För vilka a är vektorerna linjärt oberoende?
För vilka a är vektorerna (1,1,1), (1,2,a+1) och (1,a+2,1) linjärt oberoende? Då bildar de en bas i rummet. Bestäm koordinaterna för vektorn u = (2a,a,0) i denna bas?
Har ni några bra tips om hur jag ska hitta de värden på a som ger den unika lösningen X=? När det(A)≠O så är väl vektorerna linjärt oberoende om jag skriver dem på matrisform?
Det du skriver om determinanter stämmer mycket väl. Om du sätter att med vektorerna som kolonn- eller radvektorer, så kan du hitta de a:n där vektorerna är linjärt oberoende. :)
Jag sätter
.
Ska jag nu utföra radoperationer för att få matrisen på trappstegsform?
...
Jag fick fram denna matris på trappstegsform:
. EDIT: Detta visade sig vara felaktigt.
Vi har nu nått trappstegsform och kan därför beräkna determinanten som produkten av diagonalen: 1*1*(-a-2) = -a-2.
Då vet vi att när a=-2 så är determinanten lika med 0.
För att vektorerna ska vara oberoende gäller alltså att a≠ -2.
EDIT: Sarrus regel visade i stället att determinanten är lika med 0 när a= -1.
Och hur ska jag få fram för vilka värden på a som vektorerna är linjärt oberoende?
Det kan väl inte vara för alla a ≠ -1?
Antingen använder du radoperationer, eller så beräknar du determinanten direkt. Nu kan du dock beräkna determinanten direkt, när är den nollskild? För vilka a utgör vektorerna en bas?
Smutstvätt skrev:Antingen använder du radoperationer, eller så beräknar du determinanten direkt. Nu kan du dock beräkna determinanten direkt, när är den nollskild? För vilka a utgör vektorerna en bas?
Determinanten är nollskild för alla reella tal a som inte är -1.
Vi har att när a≠-1 så är vektorerna oberoende och då utgör de en bas i rummet.
Återstår nu att ta reda på koordinaterna för vektorn =(2a, a, 0) i basen
Hur löser jag detta?
Lisa Mårtensson skrev:Smutstvätt skrev:Antingen använder du radoperationer, eller så beräknar du determinanten direkt. Nu kan du dock beräkna determinanten direkt, när är den nollskild? För vilka a utgör vektorerna en bas?
Determinanten är nollskild för alla reella tal a som inte är -1.
Vi har att när a≠-1 så är vektorerna oberoende och då utgör de en bas i rummet.
Återstår nu att ta reda på koordinaterna för vektorn =(2a, a, 0) i basen
Hur löser jag detta?
Du kan ju sätta upp u=(2a, a, 0) =c1*v1+c2*v2+c3*v3 Du får tre ekvations system såhär. ci i=1,2,3 är konstanter.
Tack! Hur kan nu detta ekvationssystem komma att se ut? Några ledtrådar?
Jag förstår det som att kommer att utgöra koordinaterna. Har jag fattat rätt?
Lisa Mårtensson skrev:Tack! Hur kan nu detta ekvationssystem komma att se ut? Några ledtrådar?
Jag förstår det som att kommer att utgöra koordinaterna. Har jag fattat rätt?
c1 c2 c3 kommer att vara koefficienterna framför basvektorerna v1 , v2 och v3.
2a=c1*1+c2*1+c3*1
a= c1*1+c2*2+c3*(a+2)
0=c1*1+c2*(a+1)+c3*1
u=A*C där A är matrisen [v1 v2 v3] och C är en vektor (c1 , c2 , c3) som har koefficienterna i sig.
Och ja det blir koordinaterna. c1 är hur långt du ska gå i v1 riktningen c2 är hur långt du ska gå i v2 riktningen och c3 är hur långt du ska gå i v3 riktningen.
Sarrus regel ger att determinanten är noll när a=-1 och när a=0.
Då vet vi att för alla är vektorerna (1, 1, 1), (1, 2, a+1) samt (1, a+2, 1) linjärt oberoende och bildar en bas i rummet.
Förstadelen av uppgiften är färdiglöst.
Egocarpo skrev:
Du kan ju sätta upp u=(2a, a, 0) =c1*v1+c2*v2+c3*v3 Du får tre ekvations system såhär. ci i=1,2,3 är konstanter.
Kommentar från Lisa Mårtensson:
Får man inte ETT ekvationssystem med TRE obekanta?
Ser min uppställning bra ut?
Har jag nu bara kvar att lösa ekvationssystemet för att få fram koordinaterna för vektorn u i basen ?
