För många år sedan hade man i det allmänna elnätet en växelspänning med effektivvärdet 127 V.
För många år sedan hade man i det allmänna elnätet en växelspänning med effektivvärdet 127 V. På en gammal lampa från den tiden anges 127 V; 40 W. I dag är nätspänningens effektivvärde 230 V. Vad skulle inträffa om denna lampa användes i dag?
Jag vet inte direkt vilken formel jag ska använda någon som kan vägleda?
Du kommer inte att kunna komma fram till några exakta siffror i ditt svar, men du kan försöka diskutera utifrån någon formel som innehåller P och U eftersom du får dem i uppgiften.
Det finns tre olika alternativ. Den lyser starkare, svagare, eller lyser lika starkt?
JohanF skrev:Du kommer inte att kunna komma fram till några exakta siffror i ditt svar, men du kan försöka diskutera utifrån någon formel som innehåller P och U eftersom du får dem i uppgiften.
Det finns tre olika alternativ. Den lyser starkare, svagare, eller lyser lika starkt?
jag förstår inte riktig vad du menar med lyser starkare svagare lika stark? vilken formel är för den som lyser stark?
Lampans effekt är ett slags mått på hur starkt den lyser. Kommer lampan i uppgiften att ge högre effekt eller lägre effekt eller lika stor effekt (40W) om man kopplar den till dagens elnät?
JohanF skrev:Lampans effekt är ett slags mått på hur starkt den lyser. Kommer lampan i uppgiften att ge högre effekt eller lägre effekt eller lika stor effekt (40W) om man kopplar den till dagens elnät?
Hur tar jag reda på det?
Effekten är ström*spänning
Om spänningen ökar, vad händer med strömmen?
...och för enkelheten skull kan du betrakta glödlampan som en vanlig resistor.
Finns det någon gräns för hur mycket spänningen får stiga innan den blir varm och går sönder?
mattegeni1 skrev:Finns det någon gräns för hur mycket spänningen får stiga innan den blir varm och går sönder?
Spänningen kommer ju att bli 230V. Om lampan går sönder eller inte, det vet vi inte. Men effektutvecklingen blir ju helt klart högre än de 40W som den är byggd för vid 127V.
P=U^2/R, dvs om resistansen är densamma blir effekten (230/127)^2=3.3ggr högre än normalt. Och lampan kan kan såklart gå sönder.
JohanF skrev:mattegeni1 skrev:Finns det någon gräns för hur mycket spänningen får stiga innan den blir varm och går sönder?
Spänningen kommer ju att bli 230V. Om lampan går sönder eller inte, det vet vi inte. Men effektutvecklingen blir ju helt klart högre än de 40W som den är byggd för vid 127V.
P=U^2/R, dvs om resistansen är densamma blir effekten (230/127)^2=3.3ggr högre än normalt. Och lampan kan kan såklart gå sönder.
Jag hittar inte den formeln i formelbladet dvs P=U^2/R ? Är det formel för fysik 1 eller fysik 2 för jag hittar inte?
Det är en kombination av I=U/R (Ohms lag) och P=UI. Om du ersätter I i den andra ekvationen med högerledet i den första ekvationen får du att P=U2/R.
Teraeagle skrev:Det är en kombination av I=U/R (Ohms lag) och P=UI. Om du ersätter I i den andra ekvationen med högerledet i den första ekvationen får du att P=U2/R.
tycker det är lite svårt att förstå hur ni tänker?
står i din formelsamling
står i din formelsamling
Enligt den andra ekvationen är . Det ser du om du delar båda sidor med
Sätter du slutligen in uttrycket för i din första ekvation (inom parentes) får du:
Jag förstår inte varför dom har satt in 40Watt som U(spänning) ????? och 127Volt (spänning) som resistans? snälla någon som kan förklara
De har gjort ett slarvfel på första raden. Istället för I=U/R borde det ha stått I=P/U. Det är så de har räknat.
Teraeagle skrev:De har gjort ett slarvfel på första raden. Istället för I=U/R borde det ha stått I=P/U. Det är så de har räknat.
Jag tror de helt enkelt hoppat över ett steg i redovisningen av beräkningarna. Inte särskillt pedagogiskt...
JohanF skrev:Teraeagle skrev:De har gjort ett slarvfel på första raden. Istället för I=U/R borde det ha stått I=P/U. Det är så de har räknat.
