globalt maximum
Om f(x) är en funktion defienerad på R sådan att ett globalt maximum antas i x=3 så vet vi att derivatan är 0 då x=3.
är detta påstånde sant eller falskt? Jag trodde att det var sant, men facit säger falskt. Finns det alltså något fall där derivatan inte är noll i ett globalt maximum?
//Erika
Om funktionen är deriverbar är derivatan noll i ett globalt maximum.
En funktion som är kontinuerlig på och har ett globalt maximum i , men vars derivata är odefinierad där är .
Eftersom uppgiften inte heller ställer några krav på att funktionen skall vara kontinuerlig kan man så klart också ta funktionen:
som har ett globalt maximum i , men är varken kontinuerlig eller deriverbar där.
AlvinB skrev:Om funktionen är deriverbar är derivatan noll i ett globalt maximum.
En funktion som är kontinuerlig på och har ett globalt maximum i , men vars derivata är odefinierad där är .
Eftersom uppgiften inte heller ställer några krav på att funktionen skall vara kontinuerlig kan man så klart också ta funktionen:
som har ett globalt maximum i , men är varken kontinuerlig eller deriverbar där.
Så ett globalt maximum är alltså samma sak som ett största värde?
AlvinB skrev:Om funktionen är deriverbar är derivatan noll i ett globalt maximum.
Detta är fel. Om funktionen är deriverbar överallt på sin definitionsmängd och det globala maximum antas i det inre av definitionsmängden så har derivatan ett nollställe där.
Som ett motexempel till det du skriver kan du ta funktionen definierad av Funktionens globala maximum är och antas när , men funktionens derivata har inte ett nollställe där.
Albiki skrev:AlvinB skrev:Om funktionen är deriverbar är derivatan noll i ett globalt maximum.
Detta är fel. Om funktionen är deriverbar överallt på sin definitionsmängd och det globala maximum antas i det inre av definitionsmängden så har derivatan ett nollställe där.
Som ett motexempel till det du skriver kan du ta funktionen definierad av Funktionens globala maximum är och antas när , men funktionens derivata har inte ett nollställe där.
Jag utgick ifrån det som står i uppgiften, nämligen att funktionens definitionsmängd är . Då ligger alla punkter i det inre av definitionsmängden eftersom de reella talens inre utgörs av de reella talen själva ( har inga randpunkter).
Ändrar man på definitionsmängden är det klart att det finns andra möjligheter.