Frågor om gymnasiet
Hejsan. Jag är en elev som om en dryg vecka ska börja Naturvetenskap på gymnasiet, och det är nu som jag har kommit att inse att den information jag fått om detta har varit bristfällig. Därför skulle jag uppskatta att få följande frågor besvarade:
1. Hur fungerar betygssystemet på gymnasiet annorlunda än det på högstadiet?
2. Vänner säger att lärare kommer att kolla av elevers kunskaper när dessa har anlänt till gymnasiet. Genom vilka metoder, får man tid att förbereda sig och är detta betygsgrundande?
3. En vän sade till mig att man inte läser alla de naturvetenskapliga ämnena (biologi, fysik och kemi) vid sidan av varandra, alltså att man har en uppdelning av dessa liknande den vi hade i högstadiet. Detta i kontrast till vad jag tidigare har tänkt. Är denna fakta sann eller har denna vän fått detta om bakfoten?
4. Finna det möjligheter till att delta i seminarier på gymnasiet, eller är denna form av diskussioner enbart avsedd för högskola/universitet?
5. Vilka karaktärsdrag finns det i en tenta som inte finns hos ett prov på högstadiet?
6. Hur ser en tentavecka ut, får man lång tid att förbereda sig på, när inträffar den oftast?
1. Den stora skillnaden är att man har kursbetyg på gymnasiet till skillnad från de ämnesbetyg man har på högstadiet. På högstadiet är det vad du kan i nian som spelar roll, men på gymnasiet påverkar alla dina kursbetyg ditt slutliga avgångsbetyg.
2. Det tror jag inte förekommer. Läraren vet vad som ingår i kursplanen i nian och har nog erfarenhet av vad elever från grundskolan har koll på.
3. Man läser kurser på gymnasiet. Kurserna är olika långa men pågår oftast en eller två terminer. I slutet av kursen får man ett kursbetyg. I vilken ordning man läser kurserna varierar mellan skolor och du kan till viss del påverka vilka kurser du ska läsa. Det är också en skillnad mot gymnasiet, dvs att man har större möjlighet att styra sin utbildning. Både genom val av program, val av inriktning och val av kurser inom programmet.
4. Seminarier förknippas med universitetet i första hand, men du kommer ha gruppövningar på gymnasiet vilket ju är vad ett seminarium egentligen innebär.
5. Man brukar kalla det för prov även på gymnasiet, ”tenta” förekommer oftast på universitetet. Men i grunden är det två olika ord för samma sak. Prov och tentor kan vara skriftliga, muntliga, praktiska och man har nationella prov likt i grundskolan.
6. Tentavecka har man på universitetet. Det är en period på 1-2 veckor då universitetet genomför tentor i ett stort antal ämnen. Eftersom det inte finns lokaler och vakter om alla ska skriva tenta samtidigt får man oftast ett datum, en tid och en plats under tentaveckan då just ens egen tenta ska skrivas. Övriga dagar under tentaveckan är man ledig eller pluggar inför tentorna. Efter tentaveckan börjar en ny läsperiod med nya kurser. Detta upplägg förekommer alltså på universitetet, men eftersom gymnasiets kurser ofta är lika långa får man något som påminner om tentaveckor. Det är tyvärr vanligt att lärare vill lägga sina prov nästan samtidigt, så då får man påtala för läraren att man har prov i något annat samtidigt (läraren vill ju också att eleverna ska prestera bra på provet).
Hej! Gymnasist som ska börja trean här, kan göra mitt bästa för att svara på dina frågor.
1. Man får betyg i varje kurs man har, så exempelvis kan man få flera betyg i matte om man har flera mattekurser och alla betygen räknas. Betygen är lika de i grundskolan, dvs A-E är godkända betyg och F är underkänt. Betygen motsvarar poäng på samma sätt som i grundskolan (A=20, E=10, osv). En skillnad är dock att man inte tar summan av alla poäng i slutet av gymnasiet. Istället tar man ett snitt av sina betyg. Har man A i allt hamnar snittet på 20. Dessutom spelar det lite roll hur stor kursen är, en liten kurs spelar mindre roll än en stor kurs (de flesta kurser är dock lika stora, 100 poäng). Man kan dessutom få 2,5 extra meritpoäng, utöver de 20 som annars är max. Det är vissa specifika kurser som kan ge dessa poäng. Du kan prata med din SYV om det (brukar dock inte bli relevant förrän man ska välja kurser inför tvåan och trean).
2. Från det jag minns var det bara vissa lärare som hade små tester. De var inte betygsgrundande. Det handlade om att lärarna ville se vilken nivå klassen låg på för att kunna anpassa undervisningen till det. Om en elev tydligt hade bristande kunskaper kunde hen få extra hjälp av läraren. Inget att stressa över.
3. Ja, ämnena är uppdelade i olika kurser. Troligtvis har du olika lärare i de olika ämnena. Du får också olika betyg i de olika kurserna. Vissa kurser blandar dock naturämnena, exempelvis om du läser kursen Naturkunskap. Om du har den kursen eller individuella kurser i biologi, fysik och kemi beror på vilket program du valt.
4. Har själv inte haft några seminarier tyvärr. Men antar att vissa lektioner lite liknar seminarier.
5. Proven kan se väldigt olika ut. Vissa är mycket lika det man gjorde i högstadiet. Ibland gör läraren på ett annat sätt, men det beror mer på skillnader hos lärarna än skillnader mellan högstadie och gymnasium. Upplevde ingen chock över ett nytt provupplägg när jag började gymnasiet.
6. Som Teraeagle sa, ingen tentavecka! Ibland planerar lärarna olyckligtvis så att många prov ligger på samma vecka, men vi har ingen specifik vecka som kallas tentaveckan. Pratar man med lärarna är de ofta flexibla och kan sprida ut proven.
Jag uppskattar dessa svaren offantligt mycket, tack båda två😀😀😀
