Graviditet och abort

Är det en etisk fråga, eller en medicinsk fråga? Gäller frågan svensk lagstiftning? 

I Sverige är det den som bär barnet som har rätt att bestämma om en graviditet ska avslutas via abort eller inte (givet att det passerat max arton veckor sedan senaste ägglossning). Ingen annan har rätt att säga vad som är rätt eller fel beslut, även om det gäller surrogatmödraskap (exempelvis om den gravida personen inte är genetisk släkt med barnet, utan bär barnet åt någon annan). 

Om frågan är allmänt ställd och inte gäller svensk lagstiftning:

I betygssystemet är analys och reflektion viktiga redan när man lär sig grundläggande fakta. De ska göras utifrån "individ, grupp och samhälle". I detta fall är individens perspektiv kvinnans. Gruppen är i detta fall kvinnan och mannen och samhället är alla andra.

Ditt svar innehåller både kvinnans och gruppens perspektiv. Du skulle kunna göra det tydligare genom att dela upp meningen i de två perspektiven.
Försök också att göra analysen ren från personliga åsikter, t ex genom att beskriva vad abort/inte abort betyder för henne. Och sen samma sak för gruppen man+kvinna. Ta in att lagen ger henne rätt att bestämma själv. I reflektionen kan du ta in dina personliga åsikter men de ska gå att relatera till analysen.

Samhällsperspektiv: Gäller frågan en situation i något godtyckligt land eller är det "i Sverige"? Ditt svar är bra i ett svenskt samhällsperspektiv men det finns länder där mannen kan bestämma över sin fru. Så om du ska ta fram alla möjliga situationer bör det vara med. Verkar dock lite väl långtgående, ni kan knappast förväntas känna till det.

I detta fall antar jag att sammanhanget där frågan ställs gör att det framgår att "analys och reflektion" efterfrågas. Generellt är det bra att anta att du ska ha med "analys och reflektion" i alla svar (om det inte är en ren faktafråga), det för att undvika att svara för lite då frågan är otydlig.

Programmeraren skrev:

I detta fall är individens perspektiv kvinnans.

Frågan handlar om en handling som främst påverkar en annan individ (barnet). Det påverkar kvinnan mycket mindre och mannen kanske ännu mindre.

(ja, jag vet ... när blir ett foster en individ ... etc, etc)

Så följande är inte självklart:
"Ingen annan ska bestämma om en kvinna ska göra abort eller inte för att det är väl hennes kropp"
eftersom fostret är en egen kropp med eget DNA (vilket brukar vara det som identifierar egen individ).

Tack så mycket för svaren från alla, ska ändra direkt!

Egen kropp och eget DNA är en ganska dålig definition på en individ. Det har cancer och parasiter också. 

Men oavsett var gränsen går för en individ, låt oss ta ett exempel med två vuxna personer. De är på alla sätt egna individer, men person A har en sjukdom som gör att person A behöver blodtransfusioner från person B. Om person A får sina blodtransfusioner kan hen leva som vanligt, annars kommer hen att dö. Person B, och endast person B, kan donera blod till person A, med de vanliga komplikationer som kan komma ifrån att donera blod (järnbrist, lite trötthet, mm.). Har person A rätt att kräva att person B donerar blod till hen?

När menar du att ett foster blir en egen individ? Varför just då?

Menar du att ett foster är samma kropp som modern? Fast den har annat DNA.

Lite oklart vad du ville dra för slutsatser av din hypotetiska fråga. Om du menar att bara för att A inte kan kräva det av B så är det ok med abort så blir det som:
Har person C rätt att kräva att person D ger den mat? Nej.
Aha, då kan man låta bli att mata spädbarn. 

joculator skrev:

När menar du att ett foster blir en egen individ? Varför just då?

Det vet jag inte. Någonstans under graviditeten, men rätt sent. Jag tycker att dagens regelverk är ganska rimligt. Fram till vecka arton finns det ingen chans att ett foster överlever utanför livmodern, och därför är huruvida det är en individ eller inte innan dess inte lika relevant. Den en enda person vi kan säga med säkerhet är en egen individ är den som bär på fostret, och i mina ögon är det djupt oetiskt att tvinga någon att genomgå en såpass farlig aktivitet som en graviditet, bara för att det finns en liten cellklump som kanske skulle kunna ses som en egen individ, beroende på hur vi definierar termen "individ". När barnet börjar kunna överleva utanför livmodern (runt vecka 24, och definitivt efter vecka 30) är det rimligt att börja ta hänsyn till barnet som en individ, men innan dess är barnet inget mer än en parasit. 

