än syreminskningen är ju intressant och något jag ska undersöka mer

Något får syrekoncentrationen att öka igen, men koldioxidkoncentrationen förändras inte i något större utsträckning efter dag 1. Det kan finnas en biologisk/biokemisk förklaring till detta, där fotosyntes vore det uppenbara, men då detta inte kunde ske, kanske detta kommer ifrån något med hur experimentet utfördes. D.v.s. ökningen av syrekoncentrationen är en konsekvens av utrustningen, motsvarande en felkälla.

Sassabrassa000 skrev:

Min frågeställning är: Hur påverkas bananers mognadsprocess av temperatur och tillsatt etylen?

Jag ska besvara i metoden VARFÖR koldioxid och syre mäts. Alltså varför det är intressant för att kunna besvara frågeställningen. Kan man koppla ihop det med respirationen då?

Bananer fås att mogna på ett kontrollerat vis, under transporten/lagringen så att bananerna i butiken är lagom mogna för oss som handlar. Och bananer säljs det massvis av, så företagen som tjänar pengar på bananimporten har forskat fram hur den kontrollerade mognaden görs bäst. Så det finns en hel del källor om detta att söka fram (mycket på engelska, men mindre på svenska misstänker jag).

Om inte annan finns det nog beskrivet i källorna vad som mäts, och troligtvis även varför (bästa faktorn att mäta, billigast, enklast eller något annan motivering).

Men ingen fotosyntes sker i ganska mogna bananer (inte längre gröna), så finns det något annat alternativ för cellerna än cellandning för att bilda energi och överleva?

Eller omvänt, varför innehåller frön som bananer så mycket lagrad kemisk energi?

Läste i en vetenskaplig rapport att "Aktiviteten hos detta enzym kommer att fungera optimalt fram till toppen av etenproduktionen och är
direkt proportionell mot ökningen av O2-halterna" . Skulle det kunna förklara varför syreförbrukningen först tar stort fart och sedan avtar dag 2,3 och 4?

denna källa sa även att "konsumtionen av O2 i bananer kommer att öka när lagringstemperaturen är
ökat, är förbrukningshastigheten för O2 vid låga temperaturer mindre än den höga temperaturen." Vilket kan stödja resonmanget kring metabolismen och andningen hos bananerna i rumstemperatur ??

Sassabrassa000 skrev:

Läste i en vetenskaplig rapport att "Aktiviteten hos detta enzym kommer att fungera optimalt fram till toppen av etenproduktionen och är
direkt proportionell mot ökningen av O2-halterna" . Skulle det kunna förklara varför syreförbrukningen först tar stort fart och sedan avtar dag 2,3 och 4?

Nja, det verkar (från vad du skrev) gälla för ett enskilt enzym, vars aktivitet påverkas av etenproduktionen. Etenproduktionen påverkas å andra sidan av andra faktorer under mognadsprocessen.

Koldioxidbildningen börjar direkt och ökningen avstannar sedan, frånsett en liten ytterligare ökning för bananerna som lagrats med äppelbit.

Under cellandningen skulle i alla fall jag förvänta mig att syreförbrukningen minskar samtidigt som koldioxidbildningen ökar, vilket du ser fram till dag 1.

Efter dag 1 är koldioxidkoncentrationen fortfarande hög (och ökar fortfarande lite med extra äpple), men syrgaskoncentrationen ökar lite igen. Det stämmer inte med hur cellandningen sker. Och eten accelererar mognaden av bl.a. frukt.

Det kan vara så att det är något med ditt experiment som gör att syrgaskoncentrationen ökar, vilket jag försökte hinta om tidigare.

Jag misstänker att det kan vara dina kammare som är orsaken till att syrekoncentrationen ökar, och varför koldioxidkoncentrationen inte ökar mer. För dina 6000 ppm koldioxid motsvarar endast 0.6%, vilket är lägre än de koldioxidkoncentrationer som t.ex. äpplen lagras vid (för att göra äpplenas mognad långsammare).

När cellandningen sker borde kodioxidkoncentrationen fortsätta öka till ännu högre koncentrationer, och syrekoncentrationen samtidigt fortsätta minska - men bara om kammaren är helt tät...

Okej, så eftersom förbrukningen av syre verkar avstanna från dag 2 när det i själva verket borde fortsätta förbrukas syre (förutom för ena replikatet med 2BÄ1R då) menar du då kanske att det är från dag 2 som kamrarna slutar verka tätt vid mätning? Detta skulle ju isåfall kunna stämma eftersom koldioxid-ökningen även avtar för kammrarna i rumstemperatur dag 2, när de egentligen skulle fortsätta. Samtidigt avtar ju inte koldioxidhalten förrän dag 3 för de kammare med extra äpple, men det kanske har å göra med att de innehåller äpple = etylen grejsimojs påverkan? 😁 Samma sak gäller ju även för de kammare i kyla, både vad gäller koldioxid och syre. ?

vad menar du med att 6000 ppm koldioxid motsvarar 0,6%?

vad menar du med att 6000 ppm koldioxid motsvarar 0,6%?

