förstå dipoler och olika bindningar
jag försöker lära mig att förstå vilka ämnen som består av dipolmolekyler och hur man vet vilka bindningar ämnen hålls ihop med, men känns som att allt bara är rörigt och tycker inte boken förklarar det bra. i alla fall inte så bra så att jag kan klara av att svara på vissa frågor eller ens att rita molekyler. tycker att dipol-dipolbindningar och vdW-bindningar är svårast. hur lär man sig detta på bästa sätt? har tänkt titta på VSEPR-metoden som jag hittade när jag googlade lite men finns det andra bra tips hur man lär sig förstå bindningar som gör det mindre rörigt i huvudet?
vänliga hälsningar mycket förvirrad
Träningssak, men det svåraste brukar vara att lära sig förstå om en molekyl är symmetrisk eller inte. Då måste man kunna "tänka i 3D". Kolla med din skola om det finns molekylbyggsatser och prova bygga några molekyler som är respektive inte är symmetriska. Då kanske det blir lättare att förstå.
Teraeagle skrev:Träningssak, men det svåraste brukar vara att lära sig förstå om en molekyl är symmetrisk eller inte. Då måste man kunna "tänka i 3D". Kolla med din skola om det finns molekylbyggsatser och prova bygga några molekyler som är respektive inte är symmetriska. Då kanske det blir lättare att förstå.
ja, såklart. håller med, det är väldigt svårt. bra tips och det hade säkert hjälpt om jag inte pluggade på distans så har inte tillgång till några grejer förutom typ böcker och föreläsningar. men kan ju kolla efter någon sida som visar det i 3D.
kanske något sånt här funkar?
https://phet.colorado.edu/sims/html/molecule-shapes-basics/latest/molecule-shapes-basics_en.html
någon mer som har tips?
Kovalenta bindningar innebär att det är elektroner som delas mellan ämnen. Just att de delar elektroner beror på att de vill uppnå ädelgasstruktur. Hur många elektroner de delar på beror på hur många de är i behov av för att få fullt yttre valensskal (och det utläses genom det periodiska systemet).
Kovalenta bindningar kan skapa enkelbindningar (då släpper båda 1 elektron var - och ett par med två elektroner delas)
Dubbelbindningar - de släpper ifrån 2 elektroner, och delar alltså på 4 st - två par.
Trippelbindningar - varje ämne släpper ifrån 3 elektroner, och de delar alltså på 6 elektroner - 3 par
Kovalenta bindningar kan antigen vara rena eller polära. Det får man reda på genom att kolla elektronegativiteten mellan dessa.
Att de är rena kovalenta innebär att de drar på elektroner ungefär lika mycket, alltså elektronen de delar på hamnar hos de ämnena lika mycket.
Att de är polära innebär att det finns ett ämne som drar till sig elektronen mer än den andra. Syre och fluor är exempel på två ämnen med hög elektronegativitet, det innebär att de drar "hårdare" på elektroner och att den/de befinner sig främst där under längre tid.
Van der waalsbindningar är svaga bindningar mellan OPOLÄRA ämnen. Det är molekyler som är opolära som hålls ihop av vdw bindningar. MEN stora molekyler kan bli starka.
Jonbindning är det som håller ihop joner. Alltså negativ binds till positiv jon, och vice versa.
dipol-dipol bindning är en bindning mellan polära molekyler. Då är det mellan molekyler som är dipoler (olika laddningsfördelning). Här går positiv pol mot negativ pol, och vice versa. - Stark bindning!
Vätebindning är en väldigt stark bindning mellan molekyler som har väte i sig, och antigen syre, fluor eller natrium, med fritt bundna elektroner.
Metallbindning finner du hos metaller. Då släpper de ifrån sig alla elektroner, och det bildas ett så kallat "elektronmoln" där alla delar på samma elektroner. Ju fler elektroner = desto starkare (har jag för mig)
Lite allmänt om bindningarna och sånt, har du frågor så ställ!
(Rekomenderar Magnus Ehinger)
naturnatur1 skrev:Lite allmänt om bindningarna och sånt, har du frågor så ställ!
(Rekomenderar Magnus Ehinger)
tack så jättemycket! uppskattar det verkligen. har tittat på honom och ska fortsätta göra det, väldigt bra videor
är med på de flesta bindningarna i text typ men när det väl kommer till att bestämma vilken som är vilken, tex om ett ämne ges, så tycker jag att det blir svårt. måste man exempelvis kunna rita ut molekylen för att först om den är polär eller opolär?
och exempelvis vdw-bindningar nu. kan de alltså vara kovalenta bindningar samtidigt så länge de inte är polära kovalenta bindningar? och är det liknande med dipol-dipolbindningar då? eller är det bara en intermolekylär binding åt gången? fattar inte riktigt vilka bindningar som ingår i vilken kategori av intra- vs intermolekylära
måste man exempelvis kunna rita ut molekylen för att först om den är polär eller opolär?
Ja det måste du, inklusive lära dig var det finns fria elektronpar för dessa påverkar strukturen, som i sin tur påverkar bindningarna.
och exempelvis vdw-bindningar nu. kan de alltså vara kovalenta bindningar samtidigt så länge de inte är polära kovalenta bindningar?
vdW kan uppstå oavsett om bindningarna inom molekylen är rena eller polära kovalenta bindningar. Men om de är polära måste molekylen vara symmetrisk, annars blir molekylen en dipol och binder då med dipol-dipollbindning.
Teraeagle skrev:
Ja det måste du, inklusive lära dig var det finns fria elektronpar för dessa påverkar strukturen, som i sin tur påverkar bindningarna.
ok, fattar. men spelar det då roll var jag placerar det fria elektronparet eller räcker det med att jag vet att ett par är fritt? för försökte göra övningar från en bok och jag placerade ut elektronparen lite annorlunda i ex en elektronformel men hade samma antal fria elektronpar.
vdW kan uppstå oavsett om bindningarna inom molekylen är rena eller polära kovalenta bindningar. Men om de är polära måste molekylen vara symmetrisk, annars blir molekylen en dipol och binder då med dipol-dipollbindning.
okej känns ändå logiskt. men när du skriver inom, syftar du då på intramolekylära bindingar? för det kan väl vara en typ av intermolekylär bindning åt gången?
Jag skulle kunna skriva ”det spelar ingen roll hur du ritar elektronparen, så länge du förstår hur strukturen ser ut tredimensionellt”. Men det är svårt att veta utan att se hur du faktiskt har ritat.
Ja, ”bindningar inom molekylen” innebär intramolekylär bindning. Det är däremot inte riktigt så enkelt som att det bara finns en sorts intrmolekylär bindning mellan molekylerna. vdW finns mellan alla sorters partiklar, medan dipoler även har dipol-dipolbindning (som är mycket starkare än vdW, därför kan man ofta försumma vdW om dipol-dipol är möjligt).
Teraeagle skrev:Jag skulle kunna skriva ”det spelar ingen roll hur du ritar elektronparen, så länge du förstår hur strukturen ser ut tredimensionellt”. Men det är svårt att veta utan att se hur du faktiskt har ritat.
Ja, ”bindningar inom molekylen” innebär intramolekylär bindning. Det är däremot inte riktigt så enkelt som att det bara finns en sorts intrmolekylär bindning mellan molekylerna. vdW finns mellan alla sorters partiklar, medan dipoler även har dipol-dipolbindning (som är mycket starkare än vdW, därför kan man ofta försumma vdW om dipol-dipol är möjligt).
antar då att man ska placera ut elektronparen i ett försök att visa hur strukturen skulle se ut i 3D?
men okej, ska lyssna på några till genomgångar igen och se om det klarnar upp lite mer. men då vet jag i alla fall att det kan vara fler samtidigt. tack!
