Gy-arbete
Hej!
Jag undrar bara hur det är med språk för gymnasiearbetet? Jag vet att man skriver abstrakten på engelska. Får man skriva hela arbetet på engelska, eller måste det vara på svenska? Kan man ha rubriken+abstrakten på engelska och resten svenska? Eller, är det individuellt att välja fritt?
(Obs, antar att vi kommer prata mer om detta i skolan när det kommer, men vill gärna ha en bild av det nu. Det fanns inget om detta på sidan hos skolverket, eller så är jag bara urusel på att leta:) hur som helst så har jag börjat kolla på lite möjliga frågeställningar)
Alla som jag känner skrev på svenska, men som du säger rä abstracten på engelska. Rubriken måste ha samma språk som texten, så även den ska vara svenska.
Fråga: Är det någon särskild anledning till att du funderar på att skriva arbetet på engelska?
Jag gick gymnasiet innan GY11, och då var det ingen problem att jag skrev hela mitt arbete på engelska. I och med GY11 har ju reglerna för gymnasiearbetet stramats upp ganska ordentligt, men jag kan inte läsa någonstans att det skulle vara ett krav att arbetet skrivs på svenska, utan det enda språkkravet jag kan hitta (för NA-programmet) är att det ska finnas en engelsk sammanfattning. Se exempelvis Skolverkets text "Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen":
Så jag skulle gissa att det är upp till dig och din handledare att tillsammans bestämma vilket språk arbetet ska ha. (Någon lärare får gärna rätta mig om jag har fel.)
Det man däremot kan säga är att det är mycket svårare att uttrycka sig på ett annat språk än sitt modersmål, så om du inte har engelska som modersmål skulle det skapa en del merjobb för dig, och potentiellt riskera att ta fokus från den naturvetenskapliga delen av arbetsprocessen vilket vore synd. Dessutom är svenska det i särklass viktigaste språket att behärska om man planerar att leva sitt liv i Sverige, och många elever har tyvärr ganska svårt att uttrycka sig i skrift på svenska, och behöver därför den extra träningen som det innebär att skriva gymnasiearbetet på svenska. Så generellt skulle jag ganska starkt rekommendera att skriva arbetet på svenska.
Men det finns undantag. För en driven elev, som är beredd att lägga en del tid på sitt gymnasiearbete och som redan behärskar det svenska skriftspråket bra, som vill utveckla sin engelska, och som dessutom har tankar på en akademisk och/eller internationell karriär, så finns det goda poänger med att redan på gymnasiet börja träna på att skriva längre akademiska texter på engelska. För egen del är jag ganska nöjd över att skrev mitt arbete på engelska. Engelska har aldrig varit min starkaste sida, så det var ganska jobbigt, men jag fick bra feedback av mina handledare och utvecklades väldigt mycket.
Qetsiyah skrev:Alla som jag känner skrev på svenska, men som du säger rä abstracten på engelska. Rubriken måste ha samma språk som texten, så även den ska vara svenska.
Ahaaa, jag förstår!
oggih skrev:Fråga: Är det någon särskild anledning till att du funderar på att skriva arbetet på engelska?
Jag gick gymnasiet innan GY11, och då var det ingen problem att jag skrev hela mitt arbete på engelska. I och med GY11 har ju reglerna för gymnasiearbetet stramats upp ganska ordentligt, men jag kan inte läsa någonstans att det skulle vara ett krav att arbetet skrivs på svenska, utan det enda språkkravet jag kan hitta (för NA-programmet) är att det ska finnas en engelsk sammanfattning. Se exempelvis Skolverkets text "Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen":
Så jag skulle gissa att det är upp till dig och din handledare att tillsammans bestämma vilket språk arbetet ska ha. (Någon lärare får gärna rätta mig om jag har fel.)