Det är ett matematiskt faktum. $6 000 ppm = \frac{6 000}{1 000 000}=\frac{0,6}{100}=0,6 \%$

Sassabrassa000 skrev:

Okej, så eftersom förbrukningen av syre verkar avstanna från dag 2 när det i själva verket borde fortsätta förbrukas syre (förutom för ena replikatet med 2BÄ1R då) menar du då kanske att det är från dag 2 som kamrarna slutar verka tätt vid mätning? Detta skulle ju isåfall kunna stämma eftersom koldioxid-ökningen även avtar för kammrarna i rumstemperatur dag 2, när de egentligen skulle fortsätta. Samtidigt avtar ju inte koldioxidhalten förrän dag 3 för de kammare med extra äpple, men det kanske har å göra med att de innehåller äpple = etylen grejsimojs påverkan? 😁 Samma sak gäller ju även för de kammare i kyla, både vad gäller koldioxid och syre. ?

 

Ja, att gaser läcker genom kammaren är vad jag menade. Det är i alla fall den enklaste förklaringen (jag hittat) till varför både syrekoncentrationen ökar, trots att koldioxidkoncentrationen inte går ner. Och dessutom så ökar inte koldioxidkoncentrationen efter dag 2 vid rumstemperatur, och endast lite med äpple.

För att få lite mer bakgrund till detta och kunna argumentera för att det läcker, kan du undersöka

1) vid vilken koldixoidkoncentration bananer slutar släppa ifrån sig koldioxid. För att se att bananerna faktiskt borde släppa ifrån sig mer koldioxid än vad du mätt upp. Alternativ kan det vara så att din koldioxiddetektor inte kan mäta högre än 6000 ppm, men det framgår nog i detektorns manual.

2) ungefär hur mycket koldioxid bananer (eller annan frukt om du inte hittar för bananer) bildar när de lagras, t.ex. per kilo frukt per timme/dag. På så vis kan du underbygga att det borde bildas mer koldioxid än vad du mätt upp.

För kamrarna som förvarades kallt så är skillnaden inte så stor i koncentrationerna i början och slutet. I och med det även finns en skillnad mellan kamrarna med samma innehåll, d.v.s. mellan duplikaten, så behöver du nog vara lite mer försiktig när du tolkar detta data. Du behöver få en uppfattning på hur mycket värdena varierar, som en konsekvens av experimentet (motsvarande skillnaden mellan duplikatproverna), och sedan mellan de olika typerna av experiment, d.v.s. +/- äpple.

Om t.ex. skillnaden i syrekoncentration mellan duplikatproverna är 1%, och trenden är att syrekoncentrationen minskar med 1,5%, så behöver du fundera på om minskningen på 1,5% är resultatet, eller om skillnaden på 1% motsvarar ett mätfel/felkälla. Resultatet tolkas då lite olika.

Yes, men du menar att syrekoncentrationen inte ökar dag 2 och så vidare? för den ökar ju mellan dag 1 och 2. 

Att skillnaden i koncentration för de kamrarna som förvarades kallt inte är så stor i slutet, menar du för både kolidoxid och syre? För för  syrehlaten skulle jag ändå påstå att det är en större skillnad i slutet.

Stort tack för bra feedback!

Hur ska jag räkna ut skillnaden i syrekoncentration mellan duplikatproven?

Att räkna ut trenden gör man väl bäst genom att göra en regressionsanalys?

Sassabrassa000 skrev:

Yes, men du menar att syrekoncentrationen inte ökar dag 2 och så vidare? för den ökar ju mellan dag 1 och 2. 

Jo den ökar efter "2" för alla utom streckade turkos/lila.

Jag tänkte nog att experimentet startade vid 0 och sedan togs värdet efter 1 dag (vilket då motsvarar 2 i din graf).

Att skillnaden i koncentration för de kamrarna som förvarades kallt inte är så stor i slutet, menar du för både kolidoxid och syre? För för  syrehlaten skulle jag ändå påstå att det är en större skillnad i slutet.

Stort tack för bra feedback!

Om du räknar och jämför koncentrationsändringen för varje serie (d.v.s. för respektive BÄK, BK o.s.v.), så kan du få information om hur trovärdig en koncentrationsförändring är. En minskning på 1% kan vara mycket, men om mätvärdena skiljer sig 3% från varandra, kan man börja undra om minskningen på 1% beror på cellandningen eller på att mätvärdena skiljer sig från varandra p.g.a. andra orsaker.

