3 svar
2480 visningar
Dunkken 37 – Fd. Medlem
Postad: 15 okt 2018 20:08

Formellt Brev Respons

Hej, jag har precis skrivit ett formellt brev till ledningsgruppen på min skola och jag skulle behöva lite respons på det gällande exempelvis hur meningarna är uppbyggda, styckeindelning, varierat språk och ifall argumenten är underbyggda, tack på förhand

 

Kära ledningsgrupp,


Mitt namn är xxxx och jag är en elev på xx skola som skriver till Er angående den skadegörelse som inträffade förra läsåret. Jag anser i viss mån att problemet grundar sig i sammanhållningen mellan elever och att det krävs en del åtgärder. Exempelvis kan det vara aktiktivter som eleverna utför med varandra. Fler ungdomar blir följaktligen sysselsatta och slutar ägna sig åt skadegörelse när de har någonting att göra. Dessutom är det viktigt att aktiviteterna varierar eftersom varje enskild individ har olika intressen och fler kommer i sådana fall vilja delta. Det här leder till en bättre solidaritet som delvis motverkar skadegörelse eftersom färre elever blir rastlösa. Skolan kan under dessa förhållanden lägga pengar på rolig verksamhet, nya läromedel och prydligare inredning när de undgår att reparera sabotage.


Givetvis finns det andra faktorer som påverkar när en elev väljer att genomföra en skadegörelse och det kan vara till exempel grupptryck, att det är ett dåligt umgänge som befrämjar vandalisering. Det kan också bero på att eleven har det svårt hemma och vidtar därför en skadegörelse på grund av att få uppmärksamhet av allmänheten. Därför är det viktigt att samtala med denna elev och diskutera om varför personen väljer att begå en sådan gärning och hur personen kan få hjälp.


Skadegörelsen tror jag skulle minska drastiskt ifall skolan skulle utveckla sin kameraövervakning. Eleverna skulle i så fall överväga att inte uträtta sabotage och de andra ungdomarna skulle med rätt hög sannolikhet känna sig tryggare, visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Förvisso är detta en ekonomisk fråga men på lång sikt kan denna investering vara värt kostnaden ifall skadegörelsen inte stoppas.


Ungdomarna borde även ges en föreläsning om hur mycket det kostar att reparera förstörelse av olika föremål varest problemet måste tas på fullständigt allvar. Utifrån detta kan eleverna bilda en egen uppfattning om att det kan bli stora konsekvenser ifall vandalisering inte upphör.


Jag tror att i grunden är det viktigt att eleven skapar en bra relation mellan både lärare och elever. Skolan kommer således framstå som en positiv plats där man kan känna sig bekväm utan att behöva uttrycka sitt missnöje genom sabotage.


Hoppas att mina funderingar är till hjälp när det gäller förebyggande av skadegörelse på xx skola, var vänlig och mejla mig om Ni har några tankar.

Jonto 9606 – Moderator
Postad: 15 okt 2018 23:40

Om det är ett faktiskt brev du ska skicka och ingen skoluppgift, så tycker jag inte du behöver vara jättenoga med exakt meningsuppbyggnad och styckeindelning etc. utan att det viktigaste är att du skriver hövligt, tydligt och är konstruktiv, men jag tycker ändå det kan finnas en poäng i att ge textrespons för framtida lärdomar.

 

*Undvik "Er"/"Ni" med stor bokstav. I Sverige "niar" vi inte varandra ens i formella sammanhang.  Niandet i Sverige har aldrig haft någonting med hövlighet eller respekt att göra utan var snarare en symbol för överhet/hierakier. "er"/"ni" som i syftande på flera personer i ledningsgruppen går dock bra.

* Jag tycker inte du behöver inleda med "kära ledningsgrupp". Jag inleder de flesta formella brev bara med "Hej!" när jag mejlar universitetslektorer, myndigheter eller dylikt, det kommer man långt med.

* Titta på stavningen på orden : "aktiviteter" 

* Bind ihop meningarna vid "och att det krävs en del åtgärder, exempelvis kan det vara aktiktivter som eleverna utför med varandra." då dessa hör samman.

* "Fler ungdomar blir följaktligen sysselsatta och slutar ägna sig åt skadegörelse när de har någonting att göra. " tycker jag känns något väl komplex, jag tycker det fungerar bättre med "Detta skulle leda till att fler ungdomar blir sysselsatta och". "Följaktligen" är väl komplicerat och passar inte riktigt in. Formell text behöver inte ha väldigt fina svåra ord utan ska mer vara strikt och tydligt.

"Det här leder till en bättre solidaritet..." Ordet solidaritet är inte riktigt rätt ord. Det är dels ganska politiskt förknippat och blir svårt att förstå i sammanhanget. Handlar det som i det här fallet om elever på en skola är kanske "sammanhållning", "gemenskap"  eller  "gruppkänsla" bättre ord.

