Grundlagsändring
Vilka för- och nackdelar med svårigheterna att ändra en grundlag samt vilka konsekvenser grundlagsändringar kan få för samhälle, grupp och individ?
Jag vet att det blir försämrad demokrati. Det blir ojämlikhet, åsiktsförtryck, missförtroende för den styrande, större spelutrymme för icke-demokratiska grupper, som i längden kan leda till diktatur. Om successionsordningen tas bort i teorin skulle vem som helst bli kung eller ingen alls.
Demokratin behöver inte försämras för att en grundlag ändras. Tvärtom kan en grundlagsändring tjäna till någonting bättre, både i Sverige och i andra länder. Om ändringen tjänar till det bättre eller sämre ligger i betraktarens ögon. I Sverige finns därför ordningen att väljarna indirekt, genom ett mellanliggande ordinarie riksdagsval, kan rösta bort en riksdagsmajoritet som förespråkar en grundlagsändring.
Fördelarna är, såsom du är inne på, att det med nuvarande ordning är svårare att "försämra" grundlagarna och att ytterst avskaffa demokratin. Nackdelen är motsatt att det tar längre tid att "förbättra" grundlagarna. Till exempel diskuteras just nu om möjligheter till undantagsliknande åtgärder som gäller vid krig eller krigsfara, behövs även vid fredstida kriser, såsom coronapandemin. Eftersom ett ordinarie riksdagsval behöver hållas mellan två grundlagsbeslut kan sådana ändringar aktualiseras tidigast efter valet år 2022.
Visa spoiler
I Sverige verkar inte mindre grundlagsändringar vara ovanliga. Till exempel ändrades regeringsformen så sent som den 1 januari 2019. Då rörde det ett förstärkt skydd mot att avsätta en riksrevisor, alltså en demokratisk förbättring.
Vilka konsekvenser grundlagsändringar kan få för samhälle, grupp och individ är en väldigt öppen fråga. Ändringen i till exempel spoilern har nog de flesta inte tagit någon notis om och det är svårt att hävda att den fått konsekvenser på grupp- eller individnivå. Ändringar i de grundlagsstadgade fri- och rättigheterna kan påverka individer direkt. Om tryckfriheten beskärs påverkas till exempel tidningsutgivarna direkt medan allmänheten påverkas indirekt.
Och som parentes, om successionsordningen avskaffas är inte regeringsformen 5:1 tillämplig och då är vi antagligen utan statschef så länge inte riksdagen tillämpar regeringsformen 5:5. Här är det viktigt att notera att riksdagen själv sitter på tolkningsföreträdet av vad som är en korrekt tillämpning, eftersom Sverige saknar författningsdomstol.
