13 svar
1037 visningar
Farbrorgul 408
Postad: 9 jan 2020 20:22

Förklara klimat i Ryssland

Hej!

Jag ska förklara klimatet i en stad i Ryssland som heter Jakutsk. Det är jordens kallaste stad och jag behöver förklara varför vädret är som det är där (genom statistik och grafer). Under vintern blir det uppemot -50 grader och under sommaren kan det blir upp till 30 grader. Jag hittar inte så mycket info om det på Google men jag har hittat ett fenomen som kallas "Siberian High" som är ett massivt högtryck som träffar nordöstra Asien under vintern. Högtryck innebär att molnen trycks undan och det blir klart väder. Men enligt statistik så är det betydligt mer soltimmar under sommaren? Och varför innebär högtrycket så extremt mycket kyla undrar jag? Dessutom, spelar vindarna roll (Corioliseffekten), och finns det risk för inversion i staden?

 

Tack så mycket!

Ingemar 517 – Fd. Medlem
Postad: 10 jan 2020 22:22
Farbrorgul skrev:

[klipp...] Högtryck innebär att molnen trycks undan och det blir klart väder. Men enligt statistik så är det betydligt mer soltimmar under sommaren? [klipp...]

 

Orsaken till att det är fler soltimmar i norra Ryssland på sommaren än på vintern är samma som orsaken till att Kiruna har fler timmar med sol på sommaren jämfört med vintern. Jordaxelns lutning skapar dygn där solen är uppe länge ovanför horisonten på sommaren, men kort tid på vintern.

Affe Jkpg 6630
Postad: 10 jan 2020 23:48

Och varför innebär högtrycket så extremt mycket kyla undrar jag?

Det är på liknade sätt en molnfri dag i Sverige på vintern. Energin strålar ut under långt fler timmar än solen strålar in.

Jakutsk har extremt långt till närmaste kust och vatten fungerar ungefär som ett batteri - ger ifrån sig energi när det är kallt och lagrar energi när det är varmt.

Jakutsk och Sundsvall ligger ungefär på samma breddgrad (62grader).

Ingemar 517 – Fd. Medlem
Postad: 11 jan 2020 09:47 Redigerad: 11 jan 2020 09:48
Farbrorgul skrev:

[klipp...] jag har hittat ett fenomen som kallas "Siberian High" som är ett massivt högtryck som träffar nordöstra Asien under vintern. Högtryck innebär att molnen trycks undan och det blir klart väder. [klipp...]

 

Att Sibirien har högtryck liggande över sig på vintern beror, något förenklat, på att land kyls ner (och värms upp) mycket snabbare än vatten. Det ger något som allmänt kallas inlandsklimat med relativt heta, torra somrar men extremt kalla vintrar, i motsats till kustklimat som har svala, fuktiga somrar men också relativt varma vintrar, som Sundsvall har - som Affe Jkpg skrev här ovanför.

När luft värms blir den lättare och stiger, ett lågtryck bildas. Ständiga lågtrycksbälten hittar du t.ex. runt ekvatorn i tropikerna. Det finns också i Asiens inre under sommaren, något som är en orsak till att sommarmonsunen går så långt norrut och blir så intensiv Indien och Sydostasien.

När luft kyls, vilket den gör i Sibiriens inre på vintern, blir luften istället tung och sjunkande, och ett högtryck bildas. När även Norra ishavet isbeläggs blir det extremt långt till en värmande kust från Sibiriens inre, mycket längre än från Antarktis mitt till kusten. Därför blir det nästan lika kallt i Sibirien som på Antarktis.

Därför finns det inte heller någon plats på södra halvklotet, norr om Antarktis, som får så låga temperaturer eftersom det är mycket mer hav i förhållande till mängden land på södra halvklotet jämfört med norra.