* "Skolan kan under dessa förhållanden lägga pengar på rolig verksamhet, nya läromedel och prydligare inredning när de undgår att reparera sabotage." Här tycker jag också du använt lite krångliga ord som inte helt passar in. Jag skulle förenkla och förtydliga till: "Skolan kan med dessa förslag istället lägga pengar på rolig verksamhet, nya läromedel och ny inredning när de inte behöver reparera skolan på grund av sabotage" 

*"vidtar därför en skadegörelse på grund". Ordet "vidtar" fungerar inte i detta sammanhang, då det är ihopkopplat med åtgärder, att vidta åtgärder. Använd istället "brukar därför skadegörelse för att få..."

*Undvik definitivt ordet "varest". Det är ålderdomligt och används inte längre och jag är tveksam till att alla personerna i ledningsgrupper förstår ordet. Det helt normala ordet "där" fungerar utmärkt i alla sammanhang.

 

Överlag för framtida brev så bör du tänka på att ett brev ska vara formellt inte innebär att man måste använda svåra eller konstiga ord. Det handlar snarare om att man ska undvika vardagsspråk och slangspråk och slang för att istället vara så kortfattad och tydlig som möjligt för att motparten ska förstå exakt vad man menar när denne läser det samt ha en tydlig struktur. Åtminstone så måste du se till att du själv förstår orden du använt och inte bara tagit konstiga synonymer för då hör man inte själv att de passar i sammanhanget och det är därför jag föreslog att byta dem. 

Det formella i Sverige är väldigt informellt. I Sverige bygger det på att vi bemöter varandra väldigt lika och relativt okomplicerat oavsett om vi skriver till vår kollega, chefen, kommunen eller statsministern. Det är en stor del av vår demokrati, att vi alla är "Du" med varandra och vi inte behöver använda onödigt formella tilltal som ex. ärade ledningsgrupp eller kära ledningsgrupp

Annars tycker jag du skrivit ett bra brev där du kommer med tydliga egna konstruktiva förslag och en förståelse för att skolledningen inte helt kan påverka problemet. Jag tror att ledningsgruppen kommer vara både imponerade och tacksamma över dina förslag. Du kan stolt skicka in ditt brev till dem, även utan mina ändringar. Tanken med öppenheten är att elever ska kunna vända sig till skolans ledningsgrupp med synpunkter utan att behöva skriva välformulerade formella brev, men jag tycker det ändå är bra att du lagt ner såpass mycket tid på att formulera dig och strukturera dig, det gör säkert att de tar förslaget på större allvar. 

Bra!

Dunkken 37 – Fd. Medlem
Postad: 16 okt 2018 07:52
Jonto skrev:

Om det är ett faktiskt brev du ska skicka och ingen skoluppgift, så tycker jag inte du behöver vara jättenoga med exakt meningsuppbyggnad och styckeindelning etc. utan att det viktigaste är att du skriver hövligt, tydligt och är konstruktiv, men jag tycker ändå det kan finnas en poäng i att ge textrespons för framtida lärdomar.

 

*Undvik "Er"/"Ni" med stor bokstav. I Sverige "niar" vi inte varandra ens i formella sammanhang.  Niandet i Sverige har aldrig haft någonting med hövlighet eller respekt att göra utan var snarare en symbol för överhet/hierakier. "er"/"ni" som i syftande på flera personer i ledningsgruppen går dock bra.

* Jag tycker inte du behöver inleda med "kära ledningsgrupp". Jag inleder de flesta formella brev bara med "Hej!" när jag mejlar universitetslektorer, myndigheter eller dylikt, det kommer man långt med.

* Titta på stavningen på orden : "aktiviteter" 

* Bind ihop meningarna vid "och att det krävs en del åtgärder, exempelvis kan det vara aktiktivter som eleverna utför med varandra." då dessa hör samman.

* "Fler ungdomar blir följaktligen sysselsatta och slutar ägna sig åt skadegörelse när de har någonting att göra. " tycker jag känns något väl komplex, jag tycker det fungerar bättre med "Detta skulle leda till att fler ungdomar blir sysselsatta och". "Följaktligen" är väl komplicerat och passar inte riktigt in. Formell text behöver inte ha väldigt fina svåra ord utan ska mer vara strikt och tydligt.

"Det här leder till en bättre solidaritet..." Ordet solidaritet är inte riktigt rätt ord. Det är dels ganska politiskt förknippat och blir svårt att förstå i sammanhanget. Handlar det som i det här fallet om elever på en skola är kanske "sammanhållning", "gemenskap"  eller  "gruppkänsla" bättre ord.

