10 svar
1377 visningar
Sar_ah behöver inte mer hjälp
Sar_ah 172
Postad: 7 sep 2020 19:42 Redigerad: 7 sep 2020 19:48

Experimentell metodik produktansats

Hej! Jag håller på med denna inlämningsuppgift och har löst alla frågor men fastnat på 3d, vilket är sista uppgiften.

uppgiften: 

från 3 c) uppgiften kom jag fram till att sambandet ser ut så här: Δp/L= k⋅ D^(-5∕4) ⋅ v^(7∕4) ⋅ ρ^(3∕4) ⋅ η^(1∕4)

d) uppgiften vill att man ska beskriva hur man bestämmer ut k i uttrycket. Eftersom mätvärden för både Δp/L och alla storheter (D, v, ρ och η) saknas tänker jag att det inte går att lösa ut k och bestämma dess värde. 

Vad är det som egentligen eftersöks i frågan? Vad saknas för att k ska kunna räknas ut? Jag förstår inte hur det är möjligt och jag förstår inte riktigt hur jag ska svara på denna fråga.

 

Jag skulle verkligen uppskatta snabb feedback och hjälp. Tack så mycket i förväg!

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 7 sep 2020 20:32

Vad kom du fram till på fråga a och b?

Sar_ah 172
Postad: 7 sep 2020 21:22
Smaragdalena skrev:

Vad kom du fram till på fråga a och b?

  • På a) fick jag detta Ekvationssystemet:
    1) 1 = z + a
    2) -2 = x + y - 3z - a
    3) -2 = -y – a

  • på b): Utifrån ekvationssystemet som togs fram i a) valde jag att bestämma exponent a först. Detta eftersom när exponenten a är bestämt kan z och y enkelt också bestämmas via ekvation 1) och 3)  och därefter kan även x bestämmas genom ekvation 2).
Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 7 sep 2020 21:36

Vad betyder z, a, x och y? Du måste definiera dina variabler! Du verkar inte ha satt in några enheter, så jag förstår inte alls hur du skall kunna få fram något ur dina ekvationer (fast jag har ju inte förstått vad du menar med dem...)

Sar_ah 172
Postad: 7 sep 2020 22:42
Smaragdalena skrev:

Vad betyder z, a, x och y? Du måste definiera dina variabler! Du verkar inte ha satt in några enheter, så jag förstår inte alls hur du skall kunna få fram något ur dina ekvationer (fast jag har ju inte förstått vad du menar med dem...)

X, y, z och a är exponenterna för storheterna D, v, p och n. Exponenterna löste jag ut ur ekvationssystemet som jag medgav. Och sambandet blev Δp/L= k⋅ D^(-5∕4) ⋅ v^(7∕4) ⋅ ρ^(3∕4) ⋅ η^(1∕4)

så exponenternas värde kan du se inom parentesen.

D^x 

v^y

p^z

n^a

SaintVenant 3935
Postad: 7 sep 2020 23:24

Du ska beskriva hur du skulle göra om du hade möjligheten att utföra experiment.

Sar_ah 172
Postad: 8 sep 2020 10:29
Ebola skrev:

Du ska beskriva hur du skulle göra om du hade möjligheten att utföra experiment.

Visst behövs mätvärde för både deltap/L och alla storheterna D, v, p (desitet) och n (eta) för att kunna sätta in i sambandet och få ut k? 

SaintVenant 3935
Postad: 8 sep 2020 11:35 Redigerad: 8 sep 2020 12:08
Sar_ah skrev:

Visst behövs mätvärde för både deltap/L och alla storheterna D, v, p (desitet) och n (eta) för att kunna sätta in i sambandet och få ut k? 

Det finns många olika sätt att göra på men exempelvis skulle du kunna använda relationen i c) eller någon annan delansats (en relation definierad för när enbart en av variablerna varieras). Denna relation är:

ΔpL=konst2·v7/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = konst_{2} \cdot v^{7/4}

Om du nu gjort mätningar på tryckfallet per längdenhet och strömningshastigheten kan du plotta dessa i ett diagram. Om du skalar om axlarna så att du på y-axeln har y=ΔpL\displaystyle y = \frac{\Delta p}{L} och på x-axeln har x=v7/4x = v^{7/4} kommer du få en linje enligt:

y=konst2·xy = konst_{2} \cdot x 

Detta betyder att om du tar fram lutningen på linjen ska denna vara lika med konst2konst_{2}. Något du måste minnas här är att konstanten består av övriga variabler och deras konstanta värden enligt:

konst2=k2·D-54·ρ34·η14konst_{2} = k_{2} \cdot D^{-5∕4} \cdot \rho^{3∕4} \cdot \eta^{1∕4}

Här är k2k_{2} den dimensionslösa konstant som söks. Du måste alltså dividera bort de konstanta variablernas värden från lutningen du tagit fram.

Ett sätt att nu göra detta mer exakt är att formulera ett medelvärde mellan konstanter framtagna genom att hålla varje variabel konstant i fyra olika delansatser enligt:

ΔpL=k1·D-5/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{1} \cdot D^{-5/4}

ΔpL=k2·v7/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{2} \cdot v^{7/4}

ΔpL=k3·ρ3/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{3} \cdot \rho^{3/4}

ΔpL=k4·η1/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{4} \cdot \eta^{1/4}

Detta betyder alltså att den mer exakta versionen av den sökta konstanten har ett värde enligt:

k=14·i=14ki\displaystyle k =\frac{1}{4} \cdot \sum_{i=1}^{4} k_{i}  

Glöm bara inte att dividera bort konstanta variabel-värden varje gång du tar fram någon av de fyra kik_{i}.