Farbrorgul 408
Postad: 11 jan 2020 12:10
Ingemar skrev:
Farbrorgul skrev:

[klipp...] jag har hittat ett fenomen som kallas "Siberian High" som är ett massivt högtryck som träffar nordöstra Asien under vintern. Högtryck innebär att molnen trycks undan och det blir klart väder. [klipp...]

 

Att Sibirien har högtryck liggande över sig på vintern beror, något förenklat, på att land kyls ner (och värms upp) mycket snabbare än vatten. Det ger något som allmänt kallas inlandsklimat med relativt heta, torra somrar men extremt kalla vintrar, i motsats till kustklimat som har svala, fuktiga somrar men också relativt varma vintrar, som Sundsvall har - som Affe Jkpg skrev här ovanför.

När luft värms blir den lättare och stiger, ett lågtryck bildas. Ständiga lågtrycksbälten hittar du t.ex. runt ekvatorn i tropikerna. Det finns också i Asiens inre under sommaren, något som är en orsak till att sommarmonsunen går så långt norrut och blir så intensiv Indien och Sydostasien.

När luft kyls, vilket den gör i Sibiriens inre på vintern, blir luften istället tung och sjunkande, och ett högtryck bildas. När även Norra ishavet isbeläggs blir det extremt långt till en värmande kust från Sibiriens inre, mycket längre än från Antarktis mitt till kusten. Därför blir det nästan lika kallt i Sibirien som på Antarktis.

Därför finns det inte heller någon plats på södra halvklotet, norr om Antarktis, som får så låga temperaturer eftersom det är mycket mer hav i förhållande till mängden land på södra halvklotet jämfört med norra.

Hej!

 

Stort tack för er hjälp, nu förstår jag mycket bättre! Eftersom väder och klimat är så komplext, finns det då fler förklaringar till detta? Finns det vindar (ex. Corioliseffekten) som påverkar det hela? Och det här med inversion, är det något som kan påverka staden? Det är ingen storstad som till exempel New York men de släpper ju ändå ut utsläpp då deras största industri är gruvarbete. Långvarigt högtryck kan ju bilda inversion och enligt mig finns det då risk för det.

 

Min hypotes till att det regnar mer på sommaren än på vintern är för att det inte är högtryck då. Däremot så regnar det inte mycket vilket beror på att de sydostliga vindarna från Stilla Havet förlorar sin fukt långt innan de når Lena-floden (Jakutsk), vilket ger ett torrt och relativt varmt klimat under sommaren. 


Finns det berg, eller exempelvis Peak Pobeda, Kljutjevskaja Sopka eller andra som kan påverka klimatet på något sätt (nederbörd eller vindar)? Tycker det är svårt att hitta information men med kunskap går det säkert att förklara på ett förnuftigt sätt.

Tack på förhand!

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 11 jan 2020 13:25

Det regnar inte på vintern eftersom det är alldeles före kallt - det kan inte regna när det är typ -40oC. Du kanske har märkt att det snöar när temperaturen är ganska nära nollan,men sällan när det är jättekallt?

Affe Jkpg 6630
Postad: 11 jan 2020 13:42 Redigerad: 11 jan 2020 13:42

Det finns något som kallas relativ fuktighet. Varm luft kan innehålla mycket mer vattenånga utan att det faller ner som regn, vilket kan illustreras med nedanstående graf.

Farbrorgul 408
Postad: 11 jan 2020 14:25
Affe Jkpg skrev:

Det finns något som kallas relativ fuktighet. Varm luft kan innehålla mycket mer vattenånga utan att det faller ner som regn, vilket kan illustreras med nedanstående graf.

Betyder det alltså att luften inte kan absorbera vattenångan under mycket kalla temperaturer, och därför bildas det inga moln? På sommaren regnar det mer då luften kan absorbera vattnet och bilda moln enligt grafen. 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 11 jan 2020 14:55

Ja.

Farbrorgul 408
Postad: 11 jan 2020 15:22
Smaragdalena skrev:

Ja.