Det man däremot kan säga är att det är mycket svårare att uttrycka sig på ett annat språk än sitt modersmål, så om du inte har engelska som modersmål skulle det skapa en del merjobb för dig, och potentiellt riskera att ta fokus från den naturvetenskapliga delen av arbetsprocessen vilket vore synd. Dessutom är svenska det i särklass viktigaste språket att behärska om man planerar att leva sitt liv i Sverige, och många elever har tyvärr ganska svårt att uttrycka sig i skrift på svenska, och behöver därför den extra träningen som det innebär att skriva gymnasiearbetet på svenska. Så generellt skulle jag ganska starkt rekommendera att skriva arbetet på svenska.
Men det finns undantag. För en driven elev, som är beredd att lägga en del tid på sitt gymnasiearbete och som redan behärskar det svenska skriftspråket bra, som vill utveckla sin engelska, och som dessutom har tankar på en akademisk och/eller internationell karriär, så finns det goda poänger med att redan på gymnasiet börja träna på att skriva längre akademiska texter på engelska. För egen del är jag ganska nöjd över att skrev mitt arbete på engelska. Engelska har aldrig varit min starkaste sida, så det var ganska jobbigt, men jag fick bra feedback av mina handledare och utvecklades väldigt mycket.
Hmm, tack för ditt svar! Intressant att det gav dig mycket! Jag personligen har ingen speciell anledning till att skriva på engelska, förutom att det precis som du nämnde skulle utveckla min engelska som ett akademiskt språk. Dock är jag definitivt starkare i svenska, så jag tror att det skulle fungera bäst. Var egentligen bara ute efter att förstå hur gymnasiearbetet kan/måste vara uppbyggt!
Det är ingen fara vilken du än väljer. Tex är kurslitteraturen nästan uteslutande på engelska så du kommer lära dig. Vissa lärare/lärarassistenter med utländsk bakgrund kommer du behöva prata engelska med. Här på KTH ges alla masterprogram på engelska, jag vet inte om det är så på andra ställen.
Qetsiyah skrev:Det är ingen fara vilken du än väljer. Tex är kurslitteraturen nästan uteslutande på engelska så du kommer lära dig. Vissa lärare/lärarassistenter med utländsk bakgrund kommer du behöva prata engelska med. Här på KTH ges alla masterprogram på engelska, jag vet inte om det är så på andra ställen.
Det var samma när jag pluggade, men jag tror att det skiljer en del mellan olika program. På min institution var det också väldigt många utländska lärare och forskare medan andra institutioner hade fler svenskspråkiga.
Qetsiyah skrev:Det är ingen fara vilken du än väljer. Tex är kurslitteraturen nästan uteslutande på engelska så du kommer lära dig. Vissa lärare/lärarassistenter med utländsk bakgrund kommer du behöva prata engelska med. Här på KTH ges alla masterprogram på engelska, jag vet inte om det är så på andra ställen.
Juste, jag har ju tittat lite på kth också och uppfattat samma saker som du säger. Verkar vara så för bioteknik då också alltså? Är egentligen inte orolig för engelskan på universitetet, det är bara lite oklart på vilken nivå det ligger på. Men ja, jag antar att man borde ha en relativt hög språklig nivå på gyarbetet och då kanske det är bättre att safea på svenska. Kan ju, precis som du säger, lära mig den engelska biten av forskningen sen när jag pluggar vidare.
Asså muntligt är nog de flesta i min klass är sådär halvrostiga och pratar svengelska. Men det är kul för samtidigt pratar lärarna med minst lika stark fransk, tysk eller italiensk brytning haha.
Ännu roligare är det när vi försöker hålla oss till engelska fast någon bland lärarna är svenska, då blir det svengelska med svengelska.
Jag tror de flesta forskare och professorer är starkare på skriftlig än muntlig engelska. Eller asså det är väl så för alla icke modersmålstalande?
Vad gäller uppsatsskrivande på universitet är språket inte det stora problemet utan formen och stilen på vetenskaplig text som somliga helt verkar skippat på gymnasiet. Det är något jag märkt vid kamraträttning. Lärarna bekräftar också att det generellt inte är bra nivå på de lägre årskurserna men att folk lär sig allteftersom. Om du känner dig bra på rapportskrivning redan nu kommer det underlätta mycket sen. (Min biologilärare i gymnasiet sa att hon hade vänner i universitet som klagade på det och lade därför krut på det, det var bra).