Bör det med denna logik vara tillåtet för en person som är i vecka 25 att plocka ut barnet via kejsarsnitt? Jag vet inte. 

Menar du att ett foster är samma kropp som modern? Fast den har annat DNA.

Det är absolut en annan kropp, även om den i många veckor är direkt avhängig den livmoder den bor i. Jag ifrågasatte bara definitionen av en individ. 

Lite oklart vad du ville dra för slutsatser av din hypotetiska fråga.

Ingen direkt slutsats, det är ett tankeexperiment bara. Anledningen till att jag tar upp frågan är för att det här inte finns någon diskussion om huruvida person A är en individ eller inte, som det gör med foster. 

Om du menar att bara för att A inte kan kräva det av B så är det ok med abort så blir det som:
Har person C rätt att kräva att person D ger den mat? Nej.
Aha, då kan man låta bli att mata spädbarn. 

Men matning kräver inte att du delar med dig av din kropp (av din tid förvisso, men det är i mina ögon en annorlunda fråga). Blodtransfusioner kräver att person B (och endast person B) delar med sig av sina kroppsliga resurser, även om det kostar lite grann (fast troligtvis inte så mycket). En mer rimlig jämförelse är om en bebis har rätt att kräva att bli ammad av en viss person (om vi antar att ersättning inte finns).

Dessutom, du måste inte mata ditt spädbarn. Du kan inte vara förälder/vårdnadshavare och låta bli att mata ditt barn, men du måste inte vara vårdnadshavare. 

I många fall likt detta tankeexperiment slutar det med att person B donerar blod till A (eller motsvarande för situationen), eftersom B väljer att göra det. Frågan är bara om vi kan tvinga en person att göra det, och tja, jag vet inte, men jag lutar åt att jag inte tycker inte det. Det är hemskt, och förhoppningsvis hamnar vi inte i sådana situationer, men ja... :/

Det är ingen mänsklig rättighet att få bo inuti en annan människas kropp, bara för att ett ägg och en spermie har funnit varandra. Men problemet med denna fråga är att det nästan alltid kokar ned till hur vi definierar en individ och värdesätter ett foster. Jag tycker inte att det är rimligt att likställa ett foster med en vuxen (eller nästan vuxen) människa när det gäller vem som är en "individ" och inte, och om vi är osäkra på när ett foster blir en individ under graviditeten, är det den part vi kan garantera är en individ som vi bör ta hänsyn till (eftersom det i dessa fall inte går att göra både foster och den gravida nöjda, om vi antar att ett foster vill leva vidare). Men som sagt, för den som anser att även ett litet foster är en person, ja då är det svårare att avgöra vems vilja som ska gå igenom (om vi nu antar att alla foster vill leva).

men innan dess är barnet inget mer än en parasit.

Det är väl det som pro-life-anhängare inte håller med om.

Själv har jag svårt att bestämma mig.

Argumenten på båda sidor brukar vara tämligen ogenomtänkta och antingen naiva eller religiösa. Alla tycker såklart att de har rätt och kan inte ens tänka sig att lyssna på motargument.

Men visst, det är svårt att argumentera med någon som menar att liv börjar vid befruktning. Att alla aborter är mord utan undantag. Att fostret inte kan överleva utanför moderna vill man inte ens tänka på.
Lika svårt är det att argumentera med någon som inte kan definiera när fostret blir en individ. Som menar att det är kvinnans kropp och att fostret bara är en klump celler. Vad som gör att dessa celler skall räknas som en individ brukar man inte ha någon åsikt om (och då går det ju inte att bestämma när).

I Sverige är pro-choice det som undervisas i skola och media och de som hörs mest. Inga argument, ingen tanke, ingen förmåga (eller ens behov av) att svara på frågor (precis som pro-life sidan).
Jag tycker att det är viktigt att försöka se båda sidor. Jag har vid några tillfällen här på PA lagt fram argument för pro-life. Bara för att försöka vidga synfältet. Trots att jag ser hålen i den argumentationen också. Men jag har gjort det för att få lite balans i propagandan.

