Filosofi
Det kategoriska imperativet i pliktetiken är "Handla alltid så att du behandlar mänskligheten, oavsett om den framträder i form av dig själv eller i form av någon annan, som ett ändamål i sig, aldrig uteslutande som ett medel"
Vad skulle pliktetiken då säga om aktiv dödshjälp? Att döda är strängt förbjudet enligt denna moralfilosofi, men enligt den formulering jag skrev så bör det väl vara moraliskt eftersom man behandlar den sjuka som vill dö som ett mål och inte som ett medel? Man utnyttjar inte människan för egen vinning utan man får igenom individens vilja. Resonerar jag rätt?
Jag anser att du har rätt.
Också om man formulerar det enligt Kant.
Men var beredd på mothugg - det finns ingen ände på hur religiösa skygglappar kan förvrida folks logik.
edit:
Observera att detta inte är ett ställningstagande i eutanasidebatten utan bara vilka slutsatser det kategoriska imperativet leder till
Jag har en annan fundering kring detta. När det gäller dygdetikens syn på om aktiv dödshjälp ska bli lagligt i Sverige så beror det på vilken dygd samhället vill leva efter, kan man tänka att det legaliseringen blir etisk om dygden ifråga är att vara rättvis? Vilken dygd talar för att aktivt dödshjälp är god?
Kan frihet anses vara en dygd? Då tänker jag att samhället inte får förbjuda aktivt dödshjälp om den vill vara frihetlig.
