Framställning av monoklonala antikroppar
När man framställer monoklonala antikroppar så står det i min bok att man sprutar in antigen i en mus, som då producerar b-lymfocyter. Dessa blandas sedan med cancerceller. Därefter kan man genom affinitetskromatografi skapa antikroppar som var och en binder specifikt till en viss plats på antigenet och utifrån dessa kan olika cellinjer skapas.
Eftersom de skriver att olika cellinjer skapas, betyder det inte då att det egentligen skapats polyklonala antikroppar? Dvs att de binder till olika delar av patogenen, men de är separerade, så man får flera olika monoklonala antikroppar? Och om det nu är så, hur menar man när man säger att man sprutar in antigen? Är det flera olika inbindningställen på det? Eller om det nu är en antigen, borde det då endast inte kunna skapas en antikropp?
Monoklonala anger att det finns en unik cell som klonats. Det stämmer som du beskriver att, flera B-lymfocyter tas ut ur musen (ett hybridom). Där cellerna blandas med tumörceller, och B-lymfocyterna fås att fusera (gå ihop) med tumörcellerna - så att det bildas odödliga B-lymfocyt liknande celler. Tumörcellerna ger odödligheten och B-lymfocyten bidrar med förmågan att kunna bilda en typ av antikropp var.
Sedan separeras cellerna från varandra så att de enskilda cellerna är just ensamma, och när de odlas i individuella flaskor är de monoklonala celler, d.v.s. alla celler i flaskan härstammar ifrån en unik cell. Alla de olika monoklonala cellerna bildar varsin unik antikropp som binder till en unik epitop. De celler som bildar de starkast bindande antikropparna väljs ut. Sedan är det bara att odla massa av den eller de bästa monoklonala cellerna, och rena fram de monoklonala antikropparna.
Gällande var antikroppar binder så kan en antikropp i princip binda till vilken del som helst på ett antigen. Antigen är det som en antikropp kan binda till, men på ett antigen finns det oftast fler ibland massor av epitoper. Där en epitop är en specifik del av ett antigen som just en antikropp binder till, så på ett antigen kan många antikroppar binda, men varje antikropp kan bara binda till en epitop.
mag1 skrev:Monoklonala anger att det finns en unik cell som klonats. Det stämmer som du beskriver att, flera B-lymfocyter tas ut ur musen (ett hybridom). Där cellerna blandas med tumörceller, och B-lymfocyterna fås att fusera (gå ihop) med tumörcellerna - så att det bildas odödliga B-lymfocyt liknande celler. Tumörcellerna ger odödligheten och B-lymfocyten bidrar med förmågan att kunna bilda en typ av antikropp var.
Sedan separeras cellerna från varandra så att de enskilda cellerna är just ensamma, och när de odlas i individuella flaskor är de monoklonala celler, d.v.s. alla celler i flaskan härstammar ifrån en unik cell. Alla de olika monoklonala cellerna bildar varsin unik antikropp som binder till en unik epitop. De celler som bildar de starkast bindande antikropparna väljs ut. Sedan är det bara att odla massa av den eller de bästa monoklonala cellerna, och rena fram de monoklonala antikropparna.
Gällande var antikroppar binder så kan en antikropp i princip binda till vilken del som helst på ett antigen. Antigen är det som en antikropp kan binda till, men på ett antigen finns det oftast fler ibland massor av epitoper. Där en epitop är en specifik del av ett antigen som just en antikropp binder till, så på ett antigen kan många antikroppar binda, men varje antikropp kan bara binda till en epitop.
Så är polyklonala antikroppar sådana som binder till helt olika antigener (antar att det finns flera på varje patogen) eller till olika epitoper?
En sak jag inte kan avgöra om du förstått (men som är viktigt att förstå!) är att begreppen mono och polyklonal är egenskaper hos provet som helhet, inte hos antikropparna som finns i det. Egentligen ska man säga "här har jag ett prov med antikroppar. Provet är monoklonalt eftersom det bara innehåller en typ av antikropp".
Men för att svara på din fråga: Patogener har antigener på sig, eller skickar ut grejer som är antigener, vi behöver inte använda ordet patogen, vi säger bara antigen. Ett antigen kan ha flera epitop som olika antikroppar kan binda till.
(Bara för att göra dig mer förvirrad ska tilläggas att varje antikropp kan ha flera och olika paratoper. En paratop är en region av anitkroppen som faktiskt binder till epitop.)
Så är polyklonala antikroppar sådana som binder till helt olika antigener (antar att det finns flera på varje patogen) eller till olika epitoper?
Ja polyklonala antikroppar binder till samma antigen men oftast inte till samma epitop, utan olika.
Anledningen till detta kan anas i namnet, där de polyklonala antikropparna kommer ifrån flera olika celler (poly=fler), där varje cell bildar sin egen antikroppar mot samma antigen (men inte samma epitop).
Monoklonala antikroppar härstammar från en cell (mono=en). Varje cell bildar endast en antikropp, som endast binder till en epitop. Detta gör att de monoklonala antikropparna epitopspecifika, d.v.s. de binder bara till en epitop.
mag1 skrev:Så är polyklonala antikroppar sådana som binder till helt olika antigener (antar att det finns flera på varje patogen) eller till olika epitoper?
Ja polyklonala antikroppar binder till samma antigen men oftast inte till samma epitop, utan olika.
Anledningen till detta kan anas i namnet, där de polyklonala antikropparna kommer ifrån flera olika celler (poly=fler), där varje cell bildar sin egen antikroppar mot samma antigen (men inte samma epitop).