Ta chansen att lära dig latex nu, då kommer du ligga väldigt före. Det är standard inom bioteknik (inte bara matematik och fysik), jag frågade faktiskt en lärare. På PA har vi en del latexexperter, så du kan få hjälp med det.
Qetsiyah skrev:Asså muntligt är nog de flesta i min klass är sådär halvrostiga och pratar svengelska. Men det är kul för samtidigt pratar lärarna med minst lika stark fransk, tysk eller italiensk brytning haha.
Ännu roligare är det när vi försöker hålla oss till engelska fast någon bland lärarna är svenska, då blir det svengelska med svengelska.
Jag tror de flesta forskare och professorer är starkare på skriftlig än muntlig engelska. Eller asså det är väl så för alla icke modersmålstalande?
Vad gäller uppsatsskrivande på universitet är språket inte det stora problemet utan formen och stilen på vetenskaplig text som somliga helt verkar skippat på gymnasiet. Det är något jag märkt vid kamraträttning. Lärarna bekräftar också att det generellt inte är bra nivå på de lägre årskurserna men att folk lär sig allteftersom. Om du känner dig bra på rapportskrivning redan nu kommer det underlätta mycket sen. (Min biologilärare i gymnasiet sa att hon hade vänner i universitet som klagade på det och lade därför krut på det, det var bra).
Ta chansen att lära dig latex nu, då kommer du ligga väldigt före. Det är standard inom bioteknik (inte bara matematik och fysik), jag frågade faktiskt en lärare. På PA har vi en del latexexperter, så du kan få hjälp med det.
väääänta nu är inte helt med på vad latex är. Är det typ som word eller va?
Precis, det är lite som Word så till vida att man använder LaTeX -för att typsätta dokument. Skillnaden är att Word följer WYSIWYG-principen (what you see is what you get, dvs. man ser på skärmen precis hur dokumentet kommer se ut medan man skriver), medan LaTeX fungerar som så att man skriver texten i rent textformat (med olika kommandon för specialtecken och olika slags formatering såsom fetmarkeringar, kursiveringar, rubriker osv.), som programmet sedan konverterar till en formaterad text.
Det tar lite tid att komma igång med LaTeX, men när man väl har fattat hur det fungerar så är det enklare för alla former av texter med mycket matematiska uttryck (ekvationseditorer i de flesta ordbehandlingsprogram brukar vara en mardröm att hantera...). Dessutom blir resultatet nästan alltid snyggare med LaTeX! En konsekvens av detta är att de flesta forskningsartiklar, examensarbeten och böcker om matematik-intensiva ämnen typsätts med just LaTeX. Så om du vill hålla på med något naturvetenskapligt i framtiden kan det vara värt att lära sig förr eller senare - men du måste verkligen inte göra det nu på gymnasiet! Men personligen tycker jag LaTeX är ganska kul att hålla på och mecka med, så jag lärde mig det ganska tidigt bara för skojs skull ^_^
Här ett exempel på LaTeX-kod vs. typsatt text från ett dokument jag håller på och gör ändringar i just nu:
Ett bra första steg för att lära sig LaTeX är att använda det för att typsätta matematiska uttryck här på Pluggakuten. Prova nästa gång du skriver en mattefråga här vetja! Smutstvätt har skrivit en alldeles utmärkt guide till hur det fungerar i den här tråden:
https://www.pluggakuten.se/trad/guide-till-latex-pa-pa/.
