filosofisk fråga om orsak och verkan och dess kritik

Vad vet du om Kants och Humes kunskapssyn? För att kunna jämföra dem så måste man ju först ha koll på de viktigaste dragen i deras respektive kunskapssyn. 

Vilken del av uppgiften är det du behöver hjälp med? Att hitta information om deras kunskapssyn eller att jämföra dem?

Hej där mitt i natten,tack för blixtsnabbt svar.

Dels relevant jämförelse och dels är kritiken rimlig? Och sedan då vilken annan filosof man kan lyfta in.

Har bara ögnat snabbt i filosofi 1 o 2 som vi har av Levander och Westman. Hume e ju då kritisk och menar att vi bara kan förnimma händelser men inte nödvändigheten. Detta sker i vårt medvetande och av våra sinnesintryck. Vi kan inte ha kunskap om nödvändiga samband i verkligheten utan bara om samband mellan ideer. Dessa samband e godtyckliga och han kritiserar således induktionen då vi inte kan förutsätta att verkligheten skall vara likadan.

Kant menar på att vi har orsaksglasögon som vi födds med,dvs genetiskt betingade, dock har han inte bevis för detta då det kan vara inlärt eller kulturellt betingat. Vår omvrld med tingen-i-sig är ovetbara, ger oss människor "råmaterial" till vår världsbild, d v s sänder oss signaler till våra sinnen och som vi formar till kunskap.

Han delar in satser i syntetiska och analytiska där syntetiska tillför något nytt om subjektet och de analytiska satserna är självklart sanna. Och han har ytterligare indelning de satser som vi vet e oberoende av erfarenheten kallar han för " a priori" och de som är beroende av erfarenheten "a posteriori" Där analytiska satser e "a priori" och de syntetiska,dem flesta är beroende av erfarenheten. Dock finns en matematisk sanning oberoende av erfarenheten t ex 5+7 =12 det bara ska man veta även m svaet inte går att utläsa från vare sig 5,7 eller i plustecknet. Denn sats kallas syntetisk "a priori".

Detta e det som mer eller mindre står om i boken. Men sedan vad för tredje filosof ska man ta som e relevant, Hegel, Marx,annan? Och är kritiken rimlig, hur för man en sådan diskussion?

Mvh/H

Redan i det som du beskriver har du ju en likhet och en skillnad mellan Hume och Kant, där både Hume och Kant talar om empiristisk erfarenhetsbaserad kunskap genom erfarenheter. Med skillnaden att Hume anser detta vara den enda kunskapen medan Kant även hävdar att det finns apriorisk kunskap(av honom kallad förnuftskunskap).

Om Humes kritik är rimlig, måste man då fundera över hur han leder sin kausalitetskritik i bevis. Han tar ju sin grund i att kunskap är förnimmelser som vi gör av verkligheten och är beroende av hur vi uppfattar saker som sker. Att det inte har någon motsvarighet i någon verklighet utan uppstår i våra sinnen.  Detta är grunden i hans kritiska hållning. Exempelvis att en situation aldrig kan vara den andra lik för att den alltid kommer vara annorlunda, då det kommer vara en annan förnimmelse av våra sinnen och att då det finns möjlighet till undantag. Detta är grunden i hans orsakssambandskritik. Han kallar istället det för sannolikhetskunskap. Om jag släpper en penna till marken så kommer den falla neråt om och om igen såklart. Det skulle Hume såklart acceptera, men han skulle kalla det för att det är sannolikt att den gör det, snarare än att kalla det för ett orsakssamband.

Hur man ska ställa sig till det? Intuitivt så kan det tyckas märkligt att man inte väljer att se en orsak och verkan gällande något som vi med erfarenhet kan se, sker likadant om och om igen, att erfarenheten säger att det måste ändå finnas en orsakssamband. Samtidigt om jag skulle fråga dig hur du kan vara säker på att pennan faller till marken om och om igen när du släpper den, bara för att den gjorde det förra gången, och gången innan det o.s.v. , så kan man hävda att det inte är argument nog. Att någonting sker om och om igen bevisar ju inte någonting säkert. Frågan säger ju inte att du ska tycka till utan om man studerar hur Hume har tänkt, om man tycker att det finns några brister i hans resonemang eller om det är rimligt utifrån hans utgångspunkter.

