genforskning
Hej behöver hjälp med en fråga.
Föreställ dig att du befinner dig som smittskyddsläkare i ett land där det förekommer en epidemi av en tidigare helt okänd patogen. Redogör så utförligt och nyanserat du kan för de metoder och utrustning du kan behöva för att du skall finna tänkbara vektorer.
Det jag har kommit fram till att man med hjälp av gensonder kan identifiera virus m.m Däremot behöver jag ju då veta vilka DNA sekvenser jag letar efter. Hur tar jag reda på det?
Har du till att börja med koll på vad en vektor är för någonting?
Ja, det är väl en struktur som kan kopplas till ett DNA-fragment och som kan föra in det i en cell? Ex plasmid
Det är en annan typ av vektor, men inom epidemiologi är en vektor något som bär ett smittämne och sprider det inom en population. Exempelvis sprids malaria via myggor (som är vektorn) när de sticker en människa och på så sätt också injicerar de mikroorganismer som orsakar malaria. På motsvarande sätt spreds digerdöden genom loppor (som var vektorn) som fanns på svartråttor, vilka sedan sprang runt i miljöer där människor vistades, på fartyg som seglade mellan kontinenter osv.
Hur skulle du göra för att ta reda på om den nya epidemin sprids via en vektor?
Nu förstår jag frågan på ett helt annat sätt. Däremot kan jag endast tänka mig att undersöka tänkbara samband hos de insjukna, är det allt man kan göra?
Till att börja med är det väl viktigt att ha en bra grundforskning kring patogener och ha koll på vilken typ av mikroorganismer som förekommer hos olika djurgrupper. Vi vet t.ex. att Coronavirus förekommer rikligt hos fladdermöss så det är troligt att det nya Coronaviruset har uppstått hos dem och sedan spridit sig till människor. Nästa steg är då att hitta ställen där människor kommer i kontakt med fladdermöss så att smittan kan överföras, s.k. zoonos. Det sker t.ex. på djurmarknader.
Nu är inte fladdermusen ett exempel på vektor i det fallet eftersom Coronaviruset sprids direkt mellan människor som en droppsmitta, men de grundläggande principerna för smittspårning är snarlika. Det gäller att först kunna identifiera den mikroorganism som orsakar sjukdomen (hur gör man det?), sedan se var denna typ av mikroorganismer brukar förekomma i naturen. I nästa steg får man se ifall mikroorganismernas värddjur lever nära människor och ifall smittade människor har varit i kontakt med dessa djur. Hittar du en misstänkt vektor kan du undersöka ifall den bär på smittämnet.
Till sist gäller det att begränsa kontakten mellan vektor och människa (hur gör man det?). I fallet malaria är det både lätt och svårt. Eftersom det sprids av mygg kan man lätt stoppa smittan med myggnät och myggmedel (t.ex. DDT, som dock även är ett miljögift), men samtidigt är det svårt eftersom det finns enorma mängder mygg som dessutom är små och svåra att upptäcka. Det sistnämnda är för övrigt ganska typiskt för vektorer - myggor, fästingar, loppor m.fl. är väldigt svåra att upptäcka. Det hade varit lättare att undvika att komma i kontakt med en elefant. Men det är heller ingen slump att mikroorganismerna har ”valt” små och talrika djur som vektorer, det handlar om evolution.
