eter eller inte?
det här är sesamol. Räknas dem två syrena till vänster som etrar eller inte? För syrerna sitter ju på en fenolgrupp, vilket i för sig är uppbyggt av kolväten, men det är ju inte en vanlig kolvätekedja.
Om det skulle vara en eter, varför tar inte etrar emot vätebindningar?
Jo det är en cyklisk eter, till och med en dieter. Men ämnets har ett namn, och i det kemiska namnet räknas fenolenheren som basen, och 5- ringen med dieterbryggan till vänster som ett bihang.
Båda syreatomerna i denna ring kan delta i vätebindningar, men inte både donera och ta emot vätebindningar (som t.ex. hydroxigruppen i fenol kan).
Okej, men varför har molekylen relativt dålig vattenlöslighet om den i bihanget kan ta emot vätebindningar och även har en hydroxigrupp? Det enda är ju fenolgruppen som är hydrofob, men påverkar den så mycket?
Nja, det är inte bara fenolgruppen som är hydrofob, det är snarare endast hydroxigruppen som är hydrofil. Sesamol består till största delen av atomer som är ickepolära, markerade i gult i figuren nedan, och det finns endast en klart polär grupp som är lättillgänglig för vatten.
Så överlag är molekylen opolär, d.v.s. det är mestadels atomer som inte kan skapa bindningar till vatten, vilket gör ämnet mer hydrofobt. Etrar med korta kolkedjor, som t.ex. dietyleter, kan till viss del lösa sig i vatten, p.g.a. vätebindningarna från syreatomen i etern, vilken kan skapa vätebindningar till vattnet. Men ju längre kolkedjorna blir, desto sämre blir lösligheten.
I sesamol är kolvätedelen så dominerande, så trots att det finns en hydroxigrupp, samt de två eter syrena är molekylen överlag opolär, och därför är lösligheten i vatten så låg.
Du kan tänka dig att, om en molekyl som sesamol skall kunna lösas i vatten, behöver vattenmolekylerna kunna skapa vätebindningar till stora delar av molekylen (gärna hela för en hög löslighet). Det blir då (energimässigt) möjligt/gynnsamt att lösa molekylen i vattnet, jämfört med att bibehålla vätebindningar mellan vattnet och exkludera molekylen istället. I sesamol kan endast vätebindningar bildas vid de icke-gulfärgade delarna, där de polära syrena finns, men det är endast en liten del av hela sesamols yta. Resterande del av molekylen är i princip som ett kolväte, d.v.s. hydrofob. Det är endast lite i ändarna som vätebindningar kan bildas. Det går m.a.o. inte att få vattenmolekyler att omsluta sesamol, motsvarande att lägga sig över sesanol från vänster till höger i bilden, och vätebinda. För i mitten kan inga vätebindningar bildas, och därför vill vatten inte vara där.
I sesamol utgör de polära atomerna ca 15% av molekylens ytan, den yta som vatten kan komma i kontakt med. Resten av ytan är opolära atomer, till vilka vatten inte kan binda.
Tack så jättemycket!!
För all del kul att det hjälpte!
Vad är bihang, hydrofil och hydrofob? Jag läser kemi 1 och har aldrig hört talas om det nu när jag är på kapitel 8.
Hur ser man att det är en benzeneter? Jag antar det är vad ni menar med cyklisk eter?
Det enda jag kan förklara utav denna model är att den har en benzen ring med 3 dubbel bindningar med en hydroxigrupp/ OH-grupp.
Fenolgrupp är när den har en benzenring med en ny grupp som t.ex hydroxigruppen eller hur, men vad betyder det att den är hydrofob?
Hur ser man att det är en benzeneter eller dieter ens? En dieter för att den har två syreatomer?
ChristopherH skrev:Vad är bihang, hydrofil och hydrofob? Jag läser kemi 1 och har aldrig hört talas om det nu när jag är på kapitel 8.
Hydrofil/hydrofob bör dyka upp, för ämnens löslighet eller under polaritet.
Bihang är i princip ett ord som beskriver "något litet som sticker ut". Blindtarmen kallas även bihang.
Hur ser man att det är en benzeneter? Jag antar det är vad ni menar med cyklisk eter?
Nej en om du jämför strukturen av en bensenring med sesamols struktur, kan du nog hitta var "bensendelen" är, d.v.s. bensenenheten.
Det enda jag kan förklara utav denna model är att den har en benzen ring med 3 dubbel bindningar med en hydroxigrupp/ OH-grupp.
Fenolgrupp är när den har en benzenring med en ny grupp som t.ex hydroxigruppen eller hur, men vad betyder det att den är hydrofob?
Fenol är ett ämne som består av en bensenring, med en hydroxigrupp. En fenolgrupp, är en del av ett annat ämne, som motsvarar fenol (vilket motsvarar mitten/den högra delen av sesamol i figurerna). Jämför gärna med fenol, så ser du nog likheten.
Hur ser man att det är en benzeneter eller dieter ens? En dieter för att den har två syreatomer? Jag antar att benzeneter är det vad ni menar med cyklisk eter?