Nästa steg är att testa att skriva ett helt dokument i LaTeX. Det enklaste tycker jag är att använda Overleaf, som även har en del bra kom igång-guider på sin sida. Nästa gång ni har någon inlämningsuppgift i matten eller labbrapport i fysiken skulle det kanske vara värt att prova detta om du känner för en utmaning och tycker det här med typografi och formgivning är spännande!
oggih skrev:Smutstvätt har skrivit en alldeles utmärkt guide till hur det fungerar i den här tråden:
oggih skrev:Precis, det är lite som Word så till vida att man använder LaTeX -för att typsätta dokument. Skillnaden är att Word följer WYSIWYG-principen (what you see is what you get, dvs. man ser på skärmen precis hur dokumentet kommer se ut medan man skriver), medan LaTeX fungerar som så att man skriver texten i rent textformat (med olika kommandon för specialtecken och olika slags formatering såsom fetmarkeringar, kursiveringar, rubriker osv.), som programmet sedan konverterar till en formaterad text.
Det tar lite tid att komma igång med LaTeX, men när man väl har fattat hur det fungerar så är det enklare för alla former av texter med mycket matematiska uttryck (ekvationseditorer i de flesta ordbehandlingsprogram brukar vara en mardröm att hantera...). Dessutom blir resultatet nästan alltid snyggare med LaTeX! En konsekvens av detta är att de flesta forskningsartiklar, examensarbeten och böcker om matematik-intensiva ämnen typsätts med just LaTeX. Så om du vill hålla på med något naturvetenskapligt i framtiden kan det vara värt att lära sig förr eller senare - men du måste verkligen inte göra det nu på gymnasiet! Men personligen tycker jag LaTeX är ganska kul att hålla på och mecka med, så jag lärde mig det ganska tidigt bara för skojs skull ^_^
Här ett exempel på LaTeX-kod vs. typsatt text från ett dokument jag håller på och gör ändringar i just nu:
Ett bra första steg för att lära sig LaTeX är att använda det för att typsätta matematiska uttryck här på Pluggakuten. Prova nästa gång du skriver en mattefråga här vetja! Smutstvätt har skrivit en alldeles utmärkt guide till hur det fungerar i den här tråden:
https://www.pluggakuten.se/trad/guide-till-latex-pa-pa/.
Nästa steg är att testa att skriva ett helt dokument i LaTeX. Det enklaste tycker jag är att använda Overleaf, som även har en del bra kom igång-guider på sin sida. Nästa gång ni har någon inlämningsuppgift i matten eller labbrapport i fysiken skulle det kanske vara värt att prova detta om du känner för en utmaning och tycker det här med typografi och formgivning är spännande!
Ooo, stort tack för ditt svar! Ser jätteintressant ut, nästan som programmering. Ska absolut kolla in det!
Latex underlättar inte bara med matteekvationer! Den kan automatisera dina referenslistor, fotnoter, automatiskt skapa TOC (table of contants), titelsida, sidnumrering, bildplacering, formattering (tex göra abstracttexten nån storlek mindre än allt annat, fetstila rubriker, göra indrag på nya stycken...). Och mycket annat, mindre jobb för dig som skriver helt enkelt, men till en början kanske det inte verkar så vid bytet från Word. Jag tror inte jag har använt word på... ett år nu kanske? Lite mer.
Det som gör latextexter omedelbart utmärkande är dess generösa marginaler (som man kan ändra om man vill), och typsnittet Knuths computer modern (som är så j**** snygg). Jag lovar att dina lärare blir så bortblåsta av ditt gymnasiearbets skönhet att de inte ens läser det, det blir godkänt direkt.
En gång ordnade KTH bibliotek en word workshop för hjälp med referenshantering och vetenskapligt skrivande, usch!! Get good, use latex.
Några ord till om vad latex är: Asså Latex är namnet på "programmeringsspråket" som du skriver i för att skapa dina fina dokument. Men, du behöver en editor, alltså ett program där du kan skriva latex. "Latex" är alltså inget program i sig. Du har stor frihet att välja editor, Overleaf som Oggih nämnde är en s.k. online editor som google docs, den är jättenybörjarvänlig och bättre än min offlineeditor på flera sätt (det går också att samarbeta, som med google doc, men det är ett lonely life att gilla latex :((). En annan funktion editorn har är att kompilera din kod, alltså utifrån det du skrivit skapa själva dokumentet (till PDF, eller nåt annat).
