fettsyror
Jag förstår inte varför har omättade fettsyror ( har dubbelbindningar mellan kolen) Har lägre smältpunkt än mättade fettsyror (med enbart eneklbindningar), om man jämför det med alkener och alkaner så har alkener högre smältpunkt då det krävs mer energi att bryta dubbelbindningarna?
user54321 skrev:Jag förstår inte varför har omättade fettsyror ( har dubbelbindningar mellan kolen)
Det brukar förklaras med de mättade fettsyrorna kan packas bättre med varandra. Det kan binda till varandra på ett mer ordnat sätt. En liknelse är att mättade fettsyror påminner om spagetti som lätt kan hållas ihop, medans omättade har orgegelbunda former som grenar- och dessa kan inte packas lika väl.
Och ju bättre/mer ordnat molekylerna kan ordnas/binda till varandra, desto mer energi frisätts i samband med att de stelnar. Och vice versa desto mer energi går åt att bryta alla dessa bindningar - det krävs mer värme, och smältpunkten blir högre.
Har lägre smältpunkt än mättade fettsyror (med enbart eneklbindningar), om man jämför det med alkener och alkaner så har alkener högre smältpunkt då det krävs mer energi att bryta dubbelbindningarna?
Tror du menar bindningarna mellan ämnena (bryts dubbelbindningarna smälter inte ämnet, utan reagerar och bildar andra ämnen).
mag1 skrev:user54321 skrev:Jag förstår inte varför har omättade fettsyror ( har dubbelbindningar mellan kolen)
Det brukar förklaras med de mättade fettsyrorna kan packas bättre med varandra. Det kan binda till varandra på ett mer ordnat sätt. En liknelse är att mättade fettsyror påminner om spagetti som lätt kan hållas ihop, medans omättade har orgegelbunda former som grenar- och dessa kan inte packas lika väl.
Och ju bättre/mer ordnat molekylerna kan ordnas/binda till varandra, desto mer energi frisätts i samband med att de stelnar. Och vice versa desto mer energi går åt att bryta alla dessa bindningar - det krävs mer värme, och smältpunkten blir högre.
Har lägre smältpunkt än mättade fettsyror (med enbart eneklbindningar), om man jämför det med alkener och alkaner så har alkener högre smältpunkt då det krävs mer energi att bryta dubbelbindningarna?
Tror du menar bindningarna mellan ämnena (bryts dubbelbindningarna smälter inte ämnet, utan reagerar och bildar andra ämnen).
Jaha så smält och kokpunkt har inte med bindningarna inom molekylen utan bara mellan molekylerna alltså spelar den ingen roll om det är en alkan eller alken t.ex? Har då meten och metan samma kokpunkt/ smälpunkt?
Ja det är bindningana mellan molekylerna som får dem att binda till varandra och "hålla ihop".
Det spelar roll vilket ämne det är. För varje ämne har lite olika egenskaper. Etan har en enkelbindning, medans eten har en dubbelbindning istället. Och den skillnaden gör att ämnena får olika kok-/smältpunter.
(Meten finns förresten inte, metan har endast ett kol och kan därför inte skapa en dubbelbindning)
mag1 skrev:Ja det är bindningana mellan molekylerna som får dem att binda till varandra och "hålla ihop".
Det spelar roll vilket ämne det är. För varje ämne har lite olika egenskaper. Etan har en enkelbindning, medans eten har en dubbelbindning istället. Och den skillnaden gör att ämnena får olika kok-/smältpunter.
(Meten finns förresten inte, metan har endast ett kol och kan därför inte skapa en dubbelbindning)
Just den det men om man jämför etan, eten och etyn, bindningarna mellan molekylerna blir lika betyder det att de har samma kokpunkt?
Bindningarna är ju inte lika. Styrkan i bindningarna som kan skapas mellan molekylerna är lite olika, mellan enkel-, dubbel- och trippelbindning. Därför har inte de tre exemplen du nämnde samma kokpunkt.