Jämför strukturen av en eter, t.ex. dietyleter, med strukturen av sesamol, så ser du nog att etergruppen finns med, inte en gång utan två gånger i sesamol.
Att den är cyklisk betyder bara att syret i etern, tillsammans med andra atomer bildar en ring, som vänstra halvan av sesamols två ringar.
mag1 skrev:ChristopherH skrev:Vad är bihang, hydrofil och hydrofob? Jag läser kemi 1 och har aldrig hört talas om det nu när jag är på kapitel 8.
Hydrofil/hydrofob bör dyka upp, för ämnens löslighet eller under polaritet.
Bihang är i princip ett ord som beskriver "något litet som sticker ut". Blindtarmen kallas även bihang.
Hur ser man att det är en benzeneter? Jag antar det är vad ni menar med cyklisk eter?
Nej en om du jämför strukturen av en bensenring med sesamols struktur, kan du nog hitta var "bensendelen" är, d.v.s. bensenenheten.
Det enda jag kan förklara utav denna model är att den har en benzen ring med 3 dubbel bindningar med en hydroxigrupp/ OH-grupp.
Fenolgrupp är när den har en benzenring med en ny grupp som t.ex hydroxigruppen eller hur, men vad betyder det att den är hydrofob?
Fenol är ett ämne som består av en bensenring, med en hydroxigrupp. En fenolgrupp, är en del av ett annat ämne, som motsvarar fenol (vilket motsvarar mitten/den högra delen av sesamol i figurerna). Jämför gärna med fenol, så ser du nog likheten.
Hur ser man att det är en benzeneter eller dieter ens? En dieter för att den har två syreatomer? Jag antar att benzeneter är det vad ni menar med cyklisk eter?
Jämför strukturen av en eter, t.ex. dietyleter, med strukturen av sesamol, så ser du nog att etergruppen finns med, inte en gång utan två gånger i sesamol.
Att den är cyklisk betyder bara att syret i etern, tillsammans med andra atomer bildar en ring, som vänstra halvan av sesamols två ringar.
Tack! jag hänger med, läste upp lite om nyckelorden nu och kan sammanhänga om vad vi lärda oss utav löslighet med vatten och elektronnegativitet och allt det dära. Men jag har nog aldrig läst om hydrofob och hydrofil förut. Kanske bara att dem inte dyks upp många gånger? Skulle ju vara bra om dem kunde upprepa naturvetenskapliga begrepp som förklarar ett större sammanhang oftare.
Hur förklarar man (C2H5) 2O i formel för dietyleter om man skall jämföra med strukturen? och samma för högra delen för fenolgurpp i formel c6H5-OH?
R1-O-R2 = 2 Kol atomer eftersom det finns två stycken R, Till varje R så binds 2H = 4H eftersom det finns två R. Men då kommer jag bara fram till C2H4 och inte C2H5, var ligger den sista väte atomen?
Men om dietyletern i sesamol har 2 kol atomer och Fenolgruppen 6 kol atomer hur kan det finnas 8 kolatomer om det bara finns plats för 7?
R1-O-R2 = 2 Kol atomer eftersom det finns två stycken R, Till varje R så binds 2H = 4H eftersom det finns två R. Men då kommer jag bara fram till C2H4 och inte C2H5, var ligger den sista väte atomen?
Hänger inte riktigt med i vad du menar. I dietyleter är det CH3-CH2-O-CH2-CH3. I sesamol, får du leta efter likheter, för det kommer inte vara samma (då det är två olika ämnen).
Men om dietyletern i sesamol har 2 kol atomer och Fenolgruppen 6 kol atomer hur kan det finnas 8 kolatomer om det bara finns plats för 7?
Dietyleter var bara ett exempel på en enklare eter med korta kolkedjor.
I sesamol motsvaras de två eterenheterna av den gröna respektive den blåa delen:
Och tillsammans ger de en dieter motsvarande den röda delen:
mag1 skrev:R1-O-R2 = 2 Kol atomer eftersom det finns två stycken R, Till varje R så binds 2H = 4H eftersom det finns två R. Men då kommer jag bara fram till C2H4 och inte C2H5, var ligger den sista väte atomen?
Hänger inte riktigt med i vad du menar. I dietyleter är det CH3-CH2-O-CH2-CH3. I sesamol, får du leta efter likheter, för det kommer inte vara samma (då det är två olika ämnen).
Men om dietyletern i sesamol har 2 kol atomer och Fenolgruppen 6 kol atomer hur kan det finnas 8 kolatomer om det bara finns plats för 7?
Dietyleter var bara ett exempel på en enklare eter med korta kolkedjor.
I sesamol motsvaras de två eterenheterna av den gröna respektive den blåa delen:
Och tillsammans ger de en dieter motsvarande den röda delen:
så ett utav kolatomerna ligger typ samman med båda eterenheterna som gör att det blir 7 kolatomer på hela strukturen?
Ja i princip. Det beror så klart på hur du väljer att dela upp molekylen, men kolatomen mellan syreatomerna (längst till vänster) delas i bägge de tänkta etrarna.
Denna kolatom är ett exempel på en cyklisk acetal-grupp (men det ligger nog utanför Ke1/2).