Gällande att välja en tredje filosof så bör du ju välja någon som sysslat med kunskapsfilosofi.

Det finns ju klassiska filosofer såsom Aristoteles, Sokrates och Platon

Ska man ha någon som är något mer samtida med de två tidigare så finns

exempelvis John Locke(1632-1702), George Berkely(1685-1753) eller Schopenhauer(1788-1860)

Tack för svar, ögnade det, men kikar mer i morgon. Du e en nyttida filosof,heheh..:)

E du lärare eller bara kunnig och intresserad av ämnet?

Tja, man skulle lyfta in en tredje, vem kan vara relevant till det som diskuteras tycker du då jag inte kommer på det på rak arm nu en klassisk eller en av de tre mer samtida Locke, Berkeley eller Schopenhauer. Varför passar dessa bättre in än Hegel och Marx, e dem inte kunskapsfilosofer?

Läst igenom det en gång så har en grundförståelse men kan inte som du analysera på djupet som du märker (än).

Jag är lärare men inte just I filosofi utan undervisar I tyska, matematik, historia, fysik och teknik. 

Jag läste däremot samhällsprogrammet på gymnasiet och då flera filosfikurser och har därefter på fritiden läst en del filosofiska skrifter och intresserat mig för det.

Jag skulle inte välja Marx, han är mer en politisk filosof som ägnat sig åt samhällsfilosfi, hur man bygger ett gott samhälle. Hegel kan fungera bättre , han resonerade väl en del om kunskap om jag inte missminner mig. Det är ju bra att jämföra med någon som har tänkt kring samma frågor ex. kring inhämtande av kunskap , kausalitet och uppfattning av sinnesintryck. 

Hej igen,

Men vad bra, läser samtidigt tyska 4 nu och matte 3b, får man ställa lite frågor angående dessa ämnen också om du e lärare, vilken tur att få en sådan hjälp om så, behöver jag.:)

Så vem tycker du då angående denna fråga med orsak o verkan man ska välja att prata om som ytterligare filosof?

Så svarade du på frågan om kritiken e rimlig, du gjorde det men vet inte om jag fick ut något av det?

Kika i matteforumet (3b) här också om du har tid o orkar för jag har mattetal relaterat till gränsvärde/derivata. Har löst en av dem som jag satte in i funktionen eller vad man kallar det men övriga behöver jag feedback på.

Vad kan man tänkas skriva om Aristoteles då..:)

Hej igen,

Tog o skrev om Aristoteles och hans tankar om orsak/kausialitet

Är en del frågor som ska besvarar o diskuteras o behöver bolldem med någon/dig då jag inte e så filosofiskt lagd,hehe. Så här e ytterligare en fråga och mitt svar och om du kan lägga till något

Läkaren Ignaz Semmelweis arbetade för att minska dödligheten på en förlossningsavdelning i Wien på 1800-talet. Semmelweis lyckades minska dödligheten på avdelningen med hjälp av sina systematiska hypotesprövningar. Läs berättelsen om hans experiment i kursboken eller via länkarna i kurstillbehör och besvara följande frågor.

a) Skulle Karl Popper bedömt Semmelweis lösning som vetenskapligt sund? Skulle han ha kritiserat någon del i undersökningen? Diskutera!

Mitt svar:

Enligt Poppers sätt att resonera kan vi aldrig vara säkra på om en hypotes är sann, vi kan inte verifiera den. Däremot kan vi visa om den är falsk, vi kan falsifiera den. Därför bör vi försöka formulera så många hypoteser som möjligt, ju djävare och osannolikare, desto bättre. Sedan ska vi kritisera våra hypoteser så hårt vi kan och göra allt för att falsifiera dem. Om vi misslyckas med att falsifiera någon hypotes utnämner vi den till provisorisk sanning. Vi är med andra ord hela tiden medvetna om att den någon gång i framtiden kan komma att falsifieras.

