Finns det något logiskt med en stående våg.
Finns det något logiskt med en stående våg? Är det som ett eko, där en ljudvåg krockar med reflekterande ljud t.ex. eller hur kan två motsatt vågor skapas i varandra.
Och finns det något logiskt med hur många våglängder en grundton får? Och hur stor andel av ett instruments längd. Eller är det bar ett mönster man måste komma ihåg?
AlexanderJansson skrev:Och finns det något logiskt med hur många våglängder en grundton får? Och hur stor andel av ett instruments längd. Eller är det bar ett mönster man måste komma ihåg?
Man måste komma ihåg en bild. Detta med noder och antinoder.
Sedan om man vill ha det matematiska, då beror det på randvillkoren av vågekvationen på en sträng osv, en differentialekvation för en funktion med fler än en variabel, lite överkurs för gymnasiet.
Pieter Kuiper skrev:AlexanderJansson skrev:Och finns det något logiskt med hur många våglängder en grundton får? Och hur stor andel av ett instruments längd. Eller är det bar ett mönster man måste komma ihåg?
Man måste komma ihåg en bild. Detta med noder och antinoder.
Sedan om man vill ha det matematiska, då beror det på randvillkoren av vågekvationen på en sträng osv, en differentialekvation för en funktion med fler än en variabel, lite överkurs för gymnasiet.
Måste jag memorera dessa, eller finns det något logiskt antagande jag kan göra för dessa ökande mönster?
AlexanderJansson skrev:Pieter Kuiper skrev:Man måste komma ihåg en bild. Detta med noder och antinoder.
Sedan om man vill ha det matematiska, då beror det på randvillkoren av vågekvationen på en sträng osv, en differentialekvation för en funktion med fler än en variabel, lite överkurs för gymnasiet.Måste jag memorera dessa, eller finns det något logiskt antagande jag kan göra för dessa ökande mönster?
Det ser krångligt med alla dessa slingor, men egentligen är det inte svårt.
Det hjälper att ta en slinky (eller annan fjäder eller gummisnodd) och att sätta igång stående vågor med handen. För sådana svägningar gäller samma randvillkor på båda sidor.
Och efter det är det lätt att rita hur det är för halvöppna rör osv.
Pieter Kuiper skrev:AlexanderJansson skrev:Pieter Kuiper skrev:Man måste komma ihåg en bild. Detta med noder och antinoder.
Sedan om man vill ha det matematiska, då beror det på randvillkoren av vågekvationen på en sträng osv, en differentialekvation för en funktion med fler än en variabel, lite överkurs för gymnasiet.Måste jag memorera dessa, eller finns det något logiskt antagande jag kan göra för dessa ökande mönster?
Det ser krångligt med alla dessa slingor, men egentligen är det inte svårt.
Det hjälper att ta en slinky (eller annan fjäder eller gummisnodd) och att sätta igång stående vågor med handen. För sådana svägningar gäller samma randvillkor på båda sidor.
Och efter det är det lätt att rita hur det är för halvöppna rör osv.
Är det sant att en stående våg, för en orgel är att det är en ingående och en utgående våg?
AlexanderJansson skrev:Är det sant att en stående våg, för en orgel är att det är en ingående och en utgående våg?
Matematiskt kan man betrakta en stående våg som en summa av två lika stora vågor åt olika håll.
Det går också att visa lite mer intuitivt med en animering.
Pieter Kuiper skrev:AlexanderJansson skrev:Är det sant att en stående våg, för en orgel är att det är en ingående och en utgående våg?
Matematiskt kan man betrakta en stående våg som en summa av två lika stora vågor åt olika håll.
Det går också att visa lite mer intuitivt med en animering.
Tror jag förstår konceptet nu tack för hjälpen.
