Går detta under definitionen av "ironi"?
Är det ironi att säga något som uppenbart inte är sant? D.v.s. motsatsen till vad som påstås är sann, och det vill man att lyssnaren är införstådd med, men det är inte så att man menar eller försöker understryka motsatsen. Det kan till exempel vara att man säger att någon har gjort något, som ett skämt.
Ex:
Anna berättar en historia om hur någon satt och kollade på olämpliga bilder bredvid henne på bussen igår och säger att hon blev chockad och Bengt svarar ”ja speciellt eftersom att du också höll på med det”.
Är Bengts uttalande ironiskt? Det är uppenbart inte sant (motsatsen är ju sann, d.v.s. att Anna inte tittade på sådana bilder- det vet vi av logiska skäl), men Bengt säger det ju inte det heller för att trycka på motsatsen, om ni förstår hur jag menar.
Det är ju ett uppenbart skämt just eftersom att det inte är sant, men är det också ironiskt? Behöver motsatsen till vad som sägs bara vara sann (och att man vill att det är underförstått, annars ljuger man ju) eller ska man också mena/trycka på motsatsen?
Frågan är kanske lite luddig, men jag hoppas det går att förstå hur jag menar. Definitionen enligt Wikipedia är att motsatsen till vad som hävdas verkligen är fallet, och enligt NE att säga något men mena motsatsen. Kan inte riktigt avgöra om detta passar in där. Isåfall är ju ett stort antal av de skämt man drar i vardagen ironi.
Det är inte ironi. Jag tycker det bara är underligt. Vad vill han uttrycka? Är det ett skämt?
Laguna skrev:Det är inte ironi. Jag tycker det bara är underligt. Vad vill han uttrycka? Är det ett skämt?
Ja, alltså förstår att det kanske blir lite otydligt uttryckt i skrift och utan hela bakgrunden. Exemplet är från en podcast och där var det väldigt tydligt att det var ett skämt, men som sagt, det blir ju inte så roligt eller uppenbart utan kontext. Han försökte väl måla upp en märklig scen att personen själv satt och tittade på grafiskt material.
Menade mer generellt när folk drar skämt där de säger något som inte är sant, om det är ironi, även om de inte försöker säga motsatsen (men motsatsen är sann). Läste på en engelsk sida att ironi inte alltid var att det skulle läsas som motsatsen, utan bara att motsatsen kunde vara antydd, vilket i mina öron låter som att alla uppenbart osanna uttryck som sägs för humoristisk effekt är ironi isåfall. Därför undrar jag om det verkligen stämmer, eller om man faktiskt måste ha en avsedd mening/vill säga något som står i motsats till det man bokstavligen säger (såsom jag tolkat ironi tidigare)?
Har du några exempel på skämt och annat som du tror kan använda ironi?
Laguna skrev:Har du några exempel på skämt och annat som du tror kan använda ironi?
Såg följande konversation på Twitter häromdagen.
Person A: Man måste äta upp maten, det finns massvis av länder där det inte finns någon mat.
Person B: Vilket land har ingen mat?
Person C: Afrika.
Där var det uppenbart att person C skämtade (baserat på vem hen är). Skämtet bygger ju på att det inte är stämmer, men att det är en stereotyp (och dessutom fel terminologi eftersom att det inte är ett land), vilket förväntas att man ska uppfatta. Annars lär man inte förstå det roliga (återigen, även här föregicks detta av en längre konversation så blir inte lika roligt utan full kontext). Person C säger alltså något uppenbart osant, d.v.s. det som sägs är motsatsen till sanningen, men hen försöker ju kanske inte heller nödvändigtvis säga motsatsen.
De flesta skämten är situationsbaserade så har lite svårt att komma på uttryck som går att förstå såhär utan kontext. Ett annat exempel skulle kunna vara om det är en komiker som kör en karaktär som t.ex. är expert men sedan säger massa märkliga saker och någon då kommenterar (som ett skämt): "Jag börjar undra om du verkligen är en expert". Återigen, blir inte lika roligt utan kontext men oavsett så är det uppenbart att det inte ska tolkas bokstavligt. Personen är ju väl införstådd med att det faktiskt inte är en expert, det är ju inte så att personen faktiskt undrar det.
Båda exemplen är ju "osanna" och de bygger ju på att man som lyssnare/publik är införstådd med detta, d.v.s. att man uppfattar skämtet. Samtidigt ser jag inte riktigt att det skulle vara något tydligt motsatt budskap. Ironi för mig har t.ex. varit om det regnar och någon säger "vilket härligt väder det är!" eller en låt som Astrologen av Magnus Uggla där det är helt och hållet uppenbart att han inte står bakom det som sägs utan han menar att håna den typen av personer, d.v.s. exakta motsatsen.
Den generella definitionen av ett skämt är väl just att sanningshalten är tvivelaktig. Vidare kan detta uppnås genom bland annat ironi, jag har inte uppfattat det som att det automatiskt är ironi bara för att motsatsen är sann.
Replikväxlingen du ger som exempel tycker jag mest gör narr av C:s dåliga kunskaper. Annars kan jag inte förstå den.
Ironi kan man skämta med, men man kan också vara högst allvarlig. Det som gör den effektiv är kanske att man stannar till när man hör den uppenbara motsägelsen, och därmed reagerar starkare än man skulle ha gjort om sanningen hade uttryckts normalt. Det är inte alltid den man talar om som förstår ironin, ens om personen är närvarande. Då blir det ett sätt att håna personen och skapa samhörighet med de andra närvarande som håller med.
Det kan vara svårt at skilja på ironi och sarkasm. T.ex Astrologen är snarare sarkastisk än ironisk.
Bilden nedan är uppenbart ironisk:
