Gränsvärde minus oändligheten
limx→-∞2-1x-√3+1x+1x2=-2√3, jag är med på att om det hade varit positiva oändligheten då får vi -2√3, men nu är det ju negativa oändligheten borde vi inte få extremt stora tal då om vi stoppar in något oändligt litet i nämnaren?
Tacksam för svar
limx→-∞1x = (sätt x = -t) = limt→∞1-t = -limt→∞1t = -0 = 0.
PATENTERAMERA skrev:limx→-∞1x = (sätt x = -t) = limt→∞1-t = -limt→∞1t = -0 = 0.
limx→∞2-1-x-√3+1-x+1(-x)2=limx→∞2+1x-√3-1x+1x2=-2√3
Ok gött så något sådant?
Uttrycket "oändligt litet" kan rymma en tvetydighet. Skulle du mena -1000000 eller -0,0000001 med ett mycket litet tal?
Vad blir kvoten 1-e500 exempelvis?
Enda skillnaden på minus och plus oändligheten är tecknet men 'talen' är lika stora i magnitud.
Så 1/100 är 0.01 men -1/100 är -0.01.
Dvs det spelar ingen roll vilket håll vi går mot oändligheten, alla bråk kommer dö direkt och det som är kvar är konstanter så tecknet påverkar inte resultatet alls i detta fallet.
Laguna skrev:Uttrycket "oändligt litet" kan rymma en tvetydighet. Skulle du mena -1000000 eller -0,0000001 med ett mycket litet tal?
Jag har alltid tänk på det som -0.000001, åt det hållet så att säga. Kanske är fel nu för -100000 låter lika rimligt.
Jag försöker bara tolka det du skrev i frågan. Det vi stoppar in i nämnaren är ju något som går mot negativa oändligheten, så varför skulle det bli stora tal?
Cien tänkte nog att -oändligheten var 0-, så typ -0.0001. Det är vad jag förstår av hens förklaring men sanningen är att x blir stora negativa tal, inte små. :)
Laguna skrev:Jag försöker bara tolka det du skrev i frågan. Det vi stoppar in i nämnaren är ju något som går mot negativa oändligheten, så varför skulle det bli stora tal?
Precis som Dracaena skrev