Gemenskap av religion
Varför kämpar vi människor så hårt för att accepteras, varför anses utanförskap vara något dåligt?
Jag antar att vi fungerar bättre i grupp eftersom att det då känns skönt för individen att tillhöra något större och bättre än bara sig själv. Med detta menar jag att ju större gruppen är desto starkare blir känslan av att man valt den rätta vägen detta leder till att man även accepterar ett regelverk där man ställer andra människor utanför. I dokumentären himmel och jord tar de exempelvis upp att det delvis handlar om hjärnan och den neurobiologi då man anser att om någon är för olik den religionen man själv tillhör så är tendensen att hjärnan anser det som ett hot vilket gör att vi kämpar emot och vill bevisa att den religionen som gruppen tillhör är den rätta. gruppen blir alltså ett sorts bevis att man har valt rätt och används även som ett vapen. Ju fler man är i gruppen desto större visar man de andra religionerna att man har rätt.