skal och dess plats
hej.
det finns plats för 2 elektroner i k-skal, 8 elektroner i L-skal, 18 i M-skal och 32 i N-skalet.
men när man gör en elektronkonfiguration så fylls L,M,N skalet bara till 8, varför är det så?
ex kalicium har
2 i k-skal
8 i L-skalet
8 I m-skal
och 2 i N skalet.
varför uppdelas det så om det finns fler platser?
men sedan i högre grupper ex jod så blir elektronkonfigurationen:
k-skal = 2
L = 8
M = 18
N = 18
och O = 7
--
hur vet man hur det ska vara fördelat? och hur många elektroner man ska ha i varje??
Man kan närma sig den här frågan på två sätt:
- Man undersöker verkligheten och försöker hitta en förklaring
- man hittar på en teori och undersöker om den stämmer med verkligheten.
Mycket forskning är en kombination av de båda tankesätten.
Smaragdalena skrev:Man kan närma sig den här frågan på två sätt:
- Man undersöker verkligheten och försöker hitta en förklaring
- man hittar på en teori och undersöker om den stämmer med verkligheten.
Mycket forskning är en kombination av de båda tankesätten.
Ja, men man ska kunna fördela elektronerna i de olika skalen. Så min fråga var mer..
M-skalet har ju 18 platser, men ibland fylls det bara på till 8 elektroner och sedan över till annat skal, dvs N-skalet osv. Varför fortsätter man inte fylla M-skalet när det ändå har 18 platser?
Ovanstående exempel med kalcium är det jag menar
men jod exemplet så har ju exempelvis M-skalet 18, men sedan har ju N-skalet 18 och sen i O skalet 7, men det får ju plats 32st i N-skalet?
kanske väääldigt rörigt beskrivet men hoppas någon förstod?
och tack!
För att de båda "lägsta" platserna i N-skalet har lägre energi än de sista 10 platsernai M-skalet.
Smaragdalena skrev:För att de båda "lägsta" platserna i N-skalet har lägre energi än de sista 10 platsernai M-skalet.
hmm, hänger inte riktigt med..
en mer allmän fråga kanske är..
hur tänker man gällande elektronkonfiguration?
ja, man placerar ut de men ibland blir det ju som kalcium exemplet och ibland som jod exemplet? hur ska man veta när vilket gäller när?
I alla skal (utom k-skalet, där det bara finns två platser) finns det olika underskal, som kallas orbitaler. De heter s, p, d, f, och det finns plats för 2, 6, 10 respektive 14 platser.
Först fyller man på 2 elektroner i skal 1s (K-skalet).
Sedan fyller man på 2 elektroner i 2s och 6 elektroner i 2p.
Därefter fyller man på 2 elektroner i 3s och 6 elektroner i 3p, men elektronerna får lägre energi om de placeras i 4s än i 3d, så elektronerna fylls på i denna ordning. Man fyller alltså på 2 elektroner i skal 4 innan skal 3 är fyllt.
Det upprepas på samma sätt även för skal 4 och 5, men sedan kan även 4f spela in, och då placeras atomerna på den där raden under själva periodiska systemte, och detta upprepas för skal 5 och 6.
Smaragdalena skrev:I alla skal (utom k-skalet, där det bara finns två platser) finns det olika underskal, som kallas orbitaler. De heter s, p, d, f, och det finns plats för 2, 6, 10 respektive 14 platser.
Först fyller man på 2 elektroner i skal 1s (K-skalet).
Sedan fyller man på 2 elektroner i 2s och 6 elektroner i 2p.
Därefter fyller man på 2 elektroner i 3s och 6 elektroner i 3p, men elektronerna får lägre energi om de placeras i 4s än i 3d, så elektronerna fylls på i denna ordning. Man fyller alltså på 2 elektroner i skal 4 innan skal 3 är fyllt.
Det upprepas på samma sätt även för skal 4 och 5, men sedan kan även 4f spela in, och då placeras atomerna på den där raden under själva periodiska systemte, och detta upprepas för skal 5 och 6.
vi har inte gått in på detta än men ska förmodligen det nästa lektion. bra med förkunskap! tack för din hjälp