Jag vet inte om du vet det, men även .docx filer kan redigeras av olika editors, inte bara (Microsoft) word. Därbland google docs och apache office. Det är samma med latexfiler, med ändelsen ".tex".
Liten historisk not: Ursprunget till LaTeX heter TEX, och LaTeX är egentligen (eller var det från början i alla fall) bara en samling definitioner som gör det lite lättare att använda. Det finns och fanns andra sådana paket, t.ex. AmsTeX. Numera ser och säger man oftare LaTeX än bara TeX.
Det är rätt att säga att TeX är ett programmeringsspråk. Man kan definiera egna funktioner som är hur komplicerade som helst. När man använder TeX för att skriva dokument behöver man dock oftast inte programmera alls.
X:et uttalas som ch i Bach.
Donald Knuth började skriva en serie böcker ("The art of computer programming") på 60-talet om datalogi och algoritmer, och tyckte att de existerande hjälpmedlen för att typsätta matematik och andra formler inte var tillräckligt bra, så han tog en paus från bokskrivandet och gjorde TEX först. Sedan dess har det inte gjorts något som överträffar det.
När man inte orkar skriva ett nedsänkt E så skriver man ett gement e i stället.
X:et uttalas som ch i Bach.
Verkligen? Inte av alla LaTeX - användare, i alla fall. Många säger det som det skrivs. Andra säger det som om det stavades -sch på slutet. Jag har aldrig hört någon säga det med grötigt ach-laut som i Bach.
Smaragdalena skrev:X:et uttalas som ch i Bach.
Verkligen? Inte av alla LaTeX - användare, i alla fall. Många säger det som det skrivs. Andra säger det som om det stavades -sch på slutet. Jag har aldrig hört någon säga det med grötigt ach-laut som i Bach.
Jag antar att det är ett mått på att något har blivit populärt, att alla inte känner till rätt uttal.
Qetsiyah skrev:Latex underlättar inte bara med matteekvationer! Den kan automatisera dina referenslistor, fotnoter, automatiskt skapa TOC (table of contants), titelsida, sidnumrering, bildplacering, formattering (tex göra abstracttexten nån storlek mindre än allt annat, fetstila rubriker, göra indrag på nya stycken...). Och mycket annat, mindre jobb för dig som skriver helt enkelt, men till en början kanske det inte verkar så vid bytet från Word. Jag tror inte jag har använt word på... ett år nu kanske? Lite mer.
Det som gör latextexter omedelbart utmärkande är dess generösa marginaler (som man kan ändra om man vill), och typsnittet Knuths computer modern (som är så j**** snygg). Jag lovar att dina lärare blir så bortblåsta av ditt gymnasiearbets skönhet att de inte ens läser det, det blir godkänt direkt.
En gång ordnade KTH bibliotek en word workshop för hjälp med referenshantering och vetenskapligt skrivande, usch!! Get good, use latex.
Några ord till om vad latex är: Asså Latex är namnet på "programmeringsspråket" som du skriver i för att skapa dina fina dokument. Men, du behöver en editor, alltså ett program där du kan skriva latex. "Latex" är alltså inget program i sig. Du har stor frihet att välja editor, Overleaf som Oggih nämnde är en s.k. online editor som google docs, den är jättenybörjarvänlig och bättre än min offlineeditor på flera sätt (det går också att samarbeta, som med google doc, men det är ett lonely life att gilla latex :((). En annan funktion editorn har är att kompilera din kod, alltså utifrån det du skrivit skapa själva dokumentet (till PDF, eller nåt annat).
Jag vet inte om du vet det, men även .docx filer kan redigeras av olika editors, inte bara (Microsoft) word. Därbland google docs och apache office. Det är samma med latexfiler, med ändelsen ".tex".
Oh wow, jag startade precis ett dokument och följde stegen i deras introgrej, och det är verkligen så roligt! Man känner sig jättesmart när man håller på med det och det blir verkligen så snyggt! Tack för tipset om detta!!!
Laguna skrev:Smaragdalena skrev:X:et uttalas som ch i Bach.
