Fertil avkomma

Nej är det enkla svaret, att individer av en och samma art kan får fertil avkomma är en definition av art.

Men...

När vissa liknande men enskilda arter parar sig kan så kallade hybrider uppstå. Hybriderna kan vara sterila (icke-fertila) som mulåsnor, eller fertila. För högre organismer som däggdjur uppstår ofta skillnader i antalet kromosomer hos hybriden jämfört med föräldragenerationens kromosomantal, vilket då leder till sterilitet.

Bland växter sker hybridisering enklare och fertil avkomma fås oftare. Detta uppstår delvis då växtcellerna har en (mycket) större tolerans för polyploidi. Vid polyploidi är kromosomuppsättningen större än två (n<2), så det går i princip för hybriden att behålla alla kromosomer från både hon- och hanplantan, och i vissa fall finns till och mer än två kopior av kromosomerna (4n o.sv.).

Detta skiljer sig från somatiska celler som är diploida (2n, d.v.s.  två kopior av kromosomerna samt två könskromosomer), som våra och andra däggdjurs. T.ex. hästens diploida celler (2n) har 64 kromosomer och åsnan 62, så en kombination ger 32+31= 63 kromosomer hos hybriden mulan. Dessutom är att hästens kromosomer inte lika med åsnans, hästens 1 är lik men inte identisk med åsnans kromosom 1. Så när könscellerna skall bildas uppstår felaktig kromosomfördelning, som dessutom kompliceras av den "extra" oparade kromosomen från hästen. Och detta är i princip anledningen till varför mulan är infertil, det bildas aldrig funktionella könsceller.