Folkrättens principer?
Jag förstår inte grejen med alla "regler" eller "principer" som finns, som exempelvis non-interventionsprincopen och R2P motsätter sig till varandra. Det är då komplicerat för internationella organisationer att avgöra när gäller non-interventionspricpen och R2P eftersom om man kollar på de aktuella konflikter i det internationella arenan så finns det flera konflikter där t.ex FN kunnat agera men inte har gjort det eller att de inte har haft tillräckligt med "makt", det beror såklart på olika anledningar främst säkerhetsrådet och supermakterna. Men ligger inte då dessa principer i svag grund? De är inte säkra och ger inte en trygghet så varför skulle en stat ratificera sådana konventioner?
Finns det ens fall där internationella organisationer har haft full makt och medverkat till att en konflikt blir löst?
Hej Zainab999,
Först och främst måste man vara medveten om att det inte finns någon världslag som alla världens länder måste följa. Detta får jag tror att du redan vet. Det är alltså med detta i baktanke som Folkrätten vilar. Det vill säga att Folkrätten bygger på de avtal som länder sluter med varandra och med internationella organisationer som sedan är tänkt att vara riktmärke för hur man skall uppträda mot varandra. Det kan handla allt i från vanlig handel till mer komplicerade situationer som krig.
Varje land har suveränitet i sig att besluta vad som är bäst för det landet. Det vill säga det finns ingen världspolis som kan tvinga ett land till något som de inte vill. Det vill säga man kan inte tvinga ett land att lösa en konflikt om de inte vill. (möjligtvis med ett undantag om det sker grova brott mot mänskligheten, 1948 års folkmordskonvention, FN)
Med detta konstaterat så blir det svårt för internationella organisationer att ha full makt att lösa konflikter. Konflikter uppstår oftast långt tidigare än det eskalerar och sker grova brott mot mänskligheten.
Kanske FN-faktablad "Folkmord och brott mot mänskligheten" kan hjälpa dig vidare: https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-4-12-Folkmord-och-brott-mot-m%C3%A4nskligheten.pdf
Hälsn
Maria V
Hej Maria, tack för ditt svar. Men om jag har förstått rätt så är det så att det är upp till landet att bestämma? Men i extrema fall får mellanstatliga organisationer ingripa? Men när det finns två principer då R2P O non-interventionspricnipen som motsätter varandra, när t.ex FN ingriper i en konflikt med principen R2P då har de brutit mot den andra principen, det är just det jag inte förstår.
Hej
Det finns ingen enkel eller generell förklaring på det du frågar efter. I princip måste det sättas i en aktuell situation där alla aspekter skall vägas samman. Att tillämpa R2P vore att bryta mot FN-stadgans interventionsförbud. Men det vore även att kränka den statens suveränitet och därmed inte förenligt med Folkrätten. Jag skall försöka hänvisa dig till mer hjälp då detta kan skrivas oändligt om.
Läs gärna FN-hemsidan om R2P och FN-stadgan, svårigheten att tillämpa R2P. https://fn.se/stockholm/r2p-och-fn-stadgan/ det är bara en sida och ganska kortfattat. För gymnasiet borde detta räcka så vidare du inte skriver detta som gymnasiearbete.
Om du vill ha mer info än detta så fann jag en bra uppsatts från Lunds universitet: Aldrig mer! – Inte riktigt så lätt R2P - den trojanska hästen https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1526420&fileOId=1526428 Den är ganska lång, 52 sidor. Men det mest intressanta är i slutet i kap 5-6 i diskussionen och slutsatserna. Infogar här nedan ett utdrag från s 46:
------------------
Folkrätten är tydlig i fråga om R2P:s folkrättsliga legitimitet. R2P är att betrakta som ett brott mot FN-stadgan och därmed klart folkrättsligt illegitim i och med att den anses utgöra ett brott mot FN-stadgans essentiella värden som suveränitetsprincipen, våldsförbudet och interventionsförbudet. Tillämpningen av R2P kräver en omtolkning av dessa värden, och av FN-stadgan som snarare skulle hota internationell fred och säkerhet än att stabilisera den. Risken med applicering av R2P är att konceptet på så sätt kommer att innebära skapandet av trojansk häst. Frågorna kvarstår alltså hur det internationella samfundet skall kunna ingripa vid grova människorättskränkningar utan att riskera att kränka statssuveräniteten eller äventyra de värden som suveränitetsprincipen håller på plats. En fråga om säkerhetspolitik och inte enbart om internationell ovilja. Frågan som Kofi Annan ställde sig i sin milleniumrapport: ”if humanitarian intervention is, indeed, an unacceptable assault on sovereignty, how should we respond to Rwanda, to a Srebrenica – to gross and systematic violations of human rights that affect every precept of our common humanity?”, den frågan kommer att stå obesvarad.
--------------
Önskar du mer hjälp än så bör du nog först ta upp det min din lärare så du verkligen arbetar med rätt frågeställning och med rätt djup på frågan. Detta så du inte överarbetar en uppgiften.
Hälsn
Maria V
Tack så mycket Maria. Jag ska kolla igenom länkarna och läsa lite.