Jag hoppas att så få som möjligt inte behöver fatta detta beslut. Men det beror väl på att jag tycker att det vore ett svårt beslut. Om jag menade att "det är en parasit" vore ju valet lätt. Om jag menade att "det är mord" skulle valet också vara lätt.

Om man tänker genomföra eller har genomfört en abort är det såklart lättare att bara lyssna på pro-choice. 

FYI: Så här ser en klump celler/parasit ut efter 11 veckor:

Börjar lika en människa men det gör ju en schimpans också.

joculator skrev:

men innan dess är barnet inget mer än en parasit.

Vad som gör att dessa celler skall räknas som en individ brukar man inte ha någon åsikt om (och då går det ju inte att bestämma när).

För den som använder "abort är okej så länge fostret inte har någon möjlighet att överleva utanför livmodern" så är det en gräns. Den gränsen har också en styrka i att den är oberoende av någon definition av begreppet "individ". Sedan är det inte en fast gräns över tid, eftersom medicinfältet gör stora framsteg, men det är en gräns som är oberoende av känslor.

Men jag har gjort det för att få lite balans i propagandan.

Jag håller inte med om att det är propaganda, men lite balans i debatten är bra. Tack för att du framför andra sätt att se på saken. :)

Jag hoppas att så få som möjligt inte behöver fatta detta beslut. Men det beror väl på att jag tycker att det vore ett svårt beslut. Om jag menade att "det är en parasit" vore ju valet lätt. Om jag menade att "det är mord" skulle valet också vara lätt.

Om man tänker genomföra eller har genomfört en abort är det såklart lättare att bara lyssna på pro-choice. 

Jag tror att det är svårt oavsett åsikt, givet de konsekvenser ett sådant val för med sig. Även för den som ser ett foster som en parasit/cellklump, och även för den person som ser abort som mord. Pro-choice handlar inte om att tycka om aborter, eller att absolut vilja göra en abort vid en oplanerad graviditet för egen del, som pro-life-sidan så ofta försöker få det att framstå. Det vore mycket bättre om de graviditeter som slutar i en abort aldrig ägde rum, självklart! 

Även om ett foster från ett medicinskt perspektiv inte har mycket till liv, är det fortfarande en cellklump som kan vara väldigt personlig och hoppfull. Vissa som får tidiga missfall (typ vecka fem, tre veckor efter befruktning) sörjer djupt sin förlust, och det är inget konstigt med det. I den cellklumpen fanns hopp, drömmar och kärlek, oavsett omständigheter. Människor kan sörja missfall som orsakats av att ett foster har så svåra missbildningar att det aldrig skulle kunna bli ett människoliv (oavsett när en anser att livet börjar).

FYI: Så här ser en klump celler/parasit ut efter 11 veckor:

Börjar lika en människa men det gör ju en schimpans också.

Ja, de flesta däggdjur (och även vissa andra djur) delar tidiga drag:

En parasit är den ändå, givet de risker en graviditet för med sig. Även en nästan fullvuxen bebis är mer eller mindre en parasit. Men att det är en parasit betyder inte att det måste vara lätt att göra sig av med den. 

Smutstvätt skrev:

För den som använder "abort är okej så länge fostret inte har någon möjlighet att överleva utanför livmodern" så är det en gräns. Den gränsen har också en styrka i att den är oberoende av någon definition av begreppet "individ". 

En vuxen person som ligger i koma kan inte överleva själv. Är det ok att döda den personen?
(det sker att man slutar hålla komapatienter vid liv bl.a om man inte tror att de kommer vakna)

Låt oss säga att du visste att personen skulle komma ur sin koma efter en viss tid (t.ex 9 månader) är det ändå ok att döda personen?

Problemet med beslut angående abort är att man måste väga moderns orsaker för abort mot barnets orsaker mot abort.
Pro-life verkar bara bry sig om barnet.
Pro-choice verkar bara bry sig om modern.
Det vore nog bra om modern fick en dos från bägge sidor.

Jag är så glad att jag aldrig har behövt fundera över abort...