Edit: Jag redigerade lite då det var formulerat på fel sätt. Innehållet är i stort detsamma men det kan ha förvirrat. Nu ska det vara korrekt.

Sar_ah 172
Postad: 8 sep 2020 12:32
Ebola skrev:
Sar_ah skrev:

Visst behövs mätvärde för både deltap/L och alla storheterna D, v, p (desitet) och n (eta) för att kunna sätta in i sambandet och få ut k? 

Det finns många olika sätt att göra på men exempelvis skulle du kunna använda relationen i c) eller någon annan delansats (en relation definierad för när enbart en av variablerna varieras). Denna relation är:

ΔpL=konst2·v7/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = konst_{2} \cdot v^{7/4}

Om du nu gjort mätningar på tryckfallet per längdenhet och strömningshastigheten kan du plotta dessa i ett diagram. Om du skalar om axlarna så att du på y-axeln har y=ΔpL\displaystyle y = \frac{\Delta p}{L} och på x-axeln har x=v7/4x = v^{7/4} kommer du få en linje enligt:

y=konst2·xy = konst_{2} \cdot x 

Detta betyder att om du tar fram lutningen på linjen ska denna vara lika med konst2konst_{2}. Något du måste minnas här är att konstanten består av övriga variabler och deras konstanta värden enligt:

konst2=k2·D-54·ρ34·η14konst_{2} = k_{2} \cdot D^{-5∕4} \cdot \rho^{3∕4} \cdot \eta^{1∕4}

Här är k2k_{2} den dimensionslösa konstant som söks. Du måste alltså dividera bort de konstanta variablernas värden från lutningen du tagit fram.

Ett sätt att nu göra detta mer exakt är att formulera ett medelvärde mellan konstanter framtagna genom att hålla varje variabel konstant i fyra olika delansatser enligt:

ΔpL=k1·D-5/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{1} \cdot D^{-5/4}

ΔpL=k2·v7/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{2} \cdot v^{7/4}

ΔpL=k3·ρ3/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{3} \cdot \rho^{3/4}

ΔpL=k4·η1/4\displaystyle \frac{\Delta p}{L} = k_{4} \cdot \eta^{1/4}

Detta betyder alltså att den mer exakta versionen av den sökta konstanten har ett värde enligt:

k=14·i=14ki\displaystyle k =\frac{1}{4} \cdot \sum_{i=1}^{4} k_{i}  

Glöm bara inte att dividera bort konstanta variabel-värden varje gång du tar fram någon av de fyra kik_{i}.

Edit: Jag redigerade lite då det var formulerat på fel sätt. Innehållet är i stort detsamma men det kan ha förvirrat. Nu ska det vara korrekt.

Tack så jätte mycket! Härligt detaljerat svar som gör det enklare att förstå hela uppgiften! Jag kan nu presentera flera olika sätt att gå till väga för att få fram konstanten. Tack :)

SaintVenant 3935
Postad: 8 sep 2020 12:51
Sar_ah skrev:

Tack så jätte mycket! Härligt detaljerat svar som gör det enklare att förstå hela uppgiften! Jag kan nu presentera flera olika sätt att gå till väga för att få fram konstanten. Tack :)

En sak att tänka på när du faktiskt har mätvärden att göra detta med är att linjäriseringen av delansatserna kan ha ett "m-värde" som är skiljt från noll. Detta är ett tecken på mätfel man kan analysera i sin eventuella rapport. Om du minns när vi formulerade följande:

y=konst2·xy = konst_{2} \cdot x

Om du plottar ovan men din linjäranpassning blir något i stil med y=3.25913·x+0.1551y = 3.25913 \cdot x + 0.1551 är storleken på "m-värdet" (alltså 0.1551 här) en indikator på hur fel dina mätningar är.

Man kan göra vidare matematiska analyser och visa varför så många mätningar som möjligt minskar felmarginalen. Det är från detta man kan härleda diskussioner kring systematiska fel och slumpmässiga fel samt deras inverkan på ditt resultat. 

Sar_ah 172
Postad: 8 sep 2020 12:53
Ebola skrev:
Sar_ah skrev:

Tack så jätte mycket! Härligt detaljerat svar som gör det enklare att förstå hela uppgiften! Jag kan nu presentera flera olika sätt att gå till väga för att få fram konstanten. Tack :)

En sak att tänka på när du faktiskt har mätvärden att göra detta med är att linjäriseringen av delansatserna kan ha ett "m-värde" som är skiljt från noll. Detta är ett tecken på mätfel man kan analysera i sin eventuella rapport. Om du minns när vi formulerade följande:

y=konst2·xy = konst_{2} \cdot x

Om du plottar ovan men din linjäranpassning blir något i stil med y=3.25913·x+0.1551y = 3.25913 \cdot x + 0.1551 är storleken på "m-värdet" (alltså 0.1551 här) en indikator på hur fel dina mätningar är.

Man kan göra vidare matematiska analyser och visa varför så många mätningar som möjligt minskar felmarginalen. Det är från detta man kan härleda diskussioner kring systematiska fel och slumpmässiga fel samt deras inverkan på ditt resultat. 

Ja. Det är riktigt bra att tänka på detta och hålla det i tankarna sen när man faktiskt labbar! tack :)

Svara
Close