Monoklonala antikroppar härstammar från en cell (mono=en). Varje cell bildar endast en antikropp, som endast binder till en epitop. Detta gör att de monoklonala antikropparna epitopspecifika, d.v.s. de binder bara till en epitop.
Tack för hjälpen!!! Har varje patogen (eller protein eller vad det nu är man vill ha antikroppar mot) flera olika antigener? Eller en viss bakterie har bara en antigen (men med flera epitoper)?
(Om jag tvärtom missförstod det du skrev och det istället är så att varje patogen har flera olika antigener, vad kallas de antikroppar som binder till olika antigener? Är de också polyklonala?)
Hur separerar man antikropparna (eller det kanske snarare är cellerna)? Jag trodde ju tidigare att antikropparna band till olika antigener så att man kunde separera de genom att ha olika kolonner med olika antigener, men om det bara är olika epitoper, hur kan man då separera antikropparna eller cellerna i praktiken? För i min bok föreslår de affinitetskromatografi, men hur går det till om det är b-lymfocyterna som ska separeras?
Qetsiyah skrev:En sak jag inte kan avgöra om du förstått (men som är viktigt att förstå!) är att begreppen mono och polyklonal är egenskaper hos provet som helhet, inte hos antikropparna som finns i det. Egentligen ska man säga "här har jag ett prov med antikroppar. Provet är monoklonalt eftersom det bara innehåller en typ av antikropp".
Men för att svara på din fråga: Patogener har antigener på sig, eller skickar ut grejer som är antigener, vi behöver inte använda ordet patogen, vi säger bara antigen. Ett antigen kan ha flera epitop som olika antikroppar kan binda till.
(Bara för att göra dig mer förvirrad ska tilläggas att varje antikropp kan ha flera och olika paratoper. En paratop är en region av anitkroppen som faktiskt binder till epitop.)
Så man framställer monoklonala antikroppar eftersom att man separerar cellerna och odlar dessa för sig (så varje odling innehåller endast en typ av cell/antikropp, men från samma framställning får man flera antikroppssorter, men de betecknas inte som polyklonala eftersom de inte är i samma ”lösning”)? Så om man istället skulle strunta i att separera cellerna och låta alla växa tillsammans så skulle man få polyklonala antikroppar? Har jag förstått det rätt då?
sund20 skrev:mag1 skrev:Så är polyklonala antikroppar sådana som binder till helt olika antigener (antar att det finns flera på varje patogen) eller till olika epitoper?
Ja polyklonala antikroppar binder till samma antigen men oftast inte till samma epitop, utan olika.
Anledningen till detta kan anas i namnet, där de polyklonala antikropparna kommer ifrån flera olika celler (poly=fler), där varje cell bildar sin egen antikroppar mot samma antigen (men inte samma epitop).
Monoklonala antikroppar härstammar från en cell (mono=en). Varje cell bildar endast en antikropp, som endast binder till en epitop. Detta gör att de monoklonala antikropparna epitopspecifika, d.v.s. de binder bara till en epitop.
Tack för hjälpen!!! Har varje patogen (eller protein eller vad det nu är man vill ha antikroppar mot) flera olika antigener? Eller en viss bakterie har bara en antigen (men med flera epitoper)?
En patogen (som bakterien i bilden nedan), är något som kan göra oss sjuka och syftar oftast på en bakterie/virus/svamp/parasit. Dessa har många olika antigener (en antigen kan vara t.ex. protein, och i princip är alla proteiner, cellväggsdelar etcetera från bakterien varsitt antigen, exemplifierat i bilden nedan med de röda delarna). Och varje antigen består oftast av flera epitoper (triangel- och de rundande formerna i bilden), som är de bitar en antikropp binder till. Stora antigen, t.ex. stora proteiner, har många epitoper - och är antikroppen polyklonal känns detta antigen igen av flera olika antikroppar (men varje antikropp binder bara till en epitop).
Skalan på bilden är inte sann utan antikroppen är kanske 0.01 mikrometer i längd och bakterien är 2 mikrometer lång.
(Om jag tvärtom missförstod det du skrev och det istället är så att varje patogen har flera olika antigener, vad kallas de antikroppar som binder till olika antigener? Är de också polyklonala?)
Nej de polyklonala antikropparna är specifika för det antigenet (t.ex. ett protein) men de binder till olika epitoper på samma antigen. Antikropparna binder till ett antigen (d.v.s. en struktur), och den strukturen kan så klart teoretiskt finnas på mer än ett antigen.
Hur separerar man antikropparna (eller det kanske snarare är cellerna)? Jag trodde ju tidigare att antikropparna band till olika antigener så att man kunde separera de genom att ha olika kolonner med olika antigener, men om det bara är olika epitoper, hur kan man då separera antikropparna eller cellerna i praktiken? För i min bok föreslår de affinitetskromatografi, men hur går det till om det är b-lymfocyterna som ska separeras?
Japp det är cellerna som separeras så det blir enskilda celler (mono), som sedan modifieras (med tumörcellerna) och sedan delar sig och bildar massor av kloner (klonala).
Mono och poly- prefixen beskriver hur klonerna bildas.
Antikroppar kan så klart renas med affinitetskromatografi, men det går inte att separera de polyklonala antikropparna (som binder till olika epitoper) från varandra.
Alla antikroppar renas från sina klonala celler med t.ex. affinitetskromatografi.