* "Skolan kan under dessa förhållanden lägga pengar på rolig verksamhet, nya läromedel och prydligare inredning när de undgår att reparera sabotage." Här tycker jag också du använt lite krångliga ord som inte helt passar in. Jag skulle förenkla och förtydliga till: "Skolan kan med dessa förslag istället lägga pengar på rolig verksamhet, nya läromedel och ny inredning när de inte behöver reparera skolan på grund av sabotage" 

*"vidtar därför en skadegörelse på grund". Ordet "vidtar" fungerar inte i detta sammanhang, då det är ihopkopplat med åtgärder, att vidta åtgärder. Använd istället "brukar därför skadegörelse för att få..."

*Undvik definitivt ordet "varest". Det är ålderdomligt och används inte längre och jag är tveksam till att alla personerna i ledningsgrupper förstår ordet. Det helt normala ordet "där" fungerar utmärkt i alla sammanhang.

 

Överlag för framtida brev så bör du tänka på att ett brev ska vara formellt inte innebär att man måste använda svåra eller konstiga ord. Det handlar snarare om att man ska undvika vardagsspråk och slangspråk och slang för att istället vara så kortfattad och tydlig som möjligt för att motparten ska förstå exakt vad man menar när denne läser det samt ha en tydlig struktur. Åtminstone så måste du se till att du själv förstår orden du använt och inte bara tagit konstiga synonymer för då hör man inte själv att de passar i sammanhanget och det är därför jag föreslog att byta dem. 

Det formella i Sverige är väldigt informellt. I Sverige bygger det på att vi bemöter varandra väldigt lika och relativt okomplicerat oavsett om vi skriver till vår kollega, chefen, kommunen eller statsministern. Det är en stor del av vår demokrati, att vi alla är "Du" med varandra och vi inte behöver använda onödigt formella tilltal som ex. ärade ledningsgrupp eller kära ledningsgrupp

Annars tycker jag du skrivit ett bra brev där du kommer med tydliga egna konstruktiva förslag och en förståelse för att skolledningen inte helt kan påverka problemet. Jag tror att ledningsgruppen kommer vara både imponerade och tacksamma över dina förslag. Du kan stolt skicka in ditt brev till dem, även utan mina ändringar. Tanken med öppenheten är att elever ska kunna vända sig till skolans ledningsgrupp med synpunkter utan att behöva skriva välformulerade formella brev, men jag tycker det ändå är bra att du lagt ner såpass mycket tid på att formulera dig och strukturera dig, det gör säkert att de tar förslaget på större allvar. 

Bra!

 Tack så mycket för den välutvecklade responsen!

Dunkken 37 – Fd. Medlem
Postad: 16 okt 2018 15:38

Detta är den ändrade texten:

 

Mitt namn är xxxx och jag är en elev på xxxx skola som skriver till er angående den skadegörelse som inträffade förra läsåret. Jag anser i viss mån att problemet grundar sig i sammanhållningen mellan elever och att det krävs en del åtgärder, exempelvis kan det vara aktiviteter som eleverna utför med varandra. Detta skulle leda till att fler ungdomar blir sysselsatta och slutar ägna sig åt skadegörelse när de har någonting att göra. Dessutom är det viktigt att aktiviteterna varierar eftersom varje enskild individ har olika intressen och fler kommer i sådana fall vilja delta. Det här leder till en bättre gemenskap som delvis motverkar skadegörelse eftersom färre elever blir rastlösa. Skolan kan under dessa förhållanden lägga pengar på rolig verksamhet, nya läromedel och prydligare inredning när de undgår att reparera sabotage.


Givetvis finns det andra faktorer som påverkar när en elev väljer att genomföra en skadegörelse och det kan vara till exempel grupptryck, att det är ett dåligt umgänge som befrämjar vandalisering. Det kan också bero på att eleven har det svårt hemma och brukar därför en skadegörelse på grund av att få uppmärksamhet av allmänheten. Därför krävs det en större satsning på elevhälsan i den utsträckning att alla elever har en eller annan vuxen att diskutera sin problem med.


Skadegörelsen tror jag skulle minska drastiskt ifall skolan skulle utveckla sin kameraövervakning. Eleverna skulle i så fall överväga att inte uträtta sabotage och de andra ungdomarna skulle med rätt hög sannolikhet känna sig tryggare, visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Förvisso är detta en ekonomisk fråga men på lång sikt kan denna investering vara värt kostnaden ifall skadegörelsen inte stoppas.


Ungdomarna borde även ges en föreläsning om hur mycket det kostar att reparera förstörelse av olika föremål där problemet måste tas på fullständigt allvar. Utifrån detta kan eleverna bilda en egen uppfattning om att det kan bli stora konsekvenser ifall vandalisering inte upphör.


Jag tror att i grunden är det viktigt att eleven skapar en bra relation mellan både lärare och elever. Skolan kommer således framstå som en positiv plats där man kan känna sig bekväm utan att behöva uttrycka sitt missnöje genom sabotage.


Hoppas att mina funderingar är till hjälp när det gäller förebyggande av skadegörelse på xxxx skola, var vänlig och mejla mig om ni har några tankar.

Svara
Close