Enligt Poppers falsifieringsprincip kan man inte utan vidare ska avfärda någon idé, hur orimlig den än förefaller. Den måste testas först. Det som en gång verkade absurt kan senare bli etablerad kunskap

Semmelweis undersökning är ett bra exempel på Poppers metod. Han testade alla hypoteser han kunde komma på och fick kvar en (att dödligheten på den första avdelningen berodde på att läkarna hade obducerat lik och inte tvättat händerna efteråt när dem undersökte de havande kvinnorna). Men Popper insisterar dock på att man aldrig kan bevisa att någon hypotes är sann. Inga empiriska sanningar är 100% säkra.

I fallet Semmelweis gick det lätt att visa att några hypoteser inte stämde. Skillnaden i dödlighet mellan de båda förlossningsavdelningarna kunde inte bero på maten eller luften, eftersom kvinnorna andades samma luft och åt samma slags mat. Inte heller kunde skillnaden bero på att prästen skrämde kvinnorna, eftersom dödligheten inte gick ner när prästen höll sig borta från avdelningen.

Detta gick att visa på deduktiv väg med enkla och handfasta premisser som grund. När det däremot gällde att bevisa vilken som var den verkliga orsaken blev det svårare och osäkrare.

Det tog aldelles för lång tid att hitta orsaken och inte efter den 9:e hypotesen kunde man hitta den verkliga orsaken.

Varför tog det så lång tid att övertyga omvärlden?

Många hade säkert tvättat sina händer, så som Semmelweis föreslog, om han bara hade hållit fast vid sin ursprungliga fråga: Varför får fler kvinnor på den första avdelningen än på den andra avdelningen barnsängsfeber? Men han envisades med att ha hittat förklaringen till all förekomst av barnsängsfeber och menade att det var ett giftämne. Detta var knappast en förklaring som kunde accepteras.

Det fanns emellertid empiriska skäl till att tvätta sina händer efter 1848. Under hela det året, då läkare, barnmorskor och studenter tvättade sig i klorkalklösning, hade andelen dödsfall i barnsängsfeber sjunkit på den första avdelningen till samma nivå som på den andra avdelningen. Det fanns alltså longitudinella skäl att tro på desinficering, även om Semmelweis´ teori om giftämne var felaktig.

Om Aristoteles kunskapssyn/kunskapsteori finns att läsa här

Jag vet inte vad du har för fråga eller fundering gällande Semmelweis undersökning. Jag kan heller inte undersökningen i detalj mer än det övergripande. 

Tack för länk har dock skrivit redan lite om Aristoteles angående orsak/kausalitet.

Jag undrar om du har nåogt att lägga in som hjälper mig i denna fråga där man ska diskutera huruvida vetenskapligt sund, vet inte om jag svarat på det. Skulle han kritiserat något i undersökningen? Dessa frågor e svårt att förstå hur o vad man ska diskutera om..

a) Skulle Karl Popper bedömt Semmelweis lösning som vetenskapligt sund? Skulle han ha kritiserat någon del i undersökningen? Diskutera!

Det man skulle kunna säga är ju att det var möjligt att falsifiera de olika hypoteserna genom att det fanns en jämförelsegrupp(den andra avdelningen) och att man testar en hypotes i taget och endast ändrar en parameter i taget; detta gjorde det möjligt att på ett någorlunda säkert sätt kunna falsifiera de olika hypoteserna tills bara en hypotes återstod. Enligt Popper kan man då inte vara säker på att det är den rätta förklaringen men att om den är möjlig att falsifiera men ännu inte har blivit falsifierad så är den att betrakta som giltig och gällande. 

Jag tycker att frågor av karaktären om olika filosofer skulle tyckt eller kritiserat om olika saker, saknar lite poäng. Det kan egentligen bara Popper själv svara på. Filosofiska teorier är också svåra att tillämpa på praktiska situationer eller verkliga exempel för verkligheten är alltid mer komplex än teorin. 

