GMO
Du får i uppgift av din chef att ta fram en potatissort som ger fler potatisar per planta än potatisplantorna ni arbetar med just nu. Beskriv två olika sätt som detta kan göras. Beskriv hur dessa två sätt fungerar samt vilka fördelar respektive nackdelar de båda sätten har. Slutligen, vilket av sätten väljer du (motivera varför)?
Tips på hur man ska börja? Vad man ska ta upp och liknande?
Avel och ändra DNA?
Elsassbella skrev:Avel och ändra DNA?
Men vilka två olika sätt kan man göra det på?
Engelska wikipedia är ett bra ställe att börja på
https://en.wikipedia.org/wiki/Plant_breeding
Läs om "Classical plant breeding" och "Genetic modification"
Sedan kan du även hitta en del här:
Som sagt - du kan avla på de potatisplantor som ger flest potatisar eller så tar du fram gensaxen och klipper och klistrar i växtens DNA så att den producerar fler potatisar.
SvanteR skrev:Engelska wikipedia är ett bra ställe att börja på
https://en.wikipedia.org/wiki/Plant_breeding
Läs om "Classical plant breeding" och "Genetic modification"
Sedan kan du även hitta en del här:
Tack!
Teraeagle skrev:Som sagt - du kan avla på de potatisplantor som ger flest potatisar eller så tar du fram gensaxen och klipper och klistrar i växtens DNA så att den producerar fler potatisar.
Så .. alva på potatisplantor eller ta fram gensaxen och klipper och klistrar i växtens DNA är två olika sätt att få fram mer potatisar per planta?
1225.rsd skrev:Teraeagle skrev:Som sagt - du kan avla på de potatisplantor som ger flest potatisar eller så tar du fram gensaxen och klipper och klistrar i växtens DNA så att den producerar fler potatisar.
Så .. alva på potatisplantor eller ta fram gensaxen och klipper och klistrar i växtens DNA är två olika sätt att få fram mer potatisar per planta?
Ja.
Men jag förstår inte riktigt vad skillnaden mellan avla och klippa/klistra i växtens DNA är?
Om jag har en kennel där jag vill skapa en brun hund av en hundras som normalt sett är svart så ser jag till att para de hundar som har ljusare päls. Deras valpar har då sannolikt fått anlagen för en något ljusare päls. Av alla valpar i populationen väljer jag sedan ut de som har ljusast päls till en ny valpkull där valparna återigen får en något ljusare päls. Till slut har pälsen blivit så ljus att den inte längre är svart utan istället brun. Detta är ett exempel på selektiv avel för att få fram en viss egenskap. Just detta har faktiskt skett med labrador retriever som ursprungligen var svart men där det nu finns bruna individer. Sen har själva labradoren såklart tagits fram på ett liknande sätt från andra hundraser och ursprungligen genom att avla på de vargar som lättast gick att tämja. Till slut har vargen blivit en tamhund.
Klicka för att visa bilder på labradorer
Tycker du att akvariefiskar är tråkiga? Varför inte göra dem självlysande! Men hur ska vi göra detta genom avel? Ska vi ta de fiskar som ”tenderar att lysa” (vad det nu skulle betyda) och avla på dem? Det är för svårt, tar för lång tid och är kanske inte ens praktiskt möjligt. Däremot finns det vissa maneter som är självlysande i mörker. Då kan vi utvinna och kartlägga manetens DNA, ”klippa ut” (med hjälp av speciella enzymer) just den gensekvens som beskriver hur man gör något självlysande. Vi kan sedan ta DNA hos en akvariefisk, t.ex. zebrafiskar, och ”klistra in” (återigen med hjälp av enzymer) manetens gen i zebrafiskens DNA. Om vi nu sätter in detta DNA i ett fiskägg som sedan kan utvecklas till en fisk så har vi helt plötsligt fått en självlysande zebrafisk, helt utan att ta den krångliga omvägen via avel! Häftigt va? Och vad snabbt det gick!
Kan du komma på några för- och nackdelar med de två exemplen? Förstår du hur en liknande princip kan tillämpas på potatisväxten?
Klicka för att visa bilder på självlysande maneter
Klicka för att visa bilder på zebrafiskar
Klicka för att visa bilder på genmodifierade självlysande zebrafiskar
Teraeagle skrev:Om jag har en kennel där jag vill skapa en brun hund av en hundras som normalt sett är svart så ser jag till att para de hundar som har ljusare päls. Deras valpar har då sannolikt fått anlagen för en något ljusare päls. Av alla valpar i populationen väljer jag sedan ut de som har ljusast päls till en ny valpkull där valparna återigen får en något ljusare päls. Till slut har pälsen blivit så ljus att den inte längre är svart utan istället brun. Detta är ett exempel på selektiv avel för att få fram en viss egenskap. Just detta har faktiskt skett med labrador retriever som ursprungligen var svart men där det nu finns bruna individer. Sen har själva labradoren såklart tagits fram på ett liknande sätt från andra hundraser och ursprungligen genom att avla på de vargar som lättast gick att tämja. Till slut har vargen blivit en tamhund.