Jag har en kompis vars första barn hade en ovanlig ärftlig sjukdom som gjorde att barnet aldrig kunde bli mer än 2 år. Eftersom både mamman och pappan bar på anlag för sjukdomen var det 25 % risk att varje följande barn skulle ha samma sjukdom. Jag har full förståelse för att de lät undersöka om fostret skulle få sjukdomen så fort de blev gravida igen och valde abort om det var så. De har fått flera barn efter det men gjort åtminstone en abort.

joculator skrev:

Smutstvätt skrev:

För den som använder "abort är okej så länge fostret inte har någon möjlighet att överleva utanför livmodern" så är det en gräns. Den gränsen har också en styrka i att den är oberoende av någon definition av begreppet "individ". 

En vuxen person som ligger i koma kan inte överleva själv. Är det ok att döda den personen?
(det sker att man slutar hålla komapatienter vid liv bl.a om man inte tror att de kommer vakna)

Låt oss säga att du visste att personen skulle komma ur sin koma efter en viss tid (t.ex 9 månader) är det ändå ok att döda personen?

En komapatient hålls inte vid liv genom att använda någon annans kropp. Om det var så att varje komapatient behövde kopplas till en (någorlunda) frisk människa, med de problem det skulle medföra, skulle det vara rimligt att tvinga en person att gå runt och hålla den patienten vid liv? Jag skulle nog säga nej, även om vi tror att patienten kommer att vakna om nio månader. Förhoppningsvis hittar vi någon som kan tänka sig att hålla patienten vid liv, men gör vi inte det är det i mina ögon orimligt att tvinga någon att dela med sig av sin egen kropp. Tyvärr. 

Problemet med beslut angående abort är att man måste väga moderns orsaker för abort mot barnets orsaker mot abort.
Pro-life verkar bara bry sig om barnet.
Pro-choice verkar bara bry sig om modern.
Det vore nog bra om modern fick en dos från bägge sidor.

Frågan är dock om fostret är ett barn, och i sådant fall, om det barnet har rätt att kräva att få bo i en livmoder tills det kan klara sig självt. Jag tycker inte det. Ingen av oss har några minnen från tiden i magen (eller ja, det finns några påståenden, men påståendet "jag minns att allt var rosa" kan vi avskriva direkt, eftersom det inte finns någon lampa inuti livmodern), och för egen del kan jag säga att jag inte hade brytt mig ett smack om min mamma hade valt att abortera mig, jag fanns inte då. Tvärtom, är det verkligen alltid ett privilegium att få vara vid liv i den här världen?

Om vi utvidgar frågan till foster med svåra funktionsnedsättningar, är det fortfarande barnets bästa få födas, även om vi vet att, som exempelvis i Smaragdalenas fall, barnet aldrig kommer att överleva längre än en kortare tid? 

I de allra flesta fall kommer den som bär på barnet att ta hänsyn till båda sig själv och det framtida barnet, och det är självklart den gravidas rätt att bestämma hur hen vill resonera, det jag pratar om är vilka krav som ska ställas för att få göra abort. Ingenting i de kraven bör innefatta en diskussion kring någon som inte finns än. Eller ja, de bör inte innefatta några krav på diskussion alls, så länge fostret inte kan överleva själv. När det börjar närma sig att fostret kan överleva själv, då är det rimligt att vi kanske börjar kräva lite diskussion.

Och ja, det faller till viss del på hur vi definierar ett människoliv, men i de fall vi är osäkra på om en part är en individ och inte kan göra båda parter nöjda (om vi utgår ifrån att fostret har en vilja), varför gå på den part vars vilja kanske inte ens finns? 

Jag är också otroligt glad att jag inte har några svåra ärftliga sjukdomar (vad jag vet). Jag vet inte hur jag skulle tänka om jag själv hamnade i att jag eller min partner blev oplanerat gravid, men jag vill därför inte att någon ska komma och ställa krav på hur den gravida ska tänka om fostret som just nu bor i deras kropp. Vill de tänka att det är guds vilja ska de få göra det, vill de tänka att det inte är något mer än en parasit, ska de få göra det. Men när de går till läkaren och frågar om abort ska kraven inte vara några andra än medicinska, dvs. kan det här fostret överleva utanför livmodern, och är någons liv hotat av graviditeten.