Förbind kretsen på mitten
Hej!
Undrar om uppgift c):
Jag har sedan innan i uppgiften räknat ut potentialerna:
P: 8 V och Q: 7,2 V
I facit står att strömmen vandrar från den högre till lägre potentialen.
Men facit hävdar samtidigt att när den nya ledningstråden placeras blir potentialen i punkterna likadan vilket verkar motsägelsefullt. Hur kan strömmen då vandra från en högre till lägre potential?
Sedan gillar jag inte att facit bara säger "ström vandrar från högre till lägre potential". Det känns inte som en förklaring. Jag vill gärna förstå varför det sker på det sättet, inte bara att det är så.
Zeus skrev:Hej!
Undrar om uppgift c):
Jag har sedan innan i uppgiften räknat ut potentialerna:
P: 8 V och Q: 7,2 V
I facit står att strömmen vandrar från den högre till lägre potentialen.
Men facit hävdar samtidigt att när den nya ledningstråden placeras blir potentialen i punkterna likadan vilket verkar motsägelsefullt. Hur kan strömmen då vandra från en högre till lägre potential?
Sedan gillar jag inte att facit bara säger "ström vandrar från högre till lägre potential". Det känns inte som en förklaring. Jag vill gärna förstå varför det sker på det sättet, inte bara att det är så.
Om du förbinder de två punkterna med en tråd utam någon last så kommer punkterna få samma potential eftersom utan en last så minskar inte potentialen. P och Q kan ses som samma punkt när de har kopplats ihop då det sättet.
Att ström vandrqr från högre till lägre potential kan du likna med en boll som rullar ned för en backe, bollen rullar från en punkt högre upp (högre potential) till en punkt längre ned(lägre potential) den kan inte rulla uppför
Tack. Jag är dock förvirrad av förklaringen att strömmen vandrar från högre potential till lägre (P till Q), om det överhuvudtaget inte finns någon potentialskillnad mellan P och Q. Om det inte finns någon potentialskillnad när de förbinds finns det ju inget att "vandra mellan". Hur går det ihop?
Det behövs något tillägg till den formuleringen, men jag vet inte hur man uttrycker det bäst.
Ström flyter genom en ledare så att Kirchhoffs lagar är uppfyllda i kretsen, kanske. Dvs. om man räknar ut strömmarna genom de olika motstånden, som ju har potentialskillnader, så får man veta strömmen genom alla ledarna.
Med en eventuellt dålig analogi kanske man kan jämföra med något som rullar nerför en backe (potentialskillnad) och sedan på en raksträcka (inget motstånd och ingen potentialskillnad) - det fortsätter rulla i den riktning det hade.
Det finns alltså ingen bättre förklaring än detta? (bump) Hade gärna förstått det på ett... ja... mer vetenskapligt sätt.