Verkligen? Inte av alla LaTeX - användare, i alla fall. Många säger det som det skrivs. Andra säger det som om det stavades -sch på slutet. Jag har aldrig hört någon säga det med grötigt ach-laut som i Bach.
Jag antar att det är ett mått på att något har blivit populärt, att alla inte känner till rätt uttal.
Så här står det på deras hemsida i alla fall: "LATEX (pronounced LAY-tek or LAH-tek) is a tool used to create professional-looking documents."
villsovaa skrev:Oh wow, jag startade precis ett dokument och följde stegen i deras introgrej, och det är verkligen så roligt! Man känner sig jättesmart när man håller på med det och det blir verkligen så snyggt! Tack för tipset om detta!!!
Exakt rätt upplevelse! Varsågod! Jag kom på det eftersom jag också lärde mig latex första gången när jag skrev gyarb. Jag vet inte varför, men jag kollade aldirg på någon into tutorial (jag trodde inte det fanns) utan googlade bara "how to ... in latex" för varje liten grej och improviserade, det var väldigt frustrerande och förvirrande men det blev bra i slutändan.
Jag minns att jag skapade en ".tex" fil och bara började skriva utan några kommandon alls (inte begin document heller) och tyckte att det var världens sämsta skrivarprogram som inte kunde göra nånting. Och så fanns det nån konstig "play" knapp som inte gjorde något (den komplierade, men den kan ju inte det om jag inte ens har \begin{document})
May i just add, mitt CV skrev jag i latex också.
Angående uttalet minns jag att jag hade en arrogant och lättirriterad kemilärare som insisterade på latesh, jag har hört latek mer. Jag uttalade det med vanligt svenskt x ett långt tag innan någon sa till mig.
Qetsiyah skrev:villsovaa skrev:Oh wow, jag startade precis ett dokument och följde stegen i deras introgrej, och det är verkligen så roligt! Man känner sig jättesmart när man håller på med det och det blir verkligen så snyggt! Tack för tipset om detta!!!
Exakt rätt upplevelse! Varsågod! Jag kom på det eftersom jag också lärde mig latex första gången när jag skrev gyarb. Jag vet inte varför, men jag kollade aldirg på någon into tutorial (jag trodde inte det fanns) utan googlade bara "how to ... in latex" för varje liten grej och improviserade, det var väldigt frustrerande och förvirrande men det blev bra i slutändan.
Jag minns att jag skapade en ".tex" fil och bara började skriva utan några kommandon alls (inte begin document heller) och tyckte att det var världens sämsta skrivarprogram som inte kunde göra nånting. Och så fanns det nån konstig "play" knapp som inte gjorde något (den komplierade, men den kan ju inte det om jag inte ens har \begin{document})
May i just add, mitt CV skrev jag i latex också.
Haha, härligt! Känns som outforskad mark hur mycket man än kan om det, ska nog skriva min biologitext där nästa vecka så får vi se hur det går!!
Ja, bara du får grepp om \maketitle, \section \subsection är det bara att börja skriva! Längs med vägen kommer du behöva göra mer komplicerade saker (som att ha två kolumner i samma sida, justera marginal, ändra sidnumrering, fotnoter, bibliografi), och då är det bara att googla! Alltid någon som undrat det innan, eller så har Overleaf en nice tutorial.
Lycka till och återkom gärna!
Ps, min personliga "premeable", alltså allt innan begindocument, är 50+ rader lång hihi, jag använder säkert aldrig alla funktioner i ett och samma dokument, men har glömt vad alla gör så vågar inte ta bort. Den blir bara längre och längre...
Qetsiyah skrev:Ja, bara du får grepp om \maketitle, \section \subsection är det bara att börja skriva! Längs med vägen kommer du behöva göra mer komplicerade saker (som att ha två kolumner i samma sida, justera marginal, ändra sidnumrering, fotnoter, bibliografi), och då är det bara att googla! Alltid någon som undrat det innan, eller så har Overleaf en nice tutorial.
Lycka till och återkom gärna!
Tack! Återkommer om jag har frågor!