Jag har en systemmatris och en lösningsvektor och vill få ut vad är.
(I många fall brukar man kalla variablerna x, y, z.)
Systemmatrisen A är matrisen [] och lösningsvektorn utgörs av koordinaterna i vektorn :
.
Lisa Mårtensson skrev:Har jag nu bara kvar att lösa ekvationssystemet för att få fram koordinaterna för vektorn u i basen v1, v2, v3?
Prova! Du kan ju alltid se sen om det stämmer.
Jag försöker att få systemet på reducerad trappstegsform och läsa av lösningarna i HL, men det är svårt att reducera alla a tycker jag.
Jag skulle alltså vilja ha systemet så här:
, men det verkar alltså svårt att få till det så.
Skulle det kanske vara intressant att sätta in ett värde på a (som ej är -1 eller 0) och se vad det blir för lösningar.
Jag kunde för enkelhetens skull prova med att sätta a=1.
Varför inte ta R1-R3 och R2-a*R3 innan du tar R1-R2 i det sista steget du genomfört? På så sätt slipper du 1-a i första raden.
Är det inte när vektorerna är linjärt oberoende som det är intressant?
Hmm men man delar med noll i så fall och det är ju inte bra.
Sarrus regel ger att determinanten är noll när a=-1 och när a=0.
Då vet vi att för alla a≠−1 och a≠0a≠-1 och a≠0 är vektorerna (1, 1, 1), (1, 2, a+1) samt (1, a+2, 1) linjärt oberoende och bildar en bas i rummet.
Då är vektorerna linjärt oberoende för alla a som inte är -1 eller 0. Därför menar jag att man skulle kunna sätta in ett värde på a som inte är något av dessa, t.ex. 1.
...
Nä, dela med noll får namn ju inte göra.
Men om man delar alla element i en rad med något och några av elementen är noll så är det väl ok? Man vill kanske dela 1-a med sig själv för att få 1. Då kanske de andra operationerna består i att man delar 0 med 1-a och då får man fortfarande noll. Är det ok att göra så när man utför radoperationer?
Att sätta in a=1 och sedan lösa systemet ger bara den entydiga lösningen för det a:t, och inte en mer allmän lösning i termer av a.
Jag tror det som gör det svårt för dig att bli av med a:na är att du inte har dragit någon multipel av a av en rad från en annan vilket resulterar i att du "flyttar runt" dem. Om vi utgår från matrisen du har efter sista steget, dvs.
,är du bara två radoperationer från reducerad trappstegsform. Ta R1-(1-a)R3->R1 så får du i sista kolonnen (1-a)-(1-a)=1-1-a+a=0 och tar du R2-(a)R3->R2 får du a-a=0.
Tack så mycket doubledumb. Jag ska göra så.
Innan jag läste ditt svar hade jag testat att räkna på fallet att a=1. Men jag förstår att det inte ger svaret på andra halvan av uppgiften vad gäller vektorn u i basen v.
doubledumb skrev:Att sätta in a=1 och sedan lösa systemet ger bara den entydiga lösningen för det a:t, och inte en mer allmän lösning i termer av a.
Jag tror det som gör det svårt för dig att bli av med a:na är att du inte har dragit någon multipel av a av en rad från en annan vilket resulterar i att du "flyttar runt" dem. Om vi utgår från matrisen du har efter sista steget, dvs.
,är du bara två radoperationer från reducerad trappstegsform. Ta R1-(1-a)R3->R1 så får du i sista kolonnen (1-a)-(1-a)=1-1-a+a=0 och tar du R2-(a)R3->R2 får du a-a=0.
Jag förstår hur du menar i VL, hur jag ska få bort a:na. Men blir det inte väldigt komplicerat i HL?
Skulle du möjligen vilja visa hur det skulle bli i lösningsvektorn? Jag är inte så van vid att dra bort en multipel av något av en rad från en annan rad. Det blir så lätt fel.
Ja, det blir lite komplicerat i VL. Enligt Wolfram Alpha ska du få
Ser ut som att det blivit fel i HL i sista raden. Möjligtvis går det att fixa genom att skriva -a-1 som -(a+1). Då blir det rätt i nämnaren, i alla fall.
Ett förslag är att fortsätta lösa systemet som ett vanligt ekvationssystem efter du nått trappstegsform (1:or diagonalt, 0:or under, vad som helst över). Det visade sig vara lite enklare, förutsatt att du har rätt i sista raden.
Tack så jättemycket!
Och det är därmed de sökta koordinaterna för vektorn u.