Klicka för att visa bilder på labradorer
Tycker du att akvariefiskar är tråkiga? Varför inte göra dem självlysande! Men hur ska vi göra detta genom avel? Ska vi ta de fiskar som ”tenderar att lysa” (vad det nu skulle betyda) och avla på dem? Det är för svårt, tar för lång tid och är kanske inte ens praktiskt möjligt. Däremot finns det vissa maneter som är självlysande i mörker. Då kan vi utvinna och kartlägga manetens DNA, ”klippa ut” (med hjälp av speciella enzymer) just den gensekvens som beskriver hur man gör något självlysande. Vi kan sedan ta DNA hos en akvariefisk, t.ex. zebrafiskar, och ”klistra in” (återigen med hjälp av enzymer) manetens gen i zebrafiskens DNA. Om vi nu sätter in detta DNA i ett fiskägg som sedan kan utvecklas till en fisk så har vi helt plötsligt fått en självlysande zebrafisk, helt utan att ta den krångliga omvägen via avel! Häftigt va? Och vad snabbt det gick!
Kan du komma på några för- och nackdelar med de två exemplen? Förstår du hur en liknande princip kan tillämpas på potatisväxten?
Klicka för att visa bilder på självlysande maneter
Klicka för att visa bilder på zebrafiskar
Klicka för att visa bilder på genmodifierade självlysande zebrafiskar
På första exemplet parar du ihop två raser om jag nu har förstått rätt. Men hur ska man kunna göra det med potatis?
Det är inte alls två raser. I mitt exempel är både tik och hanhund labradorer, men man har valt ut de individer som var något ljusare än andra labradorer. I varje population finns det variationer även om det är samma art eller till och med samma ras.
Vilka potatisplantor ska man befrukta om man vill skapa plantor som är mer sannolika att bära många potatisar?
Teraeagle skrev:Det är inte alls två raser. I mitt exempel är både tik och hanhund labradorer, men man har valt ut de individer som var något ljusare än andra labradorer. I varje population finns det variationer även om det är samma art eller till och med samma ras.
Vilka potatisplantor ska man befrukta om man vill skapa plantor som är mer sannolika att bära många potatisar?
Sötpotatis?
Hur tänker du då?
Teraeagle skrev:Hur tänker du då?
Asså jag vet faktiskt inte om jag ska va ärlig ..
Jag är inte ute efter vilken potatissort du skulle ha valt ut.
Låta säga att du har en potatisåker med 10 plantor. De producerar 5, 10, 2, 4, 16, 1, 3, 7, 20 respektive 8 potatisar. Om en planta producerar fler potatisar är det troligt att den har något genetiskt anlag som gör att den är mer sannolik att producera många potatisar.
Om du nu ska låta två plantor gå i blom så att de befruktar varandra och skapar frön som blir till nya potatisar nästa år, vilka två plantor ska vi då välja ut om vi vill ha fler potatisar nästa år?
Nu brukar man inte odla potatisar från frön, utan från sättpotatis, men det är mindre viktigt i det här fallet. Dessutom gäller en liknande princip även om man använder sättpotatis.
Teraeagle skrev:Jag är inte ute efter vilken potatissort du skulle ha valt ut.
Låta säga att du har en potatisåker med 10 plantor. De producerar 5, 10, 2, 4, 16, 1, 3, 7, 20 respektive 8 potatisar. Om en planta producerar fler potatisar är det troligt att den har något genetiskt anlag som gör att den är mer sannolik att producera många potatisar.
Om du nu ska låta två plantor gå i blom så att de befruktar varandra och skapar frön som blir till nya potatisar nästa år, vilka två plantor ska vi då välja ut om vi vill ha fler potatisar nästa år?
Nu brukar man inte odla potatisar från frön, utan från sättpotatis, men det är mindre viktigt i det här fallet. Dessutom gäller en liknande princip även om man använder sättpotatis.
Självklart dem som producerar mest, i vårt fall den som producerar 16 och 20.
Varför är det självklart? Kan du beskriva med ord varför du skulle ha gjort det valet?
Teraeagle skrev:Varför är det självklart? Kan du beskriva med ord varför du skulle ha gjort det valet?
Min uppgift är att få fram en potatissort som ger mig flera potatisar per planta. Och jag har 10 plantor och varje planta producerar olika mycket. Den som ger mig flera potatisar är den planta jag kommer att välja. För nästa gång jag plantar då får jag kanske ännu mer potatis?
Det stämmer, man kan du förklara det på ett mer vetenskapligt sätt som innefattar följande begrepp:
- DNA
- Anlag
- Selektivt urval
Teraeagle skrev:Det stämmer, man kan du förklara det på ett mer vetenskapligt sätt som innefattar följande begrepp:
- DNA
- Anlag
- Selektivt urval
tack!
