Fysik 2 (ljusvågor) - ljus genom två glasskivor med en vinkel
Hej! Den här uppgiften finns i min fysikbok och jag vet verkligen inte var jag ska börja. Var syns ens dessa mörka och ljusa partier? Är väldigt tacksam för hjälp!!!
De syns när man ser på reflektionen av en utbredd källa.
Här finns ett exempel: https://www.sciencephoto.com/media/442070/view/air-wedge-interference
Begreppet "utbredd källa" har jag aldrig hört talas om. Hela grejen verkar vara någon som jag inte gått igenom under lektionerna. Jag känner mig extremt förvirrad. Tror du att du skulle kunna förklara lite till?
Pieter Kuiper skrev:De syns när man ser på reflektionen av en utbredd källa.
Här finns ett exempel: https://www.sciencephoto.com/media/442070/view/air-wedge-interference
Begreppet "utbredd källa" har jag aldrig hört talas om. Hela grejen verkar vara någon som jag inte gått igenom under lektionerna. Jag känner mig extremt förvirrad. Tror du att du skulle kunna förklara lite till?
Man måste se en reflektion på olika ställen. Om man har en lampa eller dylikt syns den ofta för liten för att se mönstret över en större yta.
"Utbredd källa" är vad som inte kan betraktas som en punktkälla. Så det kan vara himlen eller en vägg. Men här måste det dessutom vara en våglängd. Det är till exempel en natriumlampa, men de är ju inte stora. Så man kan lysa på en pappersark eller en vägg med en natriumlampa och sedan titta på reflektionen i glasplattorna.
Jag brukar demonstrera det eftersom det inte blir klart utifrån beskrivning i text. Här hur man kan göra det:
https://instructional-resources.physics.uiowa.edu/demos/6d3030-thin-film-interference-air-wedges-sodium-light
Pieter Kuiper skrev:Man måste se en reflektion på olika ställen. Om man har en lampa eller dylikt syns den ofta för liten för att se mönstret över en större yta.
"Utbredd källa" är vad som inte kan betraktas som en punktkälla. Så det kan vara himlen eller en vägg. Men här måste det dessutom vara en våglängd. Det är till exempel en natriumlampa, men de är ju inte stora. Så man kan lysa på en pappersark eller en vägg med en natriumlampa och sedan titta på reflektionen i glasplattorna.
Jag brukar demonstrera det eftersom det inte blir klart utifrån beskrivning i text. Här hur man kan göra det:
https://instructional-resources.physics.uiowa.edu/demos/6d3030-thin-film-interference-air-wedges-sodium-light
Tack så jättemycket för att du hjälper mig! Har prov imorgon och har varit borta de senaste lektionerna pga en operation så jag känner att jag missat lite. Det känns som att din hjälp verkligen hjälper mig, så ett stort tack!!
Det som jag nu känner är ett frågetecken är hur detta interferensmönster kan uppstå, och varför det skulle förändras om vinkeln skulle ändras mellan glasskivorna.
Är det något sådant här som sker, som jag ritat i bilden? Alltså att den del av ljusstrålen reflekteras från den första glasskivan och en del bryts i den första och reflekteras sedan från den andra glasskivan? Sker sedan interferens i den svarta rutan?
Egentligen är det samma som med interferens i såpbubbla eller i olja på blött asfalt. Det är det tunna skiktet som inte är jämtjockt.
Här är det luftkilen. Interferens uppstår mellan strålar från den övre plattans undersida och den undre plattans översida. Beroende på avstånd (kilens tjocklek på ett visst ställe) blir det konstruktiv eller destruktiv interferens på det stället.
Pieter Kuiper skrev:Egentligen är det samma som med interferens i såpbubbla eller i olja på blött asfalt. Det är det tunna skiktet som inte är jämtjockt.
Här är det luftkilen. Interferens uppstår mellan strålar från den övre plattans undersida och den undre plattans översida. Beroende på avstånd (kilens tjocklek på ett visst ställe) blir det konstruktiv eller destruktiv interferens på det stället.
Det där känner jag igen! Såpbubblor har vi antecknat om från min lärobok.
Nu börjar jag absolut hänga med mycket bättre. Det frågetecken som återstår är just själva frågan, alltså hur situationen förändras om vinkeln mellan plattorna minskas. (Enligt ett facit (som inte ger förklaring) är svaret I - avståndet mellan partierna minskar))
Vilka vackra anteckningar!
Lite förvirring i facit? Val I är korrekt, men det var ju avståndet mellan fransarna ökar.
Pieter Kuiper skrev:Vilka vackra anteckningar!
Lite förvirring i facit? Val I är korrekt, men det var ju avståndet mellan fransarna ökar.
Tack så mycket :D
Ja, precis. Det var bara jag som råkade skriva fel. Det jag inte förstår är varför avståndet mellan partierna ökar. Vad beror det på?
millivanilli skrev:Det var bara jag som råkade skriva fel. Det jag inte förstår är varför avståndet mellan partierna ökar. Vad beror det på?
Eftersom ställen på kilen där tjockleken är λ/2 större (där vägskillnaden är λ större) ligger längre ifrån varandra.
Pieter Kuiper skrev:millivanilli skrev:Det var bara jag som råkade skriva fel. Det jag inte förstår är varför avståndet mellan partierna ökar. Vad beror det på?Eftersom ställen på kilen där tjockleken är λ/2 större (där vägskillnaden är λ större) ligger längre ifrån varandra.
Tack återigen! Nu har jag greppat den delen också. Jag tror att jag har förstått någorlunda nu, men skulle gärna ställa en sista fråga om du känner att du har tid och ork. Här beskrev du hur strålarna interfererar med varandra: "Interferens uppstår mellan strålar från den övre plattans undersida och den undre plattans översida". Med min ritade bild i anteckningarna om såpbubblan förstår jag hur strålarna kan interferera eftersom de sammanfaller med varandra. Hur kan däremot interferens uppstå här? Strålarna som du beskriver kommer väl inte sammanfalla?
Bra fråga! Och inte så lätt att svara på.
Jag tror att man ska ta med att skiktet är tunt. Att båda reflekterade strålar ligger alltså rätt nära varandra. Båda går då genom pupillen och genom ögats lins, som fokuserar dem på samma plats på näthinnan.
Pieter Kuiper skrev:Bra fråga! Och inte så lätt att svara på.
Jag tror att man ska ta med att skiktet är tunt. Att båda reflekterade strålar ligger alltså rätt nära varandra. Båda går då genom pupillen och genom ögats lins, som fokuserar dem på samma plats på näthinnan.
Tack så mycket för hjälpen! Det här har hjälpt mig så otroligt mycket. Nu känns det väldigt mycket bättre inför provet.