Om man dock pratar falsifiering så skulle jag inte säga att de hypoteser som ställs upp i Semmelweis lösning är enkla att falsifiera. Påståenden som är enkla att falsifiera är ju exempelvis "Alla äpplen är röda". Så fort man hittar ett äpple av annan färg så har påståendet falsifieras. "Att läkarna tvättar händerna minskar dödligheten" är mycket svårare att kunna falsifiera. Om vi exempelvis skulle göra en studie där en läkare inte tvättar händerna men ändå så överlever fler, är påståendet då falsifierat, eller kan resultaten bero på en annan orsak att läkaren gjort något annat som minskat dödligheten eller om denne bara haft tur eller slumpmässiga faktorer som spelat in. 

Hej, hej,

Vi för filosofiska samtal,dette filosofiska och matematiska rummer för mig,heheh.

Jo, men kanske kan lägga in något av vad du sade angående att falsifiera iom en i taget o en jämföreslegrupp. Dock skrev jag att den kan kritiseras just för att han envist ville att det skulle vara något giftämne läste jag, denna hypotes o orsak skulle man kunna komma fram till tidigare. Dem hypoteser som ställdes upp innan denna 9e eller om det var 10e med desinficering, stavas det så, var väl "enkla" att falisifiera men bara denna slutgiltiga som var svårare?

rummet

Här kommer en fråga till som jag behöver bolla med dig..

Bör man använda samma kriterier för vetenskap inom alla vetenskapliga områden? Bör man tänka likadant när man diskuterar vetenskaplighet inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap? Diskutera med hjälp av olika vetenskapsfilosofiska synsätt.

ytterligare en som jag inte kan lösa själv

Hej

Jag vet inte riktigt hur man ska besvara följande fråga, hur ska man tänka/diskutera så behöver bolla frågan...

Läkaren Ignaz Semmelweis arbetade för att minska dödligheten på en förlossningsavdelning i Wien på 1800-talet. Semmelweis lyckades minska dödligheten på avdelningen med hjälp av sina systematiska hypotesprövningar.

En hypotes som formulerades av Semmelweis, men aldrig testades, gick ut på att läkarkandidaternas omilda behandling orsakade överdödligheten. Ett sätt att testa den hypotesen hade varit att låta barnmorskorna ta över första avdelningen, med följd att läkarkandidaterna(och deras instrument) inte kom i kontakt med förlossningen alls.

Hade dödligheten minskat i så fall? Vilka konsekvenser skulle det kunnat få för Semmelweis slutliga hypotes? Kan du utifrån detta dra några slutsatser om den hypotetisk-deduktiva metoden?

Hohoh, någon där..

Jag har läst i boken o skrivit om de olika vetenskapliga områden, dock int så mycket om samhällskunskaperna som de naturvetenskapliga o humaniora, står bara en kort del i boken om psykologi o tyst kunskap inom samhällskunskap, vet du något mer man kan nämna och kritisera när man jämför de olika vetenskapliga områdena?

Men denna fråga kan jag inte lösa o behöver lite hjäp med..

Läkaren Ignaz Semmelweis arbetade för att minska dödligheten på en förlossningsavdelning i Wien på 1800-talet. Semmelweis lyckades minska dödligheten på avdelningen med hjälp av sina systematiska hypotesprövningar.

En hypotes som formulerades av Semmelweis, men aldrig testades, gick ut på att läkarkandidaternas omilda behandling orsakade överdödligheten. Ett sätt att testa den hypotesen hade varit att låta barnmorskorna ta över första avdelningen, med följd att läkarkandidaterna(och deras instrument) inte kom i kontakt med förlossningen alls.

Hade dödligheten minskat i så fall? Vilka konsekvenser skulle det kunnat få för Semmelweis slutliga hypotes? Kan du utifrån detta dra några slutsatser om den hypotetisk-deduktiva metoden?