21 svar
2324 visningar
Lisa Mårtensson behöver inte mer hjälp
Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 28 apr 2019 17:30 Redigerad: 28 apr 2019 17:31

För vilka a är vektorerna linjärt oberoende?

För vilka är vektorerna (1,1,1), (1,2,a+1) och (1,a+2,1) linjärt oberoende? Då bildar de en bas i rummet. Bestäm koordinaterna för vektorn u = (2a,a,0) i denna bas?

Har ni några bra tips om hur jag ska hitta de värden på a som ger den unika lösningen X=A-1 B? När det(A)≠O så är väl vektorerna linjärt oberoende om jag skriver dem på matrisform?

Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 28 apr 2019 17:48

Det du skriver om determinanter stämmer mycket väl. Om du sätter att A=v1, v2, v3 med vektorerna som kolonn- eller radvektorer, så kan du hitta de a:n där vektorerna är linjärt oberoende. :)

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 28 apr 2019 20:01 Redigerad: 28 apr 2019 22:00

Jag sätter

A=11112a+21a+11 .

Ska jag nu utföra radoperationer för att få matrisen på trappstegsform?

...

Jag fick fram denna matris på trappstegsform:

11101a+100-a-2. EDIT: Detta visade sig vara felaktigt.

Vi har nu nått trappstegsform och kan därför beräkna determinanten som produkten av diagonalen: 1*1*(-a-2) = -a-2.

Då vet vi att när a=-2 så är determinanten lika med 0. 

För att vektorerna ska vara oberoende gäller alltså att a≠ -2. 

EDIT: Sarrus regel visade i stället att determinanten är lika med 0 när a= -1.

 

Och hur ska jag få fram för vilka värden på a som vektorerna är linjärt oberoende?

Det kan väl inte vara för alla a ≠ -1?

Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 28 apr 2019 20:19

Antingen använder du radoperationer, eller så beräknar du determinanten direkt. Nu kan du dock beräkna determinanten direkt, när är den nollskild? För vilka a utgör vektorerna en bas?

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 28 apr 2019 22:07
Smutstvätt skrev:

Antingen använder du radoperationer, eller så beräknar du determinanten direkt. Nu kan du dock beräkna determinanten direkt, när är den nollskild? För vilka a utgör vektorerna en bas?

Determinanten är nollskild för alla reella tal  som inte är -1.

Vi har att när a≠-1 så är vektorerna v1, v2 och v3 oberoende och då utgör de en bas i rummet.

Återstår nu att ta reda på koordinaterna för vektorn u=(2a, a, 0) i basen v1, v2, v3.

Hur löser jag detta?

Egocarpo 717
Postad: 28 apr 2019 22:09 Redigerad: 28 apr 2019 22:09
Lisa Mårtensson skrev:
Smutstvätt skrev:

Antingen använder du radoperationer, eller så beräknar du determinanten direkt. Nu kan du dock beräkna determinanten direkt, när är den nollskild? För vilka a utgör vektorerna en bas?

Determinanten är nollskild för alla reella tal  som inte är -1.

Vi har att när a≠-1 så är vektorerna v1, v2 och v3 oberoende och då utgör de en bas i rummet.

Återstår nu att ta reda på koordinaterna för vektorn u=(2a, a, 0) i basen v1, v2, v3.

Hur löser jag detta?

Du kan ju sätta upp  u=(2a, a, 0) =c1*v1+c2*v2+c3*v3 Du får tre ekvations system såhär. ci i=1,2,3 är konstanter. 

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 28 apr 2019 22:55 Redigerad: 28 apr 2019 22:56

Tack! Hur kan nu detta ekvationssystem komma att se ut? Några ledtrådar? 

Jag förstår det som att c1, c2, c3 kommer att utgöra koordinaterna. Har jag fattat rätt?

Egocarpo 717
Postad: 28 apr 2019 23:11 Redigerad: 28 apr 2019 23:15
Lisa Mårtensson skrev:

Tack! Hur kan nu detta ekvationssystem komma att se ut? Några ledtrådar? 

Jag förstår det som att c1, c2, c3 kommer att utgöra koordinaterna. Har jag fattat rätt?

c1 c2 c3 kommer att vara koefficienterna framför basvektorerna v1 , v2 och v3

2a=c1*1+c2*1+c3*1
a= c1*1+c2*2+c3*(a+2)
0=c1*1+c2*(a+1)+c3*1
u=A*C där A är matrisen [v1 v2 v3] och C är en vektor (c, c2 , c3) som har koefficienterna i sig.

Och ja det blir koordinaterna. c1 är hur långt du ska gå i v1 riktningen c2 är hur långt du ska gå i v2 riktningen och c3 är hur långt du ska gå i v3 riktningen.

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 4 maj 2019 12:00 Redigerad: 4 maj 2019 12:00

Sarrus regel ger att determinanten är noll när a=-1 och när a=0.

Då vet vi att för alla a-1 och a0 är vektorerna (1, 1, 1), (1, 2, a+1) samt (1, a+2, 1) linjärt oberoende och bildar en bas i rummet.

Förstadelen av uppgiften är färdiglöst.

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 4 maj 2019 14:39 Redigerad: 4 maj 2019 14:42
Egocarpo skrev:

Du kan ju sätta upp  u=(2a, a, 0) =c1*v1+c2*v2+c3*v3 Du får tre ekvations system såhär. ci i=1,2,3 är konstanter.

 

Kommentar från Lisa Mårtensson: 

Får man inte ETT ekvationssystem med TRE obekanta? 

Ser min uppställning bra ut?

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 4 maj 2019 15:05 Redigerad: 4 maj 2019 16:18

Har jag nu bara kvar att lösa ekvationssystemet för att få fram koordinaterna för vektorn u i basen v1, v2, v3?

