Flera kromatidtrådar eller en lång?
Hej!
Jag är väldigt fundersam på hur kromatidtrådar/kromosomer i cellkärnan fungerar. Jag har förstått att det bildas kromosomer vid celldelning, och att dessa i sin tur består av kromatidtrådar. Om jag har hängt med rätt så finns kromatidtrådarna/tråden i cellkärnan och består av DNA+protein.
Nu till min fråga, det så att det är en lång kromatidtråd bestående av 46 DNA-molekyler som delar upp sig i kromosomer vid celldelning eller är det 46 kromatidtrådar (isåfall, visst blir det 1 kromatidtråd = 1 DNA-molekyl) som bildar kromosomer vid celldelning?
(Jag använder mig av människans kromosomantal i frågan, men jag gissar att systemet är detsamma för alla celler?)
En kromosom består av två strängar av DNA (enkelsträngat), som tillsammans bildar en kromosom bestående av dubbelsträngat DNA (dsDNA), så våra kromosomer består av två strängar var.
dsDNA kan även, som du skrev, binda till proteiner, varpå kromosomer kan ses. Kromosomerna är en kondenserad (typ koncentrerad) form av dsDNA, som uppstår när DNA lindas runt en nukleosom (som i sin tur består av en kombination av åtta olika histonproteiner).
Antalet kromosomer (och därmed antalet dsDNA-strängar) beror på vilken art det är, och hur stora kromosomerna är. Vi har 46 kromosomer som är ganska långa, vilket gör att kromosomerna behöver kondenseras och bli mer kompakta, för att cellen skall kunna separera kromosomkopiorna från varandra under celldelningen (annars blir det som att försöka dra isär en trassel-boll av DNA, vilket inte går). Arter med betydligt mindre genom (allt DNA som ärvs i organismen) har mindre kromosomer, t.ex. bakterier som E. coli har en enda cirkulär kromosom. Andra arter har betydligt fler kromosomer.
Sedan varierar även antalet kopior av kromosomer mellan arter, bakterier har en enda kopia (n), vi har två kopior av varje kromosom (2n), sedan finns det arter med upp till och med 12n.
Tack! Så, om jag förstår rätt finns det 46 lösa dsDNA "trådar" som packas ihop till 46 kromosomer vid celldelningen?
Och om det är ok att jag ställer en liten följdfråga ang dsDNA som binder till proteiner? Du behöver inte svara, men slänger ut den iallafall.
Du skriver att dsDNA även kan binda till proteiner och att det är då man ser kromosomer. Så dsDNAt är inte alltid bundet och kan alltså finnas fritt? När jag läser i boken får jag intrycket av att det alltid är trådar förutom vid celldelningen när kromosomer bildas. Men det måste inte vara kromatintrådar, förstår jag rätt?
Texten ur min lärobok: "Det råder ändå ordning och reda i cellkärnan genom att DNA-trådarna är lindade kring proteiner, bl.a. så kallade histoner. DNA:t och proterinerna bildar tillsammans kromatintrådar".
stjärnst0ft skrev:Tack! Så, om jag förstår rätt finns det 46 lösa dsDNA "trådar" som packas ihop till 46 kromosomer vid celldelningen?
Ja, så kan du beskriva det. Under tiden innan och efter celldelningen är dessa trådar delvis kondenserade, d.v.s. delar av dem är upprullade kring nukleosomer och dessa delar av DNA används då inte (cellerna är i allmänhet specialiserade på en uppgift, t.ex. hudcell, och behöver då inte alla gener, som t.ex. gener för att bilda muskelfibrer).
Och om det är ok att jag ställer en liten följdfråga ang dsDNA som binder till proteiner? Du behöver inte svara, men slänger ut den iallafall.
Du skriver att dsDNA även kan binda till proteiner och att det är då man ser kromosomer. Så dsDNAt är inte alltid bundet och kan alltså finnas fritt? När jag läser i boken får jag intrycket av att det alltid är trådar förutom vid celldelningen när kromosomer bildas. Men det måste inte vara kromatintrådar, förstår jag rätt?
Texten ur min lärobok: "Det råder ändå ordning och reda i cellkärnan genom att DNA-trådarna är lindade kring proteiner, bl.a. så kallade histoner. DNA:t och proterinerna bildar tillsammans kromatintrådar".
Ja, det finns absolut en viss ordning, som fås genom att dsDNA binder till proteiner, med effekten att strängarna av dsDNA hålls mer eller mindre upplindade och då kan separeras, så att allt inte blir ett stort trassel.
DNA packas ihop med proteinerna, och packas upp, allt eftersom generna i just den delen av DNA behövs. T.ex. behövs gener för att bilda de proteiner, vilka cellen behöver för att fylla sin funktion, så de delar av DNA med dessa gener i är "uppackade". Det DNA som innehåller de gener som inte behövs packas ihop, för att spara plats.
Men detta är inte helt skrivet i sten, för vid vissa tillfällen behövs "packade" gener, som då får "packas upp". Ett exempel är de proteiner som används vid celldelningen, de behövs endast när cellen delar sig, så inför celldelningen "packas" DNA med dessa gener upp. Och motsvarande efter celldelningen är slutförd "packas" detta DNA ihop.
Tack!
För all del, kul att de hjälpte!