Jag tror de helt enkelt hoppat över ett steg i redovisningen av beräkningarna. Inte särskillt pedagogiskt...
Väldigt märkligt facit i vilket fall som helst, både språkligt och pedagogiskt.
Det jag inte förstår är varför använder man formelsamling för fysik 1 och inte fysik 2? Är et inte meningen att man ska lära sig formlerna för fysik 2 när man studerar fysik 2? Visst kan man använda från fysik 1 och sen formel för fysik 2 men i denna uppgift använder dom bara formler för fysik 1?
Det har väl inte så stor betydelse egentligen. Fysik 1 och 2 är ju båda ”fysik”.
Jo jag förstår men nu när man läser fysik 2 så ska man väl "prövas" för fysik 2 formelsamlingar också och inte bara fortsätta med fysik 1 formler när man klarat fysik 1 då är det ju typ bekräftat att man kan dom formlersamlingarna? ok om man skulle använda både formelsamling för fysik 1 och formelsamling för fysik 2 i denna uppgift förstår du hur jag menar?
Visst du ska ju inte bara repetera gamla saker utan lära dig någonting nytt. Samtidigt är det viktigt att inse att en formelsamling är just en samling med formler. Fysik är mycket mer än att bara fråga vilken formel man ska använda.
Om du inte kommer ihåg det du lärde dig i Fy1 kan du inte räkna med att du fatar något av Fy2. Fy2 bygger på Fy1, precis som Ma4 bygger på Ma3 som bygger på Ma2 som bygger på Ma1. Formelsamlingen för Fy2 borde vara hela formelsamlingen för Fy1 + en eller ett par sidor till.
när man räknar P=U^2/R vad är det man räknar då med upphöjt till 2?
Spänningen U.
Smaragdalena skrev:Spänningen U.
jag vet men jag menar själva formeln P=U^2/R vad är det man försöker räkna här vad är skillnaden mellan P=U^2/R och P=U*I? Räknar man inte Effekten i båda fallen? varför kan jag inte bara använda P=U*I formeln?
Du måste känna till strömmen för att använda P=UI, vilket du inte gör i det här fallet.
Teraeagle skrev:Du måste känna till strömmen för att använda P=UI, vilket du inte gör i det här fallet.
Men vi vet ju att i fall 1 är strömmen 0,3149 A och i fall 2 är strömmen 0,1739 A ?
Det stod inte i uppgiften utan är något som man har räknat ut i facit.
Du kan mycket väl använda I=P/U för att beräkna strömmen och sedan Ohms lag R=U/I för att beräkna resistansen, men som vi har försökt påtala i den här tråden är det exakt samma sak som att använda formeln R=U2/P direkt vilket dessutom går lite snabbare (ett istället för två beräkningssteg).
Teraeagle skrev:Det stod inte i uppgiften utan är något som man har räknat ut i facit.
Du kan mycket väl använda I=P/U för att beräkna strömmen och sedan Ohms lag R=U/I för att beräkna resistansen, men som vi har försökt påtala i den här tråden är det exakt samma sak som att använda formeln R=U2/P direkt vilket dessutom går lite snabbare (ett istället för två beräkningssteg).
Du menar P=U^2/R?
Det är samma formel. Först räknar man ut lampans resistans och sedan använder man samma formel för att beräkna dess effekt när spänningen har ett annat värde.
Teraeagle skrev:Det är samma formel. Först räknar man ut lampans resistans och sedan använder man samma formel för att beräkna dess effekt när spänningen har ett annat värde.
Tackkkkkkkkk för att ni finns!!!!!!!!! ni är bäst!!!!!!!!
JohanF skrev:mattegeni1 skrev:Finns det någon gräns för hur mycket spänningen får stiga innan den blir varm och går sönder?
Spänningen kommer ju att bli 230V. Om lampan går sönder eller inte, det vet vi inte. Men effektutvecklingen blir ju helt klart högre än de 40W som den är byggd för vid 127V.
P=U^2/R, dvs om resistansen är densamma blir effekten (230/127)^2=3.3ggr högre än normalt. Och lampan kan kan såklart gå sönder.
Jag undrar varför du skrivit upphöjt hela (230/127)², är det inte bara U man ska upphöja? Alltså 230²/127 och då blir det 416,5W