Jag har en systemmatris och en lösningsvektor och vill få ut vad c1,  c2 och c3  är. 

(I många fall brukar man kalla variablerna x, y, z.)

Systemmatrisen är matrisen [v1, v2, v3] och lösningsvektorn utgörs av koordinaterna i vektorn u:

11112a+21a+11   2aa0.

Egocarpo 717
Postad: 4 maj 2019 16:03
Lisa Mårtensson skrev:

Har jag nu bara kvar att lösa ekvationssystemet för att få fram koordinaterna för vektorn u i basen v1, v2, v3?

Prova! Du kan ju alltid se sen om det stämmer.

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 4 maj 2019 17:49 Redigerad: 4 maj 2019 18:43

Jag försöker att få systemet på reducerad trappstegsform och läsa av lösningarna i HL, men det är svårt att reducera alla tycker jag.

Jag skulle alltså vilja ha systemet så här:

100010001lösning för c1lösning för c2lösning för c3 , men det verkar alltså svårt att få till det så.

Skulle det kanske vara intressant att sätta in ett värde på a (som ej är -1 eller 0) och se vad det blir för lösningar.

Jag kunde för enkelhetens skull prova med att sätta a=1.

doubledumb 4
Postad: 4 maj 2019 23:05

Varför inte ta R1-R3 och R2-a*R3 innan du tar R1-R2 i det sista steget du genomfört? På så sätt slipper du 1-a i första raden. 

Egocarpo 717
Postad: 5 maj 2019 00:42 Redigerad: 5 maj 2019 00:46

Är det inte när vektorerna är linjärt oberoende som det är intressant?

Hmm men man delar med noll i så fall och det är ju inte bra.

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 5 maj 2019 13:35 Redigerad: 5 maj 2019 13:40

Sarrus regel ger att determinanten är noll när a=-1 och när a=0.

Då vet vi att för alla a≠−1 och a≠0a≠-1 och a≠0 är vektorerna (1, 1, 1), (1, 2, a+1) samt (1, a+2, 1) linjärt oberoende och bildar en bas i rummet.

Då är vektorerna linjärt oberoende för alla  som inte är -1 eller 0. Därför menar jag att man skulle kunna sätta in ett värde på a som inte är något av dessa, t.ex.  1.

...

Nä, dela med noll får namn ju inte göra.

Men om man delar alla element i en rad med något och några av elementen är noll så är det väl ok? Man vill kanske dela 1-a med sig själv för att få 1. Då kanske de andra operationerna består i att man delar 0 med 1-a och då får man fortfarande noll. Är det ok att göra så när man utför radoperationer?

doubledumb 4
Postad: 5 maj 2019 17:31

Att sätta in a=1 och sedan lösa systemet ger bara den entydiga lösningen för det a:t, och inte en mer allmän lösning i termer av a. 

Jag tror det som gör det svårt för dig att bli av med a:na är att du inte har dragit någon multipel av a av en rad från en annan vilket resulterar i att du "flyttar runt" dem.  Om vi utgår från matrisen du har efter sista steget, dvs.

101-a01a001

,är du bara två radoperationer från reducerad trappstegsform. Ta R1-(1-a)R3->R1 så får du i sista kolonnen (1-a)-(1-a)=1-1-a+a=0 och tar du R2-(a)R3->R2 får du a-a=0. 

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 5 maj 2019 17:34 Redigerad: 5 maj 2019 17:38

Tack så mycket doubledumb. Jag ska göra så.

Innan jag läste ditt svar hade jag testat att räkna på fallet att a=1. Men jag förstår att det inte ger svaret på andra halvan av uppgiften vad gäller vektorn u i basen v.

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 5 maj 2019 18:01
doubledumb skrev:

Att sätta in a=1 och sedan lösa systemet ger bara den entydiga lösningen för det a:t, och inte en mer allmän lösning i termer av a. 

Jag tror det som gör det svårt för dig att bli av med a:na är att du inte har dragit någon multipel av a av en rad från en annan vilket resulterar i att du "flyttar runt" dem.  Om vi utgår från matrisen du har efter sista steget, dvs.

101-a01a001

,är du bara två radoperationer från reducerad trappstegsform. Ta R1-(1-a)R3->R1 så får du i sista kolonnen (1-a)-(1-a)=1-1-a+a=0 och tar du R2-(a)R3->R2 får du a-a=0. 

Jag förstår hur du menar i VL, hur jag ska få bort a:na. Men blir det inte väldigt komplicerat i HL?

Skulle du möjligen vilja visa hur det skulle bli i lösningsvektorn? Jag är inte så van vid att dra bort en multipel av något av en rad från en annan rad. Det blir så lätt fel.

doubledumb 4
Postad: 5 maj 2019 21:49

Ja, det blir lite komplicerat i VL. Enligt Wolfram Alpha ska du få 

1000100012a2+5aa+1-2-a+2a+1

Ser ut som att det blivit fel i HL i sista raden. Möjligtvis går det att fixa genom att skriva -a-1 som -(a+1). Då blir det rätt i nämnaren, i alla fall. 

Ett förslag är att fortsätta lösa systemet som ett vanligt ekvationssystem efter du nått trappstegsform (1:or diagonalt, 0:or under, vad som helst över). Det visade sig vara lite enklare, förutsatt att du har rätt i sista raden. 

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 5 maj 2019 21:58

Tack så jättemycket!

Lisa Mårtensson 576 – Fd. Medlem
Postad: 6 maj 2019 22:13 Redigerad: 6 maj 2019 22:14

c1=2a2+5aa+1c2=-2c3=2-aa+1

Och det är därmed de sökta koordinaterna för vektorn u.

Svara
Close