Fördjupningarbete på både kemi 1 och biologi 1
Hello people!
Jag går första året på naturvetenskapsprogrammet och nu är det dags för att skriva ett fördjupningsarbete för både kemi och biologi om antingen redoxreaktioner eller protolysreaktioner och jag inte vet riktigt vad jag ska välja att skriva om och har inte heller bestämt min frågeställning . Jag undrar om någon har gjort det och jag skulle vara tacksam om jag får några tips .
Ha en härlig fredag :)
Det första jag kom att tänka på är hur kroppen håller pH i blodet praktiskt taget konstant.
Ska det vara ett tvärvetenskapligt ämne som går att koppla till både kemi och biologi? I så fall kanske det kan vara intressant att skriva om elektrontransportkedjan. Du kan t.o.m. göra en laboration där du visar hur en protongradient kan användas för att utvinna energi.
Smaragdalena skrev:Det första jag kom att tänka på är hur kroppen håller pH i blodet praktiskt taget konstant.
Det låter intressant och så måste jag också koppla det till hållbarutveckling och ekologin och hur den påverkar miljö och det blir lite svårt att göra det med pH i blodet. tack för tips :)
Teraeagle skrev:Ska det vara ett tvärvetenskapligt ämne som går att koppla till både kemi och biologi? I så fall kanske det kan vara intressant att skriva om elektrontransportkedjan. Du kan t.o.m. göra en laboration där du visar hur en protongradient kan användas för att utvinna energi.
Ja , precis. Den ska vara en blandning mellan biologi och kemi och den ska handla just om antingen redoxreaktioner eller protolysreaktioner kopplat till ekologin och hållbar utvecklig. Tack för tips :)
Du borde ta något du tycker är intressant, det kommer att göra ditt arbete lättare och roligare - samtidigt som du antagligen kommer att lära dig maximalt. Hur som, en koppling mellan biologi och kemi kan vara sur nederbörd, hur påverkar det naturen så som sjöar och natur? Vad är uppkomsten av sur nederbörd och går det att minimera?
Ronja skrev:Smaragdalena skrev:Det första jag kom att tänka på är hur kroppen håller pH i blodet praktiskt taget konstant.
Det låter intressant och så måste jag också koppla det till hållbarutveckling och ekologin och hur den påverkar miljö och det blir lite svårt att göra det med pH i blodet. tack för tips :)
Det skriv du ingenting om in ditt förstainlägg
Jag går första året på naturvetenskapsprogrammet och nu är det dags för att skriva ett fördjupningsarbete för både kemi och biologi om antingen redoxreaktioner eller protolysreaktioner och jag inte vet riktigt vad jag ska välja att skriva om och har inte heller bestämt min frågeställning . Jag undrar om någon har gjort det och jag skulle vara tacksam om jag får några tips .
så det var inte lätt att gissa.
Pikkart skrev:Du borde ta något du tycker är intressant, det kommer att göra ditt arbete lättare och roligare - samtidigt som du antagligen kommer att lära dig maximalt. Hur som, en koppling mellan biologi och kemi kan vara sur nederbörd, hur påverkar det naturen så som sjöar och natur? Vad är uppkomsten av sur nederbörd och går det att minimera?
Håller med dig. Jag tycker att kemi är väldigt kul och jag kan bra om protolysreaktioner så jag kan ta nåt om pH men samtidigt så vill jag lära mig mer om redoxreaktioner. Tack för tips :)
Då skulle jag vilja föreslå ett projekt om kemoautotrofa organismer! Det är en speciell typ av organismer (främst arkéer eller bakterier) som använder kemiska reaktioner som energikälla och koldioxid som kolkälla. De är radikalt annorlunda från ”vanliga” organismer som växter, djur eller andra bakterier. Man tror att det första livet uppstod på havets djup långt ifrån solljus och det fanns inga organiska föreningar som socker att använda som kolkälla. Kemoautotroferna måste vara ganska lika de första organismerna som uppstod på jorden. Om det finns enkelt liv på andra planeter är det troligen ganska likt våra kemoautotrofa organismer. Det finns alltså mycket intressant att skriva med koppling till livets ursprung och evolution.