Tack.

Ingemar 517 – Fd. Medlem
Postad: 11 jan 2020 17:35 Redigerad: 11 jan 2020 17:38
Farbrorgul skrev:

[klipp...]  Stort tack för er hjälp, nu förstår jag mycket bättre! Eftersom väder och klimat är så komplext, finns det då fler förklaringar till detta? Finns det vindar (ex. Corioliseffekten) som påverkar det hela? Och det här med inversion, är det något som kan påverka staden? Det är ingen storstad som till exempel New York men de släpper ju ändå ut utsläpp då deras största industri är gruvarbete. Långvarigt högtryck kan ju bilda inversion och enligt mig finns det då risk för det. [klipp...] 

 

Corioliseffekten har ingen påverkan på klimatet i Sibirien. Ju längre bort från ekvatorn du kommer desto mindre påverkar den öht.

I ett kallt, torrt klimat som Sibirien på vintern är det temperaturskillnader som orsakar inversionsskikt. Varmare luft vid marken, vid solsken t.ex. kommer inte upp utan sprider sig utåt istället för uppåt vid en viss höjd. Detta har egentligen bara betydelse i städer med mycket föroreningar, och vanligtvis bara under korta tidsperioder. Jag vet inte om Jakutsk faller in i den kategorin, men den har 300 000 invånare så det är mycket möjligt. Här kan du se värdet på luftföroreningar i Jakutsk i realtid: https://air.plumelabs.com/air-quality-in-yakutsk-8rIj 

Fabriksröken går upp till inversionsskiktet och går därefter åt sidan istället för uppåt.

Affe Jkpg 6630
Postad: 11 jan 2020 19:00 Redigerad: 11 jan 2020 19:56

Ju längre bort från ekvatorn du kommer desto mindre påverkar den öht.

Eller så är det tvärt om!

Säg att man tar ett steg utmed jordytan i från ekvatorn mot någon pol. Då får man med sig samma rotationshastighet, pga. att ändringen av ortogonala avståndet från jordens rotationsaxel är liten.

v=ωr

Ortogonala avståndet från jordens rotationsaxel (radien r i ovanstående formel) ändrar sig sedan fortare, för varje steg man tar närmare polerna. Därför ökar coriolis-effekten ju närmare polerna man kommer. 

Farbrorgul 408
Postad: 11 jan 2020 22:17
Affe Jkpg skrev:

Ju längre bort från ekvatorn du kommer desto mindre påverkar den öht.

Eller så är det tvärt om!

Säg att man tar ett steg utmed jordytan i från ekvatorn mot någon pol. Då får man med sig samma rotationshastighet, pga. att ändringen av ortogonala avståndet från jordens rotationsaxel är liten.

v=ωr

Ortogonala avståndet från jordens rotationsaxel (radien r i ovanstående formel) ändrar sig sedan fortare, för varje steg man tar närmare polerna. Därför ökar coriolis-effekten ju närmare polerna man kommer. 

Hänger inte helt med på resonemanget men tror jag förstår vad du menar. Alltså påverkar Corioliseffekten mer närmare polerna, vilket då påverkar Sibirien på något sätt?

Ingemar 517 – Fd. Medlem
Postad: 12 jan 2020 01:51
Affe Jkpg skrev:

Ju längre bort från ekvatorn du kommer desto mindre påverkar den öht.

Eller så är det tvärt om!

Säg att man tar ett steg utmed jordytan i från ekvatorn mot någon pol. Då får man med sig samma rotationshastighet, pga. att ändringen av ortogonala avståndet från jordens rotationsaxel är liten.

v=ωr

Ortogonala avståndet från jordens rotationsaxel (radien r i ovanstående formel) ändrar sig sedan fortare, för varje steg man tar närmare polerna. Därför ökar coriolis-effekten ju närmare polerna man kommer. 

Det är helt rätt, fel av mig.

Svara
Close