FYSIK 1 LABORATION (Densitet, Tyngd, felberäkning)
Hej, jag läser tekniskt basår på kth och har nu haft min första fysik laboration , nu har min lärare gått igenom den och gett mig lite feedback men jag förstår inte riktigt vad han menar, om ni skulle kunna hjälpa mig på något sätt skulle jag vara väldigt tacksam.
Lärarens feedback:
Uppgift A. Slutsatsen är felformulerad och saknar enhet.
Uppgift B. Slutsatsen saknar enhet.
Uppgift C. Linjens ekvation är inte slutsatsen. Linjens k-värde ska ska tolkas. Se instruktionen.
Laborationens instruktioner:
Mitt arbete:
En del av det här har du fått kommentarer på redan, i andra av dina trådar. Att enheter saknas överallt är sant. Man vill ju veta om något väger 8 g eller 8 kg, t.ex.
A. Du har glömt ta med toleransen hos diametern hos metallcylindern.
I dina beräkningar är väl enheten för densiteten
Fundera över varför du skriver en stor mängd decimaler och varför enheter saknas i dina beräkningar.
Man brukar inte använda ordet "jag" när man skriver labbrapporter - man brukar skriva "metallcylindern vägdes, och dess höjd och diameter mättes med skjutmått" eller liknande.
Vad är "ett vägmått" - jag har aldrig tidigare sett eller hört det ordet. Menar du en våg?
Vad är ett skjuvmått? Menar du ett skjutmått eller möjligen en mikrometer? Vilken noggrannhet var det i längdmätningarna? Med ett skjutmått brukar man kunna få noggrannheten 0,1 mm, en mikrometer kan nå ner till ett fel på 5 eller 10 mikrometer. Vad har du för enhet på diametern och höjden - cm, mm, meter? Med tanke på att volymen skall ge en cylinder med massan 100 g och densiteten 8,3 gissar jag att diameter och längd mättes i cm så att densiteten är i enheten , d v s att metallcylinderna är ungefär 8 ggr så tung som en lika stor volym vatten. Om du menar att felgränsen är borde du inte ha angivit höjden till 2,45 cm - det skulle innebära att höjden ligger mellan 2,95 cm och 1,95 cm, och i så fall skall man verkligen inte ha mer än en decimal.
Ett skjutmått har ofta en nonie-skala (stavas det så?) som man kan välja att använda för att få en siffras noggrannhet till.
Laguna skrev:Ett skjutmått har ofta en nonie-skala (stavas det så?) som man kan välja att använda för att få en siffras noggrannhet till.
Jo, det finns väl sådana där gamla skjutmått i labbsalarna med nonieskala. Numera har dom väl annars vanligtvis en display.
Sedan är det som vanligt svårt för de flesta, att skilja på ett mätvärdes upplösning och dess noggrannhet.
Vad betyder lutningen (d v s, k värdet) du fått ut?
sprite111 skrev:Vad betyder lutningen (d v s, k värdet) du fått ut?
Det är där jag har fastnat, jag är inte säker över sista uppgiften alltså C uppgiften. Jag vet inte riktigt vad min lärare menar med "Linjens ekvation är inte slutsatsen", och att "Linjens k-värde ska ska tolkas".
Smaragdalena skrev:Man brukar inte använda ordet "jag" när man skriver labbrapporter - man brukar skriva "metallcylindern vägdes, och dess höjd och diameter mättes med skjutmått" eller liknande.
Vad är "ett vägmått" - jag har aldrig tidigare sett eller hört det ordet. Menar du en våg?
Vad är ett skjuvmått? Menar du ett skjutmått eller möjligen en mikrometer? Vilken noggrannhet var det i längdmätningarna? Med ett skjutmått brukar man kunna få noggrannheten 0,1 mm, en mikrometer kan nå ner till ett fel på 5 eller 10 mikrometer. Vad har du för enhet på diametern och höjden - cm, mm, meter? Med tanke på att volymen skall ge en cylinder med massan 100 g och densiteten 8,3 gissar jag att diameter och längd mättes i cm så att densiteten är i enheten , d v s att metallcylinderna är ungefär 8 ggr så tung som en lika stor volym vatten. Om du menar att felgränsen är borde du inte ha angivit höjden till 2,45 cm - det skulle innebära att höjden ligger mellan 2,95 cm och 1,95 cm, och i så fall skall man verkligen inte ha mer än en decimal.
Tack för ditt svar det var väldigt hjälpsamt, jag har fixat uppgifterna A och B men har fortfarande fastnat på C, är linjens ekvation som jag räknat ut fel? Min lärares feedback på uppgift C var "Linjens ekvation är inte slutsatsen. Linjens k-värde ska ska tolkas. "
Vad är det för samband mellan vikt och tyngd?
Ta det sambandet och jämför med din funktion.
Vad kan du dra för slutsats om k värdet (10)?
Hej! Jag har samma problem.
Jag tolkade lutningen som tyngdaccelerationen, men det var tydligen fel. Labben hade ingenting med tyngdacceleration att göra.
Kan någon hjälpa mig?
Vad är det du har mätt i laborationen? Det är ite tyngdaccelerationen.
(Det är så att resultatet sammanfaller med tyngdaccelerationen, men det du har räknat ut är en proportionalitetskonstant som inte skall ha enheten .)
Har jag fattat rätt om jag skriver såhär?
Eftersom att vi skriver F/m=g vet vi att g är linjens lutning. Eftersom linjen kommer från origo, får vi värdet på g genom att avläsa koordinaterna på en enda punkt på linjen. g = F/m= 2.1/0.216 N/kg 9.7 N/kg
Lutningen för linjen är: 9.7 N/kg
Vi kan tolka att linjens ekvation är y=9.7x och att g är en proportionalitetskonstant för F/m men som skrivs med enheten N/kg
Varifrån har du fått att F/m=g? Det är visserligen sant, men är inget som har med den här laborationen att göra.
Välj (nästan) vilken beteckning som helst utom g på riktningskoefficienten.
Så jag kan använda mig av t.e.x
a
går det att skriva, Det vi har fått fram är att tyngdkraften ändras i takt med massan. Tolkningen av detta resultat blir att ett föremål uppskattningsvis har 10 N tyngdkraft per kg.