Motsvarande för varje serie i början "dag1"

Hur stor var skillnaden mellan det högsta/lägsta värdet?

Och vilket blir medelvärdet av startkoncentrationerna?

Är avvikelsen liten, eller stor mellan värdena, eller mellan värdena och medelvärdet?

I idealfallet är avvikelsen mellan mätvärdena liten, och då hamnar båda värdena nära medelvärdet.

Och motsvarade i slutet "dag 4".

Hur stor var skillnaden mellan det högsta/lägsta värdet?

Och vilket blir medelvärdet av slutkoncentrationerna?

Hur stor är skillnaden i medelvärden för: början minus slut ?

Detta ger dig en uppfattning om vad som skett generellt, d.v.s. minskat eller ökat p.g.a. cellandning, eller oförändrat.

Samt hur stor är avvikelsen mellan värdena inom samma serie?

Detta ger dig en uppfattning om hur mycket dina värden avviker från varandra, vilket antingen kommer som en konsekvens av en osäkerhet i mätningen eller att det sker en avvikelse mellan dina duplikatprover. D.v.s. hur mycket kan du lita på mätvärdena?

Trenden syns direkt från vissa av dina diagram, t.ex. syrekoncentrationen för (2) och (1). Men för (6) och (5) är skillnaden mellan dag 1 och 4 så liten att noggrannheten kan påverka tolkningen. (6) ser oförändrad ut medans (5) ser ut att ha minskat en aning.

Koldioxidkoncentrationerna ökar för alla serier, och ökningen är större (i procent eller motsvarande), så om det i varje mätdata finns ett mätfel på 20% syns ändå trenden. Och motsvarande i syrekoncentrationen är den procentuella skillnaden mellan dag 1 och 4 liten för vissa serier, så ett motsvarande fel på 20% gör det svårt att lita på värdena.

Jag vet inte om det är nödvändigt att analysera detta för ditt arbete, men om du är/blir intresserad av mät(o)noggrannheten kan du undersöka hur dina värden skiljer sig åt. Då blir det också lättare att underbygga påståenden om att "det sker (inte) en minskning av syrekoncentrationen i serie X, p.g.a. cellandningen".

Sassabrassa000 skrev:

Hur ska jag räkna ut skillnaden i syrekoncentration mellan duplikatproven?

 

Att räkna ut trenden gör man väl bäst genom att göra en regressionsanalys?

Du kanske kan nöja dig med att jämföra kvoten mellan värde 1 med 2, samt de individuella mätvärdena mot genomsnittet av 1+2.

Okej, tack för fin feedback! Frågade dock nu min lärare om resultaten kring syre och hon sa att jag skulle ta bort hela det diagrammet hehe..men tack för feedback kommer definitivt ta hjälp av det skrivet kring etylen och koldioxid

Sassabrassa000 skrev:

Okej, tack för fin feedback! Frågade dock nu min lärare om resultaten kring syre och hon sa att jag skulle ta bort hela det diagrammet hehe..men tack för feedback kommer definitivt ta hjälp av det skrivet kring etylen och koldioxid

Ajajaj, det var inte vidare vetenskapligt!

Att "välja bort data" liknar det som på engelska kallas för cherry picking, där de utvalda/plockade körsbären är de data man gillar (och man väljer då aktivt bort att visa all data, motsvarande resten av körsbärsträdet, eller resten av körsbärspajen):

https://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_picking

D.v.s. man väljer att presentera endast det data som underbygger ens egen ståndpunkt, och väljer bort data/resultat som motsäger ens egen slutsats. Men det är inte en beskrivning av hela bilden, och lite av att göra det för lätt för sig (om vi tänker snällt), eller fusk (om vi är lite mer cyniska).

Det blir så klart enklare att argumentera för en slutsats om urvalet av data stödjer slutsatsen, men dina syrekoncentrationsmätningar visar på att bananernas mognad inte kan beskrivas med bara koldioxidkoncentrationerna.

Om du är intresserad av det kan du nog göra analysen av syrekoncentrationen till en del av arbetet, som då får en lite större del av resultattolkning och analys av eventuella fel. Att diskutera felkällor behöver du göra ändå, i och med att du genomfört en laboration. Det beror också på om din lärare är med på detta, och "orkar med" att hjälpa dig analysera ditt data. Orkar hen inte med detta kanske du kan ta hjälp av oss här på forumet.

Att undanhålla resultat (som dina syrekoncentrationer) tycker jag rimmar illa med ett naturvetenskapligt gymnasiearbete. Istället finns det en möjlighet att lära sig mer om hur fel kan analyseras och faktiskt användas till slutsatsen i arbetet. Cheery picking tillsammans med andra "urval" och "masserade av data", är aktiviteter som används i samband med forskningsfusk.