Fri vridbarhet
Vad menas med att det inte är fri vridbarhet i en dubbelbindning, vi var inne på det idag lite kort men nu när jag försöker tänka på vad det faktiskt innebär så förstår jag inte riktigt vad det är?
Varför är vinkeln 109⁰ i en enkelbindning men 120⁰ i en dubbelbindning? Vinkeln mellan vad? Väte atomerna?
Lite förenklat kan man likna det med två köttbullar (atomer) som du sticker på varsin ände av en tandpetare (bindningen). Du kan då rotera köttbullarna fritt runt tandpetaren. Om det istället finns två tandpetare mellan köttbullarna kan du inte rotera dem fritt. På motsvarande sätt fungerar det med dubbelbindningar.
Bindningsvinkeln syftar på vinkeln mellan atomerna som binder till atomen i fråga.
Teraeagle skrev:Lite förenklat kan man likna det med två köttbullar (atomer) som du sticker på varsin ände av en tandpetare (bindningen). Du kan då rotera köttbullarna fritt runt tandpetaren. Om det istället finns två tandpetare mellan köttbullarna kan du inte rotera dem fritt. På motsvarande sätt fungerar det med dubbelbindningar.
Bindningsvinkeln syftar på vinkeln mellan atomerna som binder till atomen i fråga.
Jaha, hur roterar den? Är det isåfall åt en och samma riktning för en dubbelbindning medan det i en enkelbindning kan rotera åt olika håll?
Hur vet man hur många dubbelbindningar/trippelbindningar ett ämne har och vart de sitter?
Hur roterar vad?
Var det finns dubbel- och trippelbindningar framgår av ämnets namn.
Teraeagle skrev:Hur roterar vad?
"Du kan då rotera köttbullarna fritt runt tandpetaren. Om det istället finns två tandpetare mellan köttbullarna kan du inte rotera dem fritt."
Atomerna, om jag förstått det rätt? (Eller varför skulle de vilja rotera?)
Var det finns dubbel- och trippelbindningar framgår av ämnets namn.
Siffran läggs väl innan den längsta kolkedjan? (I formeln)
Atomerna, om jag förstått det rätt? (Eller varför skulle de vilja rotera?)
En molekyl är aldrig stilla utan rör sig hela tiden på många olika sätt - sidledes, rotationer, vibrationer osv. På kemispråk kallas det för frihetsgrader och det finns en naturlag, ekvipartitionsprincipen, som säger att rörelseenergin hos en molekyl sprids ut jämnt över alla dessa frihetsgrader. En sådan möjlig frihetsgrad är alltså rotation runt enkelbindningar, vilket inte är möjligt runt dubbelbindningar.
Siffran läggs väl innan den längsta kolkedjan? (I formeln)
Det är bättre att du gör en ny tråd om det där, för det är väl en annan fråga?
Teraeagle skrev:Atomerna, om jag förstått det rätt? (Eller varför skulle de vilja rotera?)
En molekyl är aldrig stilla utan rör sig hela tiden på många olika sätt - sidledes, rotationer, vibrationer osv. På kemispråk kallas det för frihetsgrader och det finns en naturlag, ekvipartitionsprincipen, som säger att rörelseenergin hos en molekyl sprids ut jämnt över alla dessa frihetsgrader. En sådan möjlig frihetsgrad är alltså rotation runt enkelbindningar, vilket inte är möjligt runt dubbelbindningar.
Tack, men varför är det "viktigt" att veta att dubbelbindningar inte har en fri vridbarhet?
Det påverkar molekylernas struktur och reaktionsbenägenhet vilket är betydelsefullt för ämnets egenskaper. När man namnger molekylerna är det också viktigt att ta hänsyn att det inte går att rotera runt dubbel- och trippelbindningar. Då talas man om cis/trans-isomeri, har ni gått igenom det?
Teraeagle skrev:Det påverkar molekylernas struktur och reaktionsbenägenhet vilket är betydelsefullt för ämnets egenskaper. När man namnger molekylerna är det också viktigt att ta hänsyn att det inte går att rotera runt dubbel- och trippelbindningar. Då talas man om cis/trans-isomeri, har ni gått igenom det?
Vad bidrar ämnen med fri vridbarhet med (alkaner) och de utan, (Alkener och Alkyner)?
Strukturen är jag med på att de får olika bindningar (enkel, dubbel m.m) men reaktionsmässigt och "smältmässigt", hur blir det där?
Spontant tror jag att alkaner smälter snabbare och skapar större reaktioner på grund av att de kan rotera (vibrera) mycket?
Min lärare har nämnt kort det med cis och trans-isomeri, men vi har inte haft den "riktiga genomgången" än. Men det är väl typ på vilken sida grupperna sitter på?
Med fri roterbarhet kan olika delar av molekylen komma i kontakt med varandra och reagera, t.ex. kan glukos reagera med sig självt och bilda en ringformad struktur. Det finns alltså en rak och en cyklisk glukosmolekyl. Den typen av reaktioner försvåras om det saknas fri roterbarhet. I peptider och proteiner kan man t.ex. inte vrida fritt runt peptidbindningarna vilket påverkar proteinernas egenskaper.
Smält- och kokpunkt beror inte så mycket på enkel- och dubbelbindningar utan det påverkas mer av att alkener generellt är mindre än motsvarande alkaner.
Teraeagle skrev:Med fri roterbarhet kan olika delar av molekylen komma i kontakt med varandra och reagera, t.ex. kan glukos reagera med sig självt och bilda en ringformad struktur. Det finns alltså en rak och en cyklisk glukosmolekyl. Den typen av reaktioner försvåras om det saknas fri roterbarhet. I peptider och proteiner kan man t.ex. inte vrida fritt runt peptidbindningarna vilket påverkar proteinernas egenskaper.
Smält- och kokpunkt beror inte så mycket på enkel- och dubbelbindningar utan det påverkas mer av att alkener generellt är mindre än motsvarande alkaner.
Jaha okej, då hade jag fel. Alltså smälter alkener innan alkaner pga storlek. Tack för hjälpen!