En viktig typ av kemoautotrofer är svavelätande bakterier som Acidithiobacillus. De kan oxidera svavelföreningar till svavelsyra för att få energi. Om svavelsyran kommer i kontakt med jord och mark kan den laka ur näringsämnen i jorden eller orsaka försurning. Bakterierna kan t.ex. leva på att oxidera ett mineral som kallas pyrit (järndisulfid, FeS2). Det kan bland annat ske vid anläggning av nya vägar där det finns s.k. sulfidjord eller i avfallet från gruvbrytning, t.ex. varphögar och anrikningssand. Dessa måste täckas över för att förhindra att syre kommer i kontakt med materialet så att redoxreaktionerna sätter igång.
Kort sagt så finns det ganska mycket intressant att läsa och skriva om i ämnet. Det kanske skulle kunna vara något? Några bra länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemoautotrof
https://en.wikipedia.org/wiki/Acidithiobacillus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sur_sulfatjord
https://en.wikipedia.org/wiki/Acid_mine_drainage
https://en.wikipedia.org/wiki/Acidophiles_in_acid_mine_drainage
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hydrotermal_%C3%B6ppning#Bakterier
En liten utöfrligare förklaring ur biologiskt perspektiv till Teraeagles spår om ETC. Du har antagligen lärt dig om ETC i människan, och idén är att man byter ut den sista elektronacceptorn som brukar vara syre till nåt annat, tex uran!!!
https://en.wikipedia.org/wiki/Anaerobic_respiration
Du kan se längst ner i artikeln en lista på olika ämnen som mikroorganismer kan välja att oxidera. Kom ihåg dock att syre fortfarande är det bästa alternativet, pga dess höga reduktionspotential. Alternativa elektronacceptorer utvecklades pga evolutionär konkurrens; om man inte kräver syre för ETC så kan man som organism leva på ett mycket bredare utbud av ställen.
Teraeagle skrev:Då skulle jag vilja föreslå ett projekt om kemoautotrofa organismer! Det är en speciell typ av organismer (främst arkéer eller bakterier) som använder kemiska reaktioner som energikälla och koldioxid som kolkälla. De är radikalt annorlunda från ”vanliga” organismer som växter, djur eller andra bakterier. Man tror att det första livet uppstod på havets djup långt ifrån solljus och det fanns inga organiska föreningar som socker att använda som kolkälla. Kemoautotroferna måste vara ganska lika de första organismerna som uppstod på jorden. Om det finns enkelt liv på andra planeter är det troligen ganska likt våra kemoautotrofa organismer. Det finns alltså mycket intressant att skriva med koppling till livets ursprung och evolution.
En viktig typ av kemoautotrofer är svavelätande bakterier som Acidithiobacillus. De kan oxidera svavelföreningar till svavelsyra för att få energi. Om svavelsyran kommer i kontakt med jord och mark kan den laka ur näringsämnen i jorden eller orsaka försurning. Bakterierna kan t.ex. leva på att oxidera ett mineral som kallas pyrit (järndisulfid, FeS2). Det kan bland annat ske vid anläggning av nya vägar där det finns s.k. sulfidjord eller i avfallet från gruvbrytning, t.ex. varphögar och anrikningssand. Dessa måste täckas över för att förhindra att syre kommer i kontakt med materialet så att redoxreaktionerna sätter igång.
Kort sagt så finns det ganska mycket intressant att läsa och skriva om i ämnet. Det kanske skulle kunna vara något? Några bra länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemoautotrof
https://en.wikipedia.org/wiki/Acidithiobacillus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sur_sulfatjord
https://en.wikipedia.org/wiki/Acid_mine_drainage
https://en.wikipedia.org/wiki/Acidophiles_in_acid_mine_drainage
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hydrotermal_%C3%B6ppning#Bakterier
kemoautotrofa organismer är nytt för mig och jag tycker att de är väldigt intressanta. Tack så mycket :)
Qetsiyah skrev:En liten utöfrligare förklaring ur biologiskt perspektiv till Teraeagles spår om ETC. Du har antagligen lärt dig om ETC i människan, och idén är att man byter ut den sista elektronacceptorn som brukar vara syre till nåt annat, tex uran!!!
https://en.wikipedia.org/wiki/Anaerobic_respiration
Du kan se längst ner i artikeln en lista på olika ämnen som mikroorganismer kan välja att oxidera. Kom ihåg dock att syre fortfarande är det bästa alternativet, pga dess höga reduktionspotential. Alternativa elektronacceptorer utvecklades pga evolutionär konkurrens; om man inte kräver syre för ETC så kan man som organism leva på ett mycket bredare utbud av ställen.
Tack så mycket för tips 😃
