golfboll

Ja, att man kan är inte så svårt.

Det finns en våg-partikel-dualitet där dubbelspaltexeperimentet är intressant och välkänt. Den labben gör man förr eller senare när man läser fysik.

Sedan är ju frågan om golfbollens våglängd har någon praktisk eller ens teoretisk betydelse.

de Broglie säger att partiklar har vågegenskaper med våglängden:

$\lambda =\frac{h}{p}$ (h är Plancks konstant; p är rörelsemängden, alltså mv)

Den amerikanske golfaren Maurice Allen kan tydligen få iväg en golfboll med 339 km/h, säg v=94 m/s. Låt oss säga den väger 45 g, så m=0,045 kg.

Då ställer vi upp:

$\lambda =\frac{h}{0,045\times 94}\approx 1,6\times {10}^{-34}\text{m}$

Sedan är ju frågan vad vi skall göra med den informationen? 

Vi kan ju räkna ut frekvensen och hamnar på: 1,9*10⁴² Hz (långt bortom kilo-, mega-, gigahertz)

Det blir aldrig interferens mellan två golfbollar.

Lite synd kanske, det hade gjort spelet mer intressant!

Vad för slags föremål är det man kan räkna ut våglängden för med de broglies formel?

plusminus skrev:

Vad för slags föremål är det man kan räkna ut våglängden för med de broglies formel?

Någonting mycket mindre än en golfboll, som en elektron exempelvis.

Hur avgör man sedan om våglängden har någon betydelse?

Ska värdet vara större/mindre än exempelvis atomkärnans diameter?

Partikelfysik är inte min grej alls, så det kan jag inte svara på.

Att peta in m och v för en golfboll i en formel fixar jag, men någonstans där tar det slut. :-)

Tack sictransit, någon annan som kan besvara #6?

plusminus skrev:

Hur avgör man sedan om våglängden har någon betydelse? 

de-Broglie-våglängden har betydelse när det kan bli interferens. När två olika vägar ger utsläckning eller förstärkning.

Sådant har inte observerats för golfbollar. Det största som jag känner till är C₆₀-molekylen.