Envariabelsanalys, envariabelanalys envariabel analys, analys i en variabel, analys med en variabel eller endimensionell analys?

Det tre orden? Jag räknar till 6 olika varianter. Envariabel analys är ett språkligt missfoster, sästan lika illa som en varm korvgubbe. Analys med en variabel borde betyda något annat, liksom envariabels analys. Endimensionell analys borde utesluta t ex y=x² eftersom det handlar om två dimensioner. Envariabelanalys eller analys i en variabel låter korrekt.

Två av alternativen; envariabelsanalys och envariabel analys kan vi nog utesluta eftersom de är språkligt felaktiga.

Envariabelanalys har du nog rätt i är det vanligaste. Även analys i en variabel och endimensionell analys är ganska frekvent förekommande. Analys med en variabel har jag inte hört, men jag har faktiskt inget emot det. Det är ju trots allt det man gör; analyserar med en variabel.

Smaragdalena skrev:

sästan lika illa som en varm korvgubbe

Det är väl bra att korvgubbarna inte står och fryser? ;)

Skämt åsido, analys med en variabel låter konstigt!

Jag vill försvara envariabel analys. Precis som när man säger att "x är variabel (utan "en") så är variabel ett adjektiv i "envariabel analys". Samma som "envariablig analys" eller "flervariablig analys". Om ni googlar envariabel analys eller flervariabel analys så finns det faktiskt.

Endimensionell finns det en bok som heter så det vet jag finns.

Hur är envariabelsanalys fel?

AlvinB skrev:

Två av alternativen; envariabelsanalys och envariabel analys kan vi nog utesluta eftersom de är språkligt felaktiga.

Envariabelanalys har du nog rätt i är det vanligaste. Även analys i en variabel och endimensionell analys är ganska frekvent förekommande. Analys med en variabel har jag inte hört, men jag har faktiskt inget emot det. Det är ju trots allt det man gör; analyserar med en variabel.

Är "envariabelsanalys" verkligen fel? Å ena sidan säger vi ju t.ex. "bildanalys" snarare än "bildsanalys", men å andra sidan smyger det sig ofta in ett s efter det andra ordet när vi har ord som är sammansatta av mer än två ord. T.ex. säger vi "fotboll" och "bollplan", men vi säger "fotbollsplan" och vi säger "vitvinsvinäger" snarare än "vitvinvinäger" och "engångsgrill" snarare än engånggrill, och trots att vi säger både "hårdrock" och "rocklåt" så brukar vi säga "hårdrockslåt" osv.

Vid en hastig googling så verkar "envariabelanalys" (utan s) klart vanligare, men finns det egentligen några språkregler som kan skicka "envariabelsanalys" till utvisningsbåset samtidigt som "fotbollsplan", "vitvinsvinäger", "hårdrockslåt" och "engångsgrill" får vara kvar i matchen?

Qetsiyah skrev:

Jag vill försvara envariabel analys. Precis som när man säger att "x är variabel (utan "en") så är variabel ett adjektiv i "envariabel analys". Samma som "envariablig analys" eller "flervariablig analys". Om ni googlar envariabel analys eller flervariabel analys så finns det faktiskt.

Endimensionell finns det en bok som heter så det vet jag finns.

Hur är envariabelsanalys fel?

Visa spoiler

Analys med en variabel hittade jag själv på hehe. Känns inte helt lent i öronen...

Jo, jag förstår att du tänker det som ett adjektiv, men finns det verkligen? Jag har aldrig hört talas om adjektivet "envariabel", och inte heller kan jag hitta någon trovärdig källa på att det faktiskt finns.

Envariabelsanalys är fel eftersom man helt enkelt inte stavar det så (men varför man stavar som man gör är en svårare fråga...). Det är dessutom krångligt att säga.

Kanske... f(x), f:s argument är envariabel? f(x,y)s argument är tvåvariabel?Jag är osäker själv, men så tänker jag i alla fall.

Russel har bra exempel, jag kan inte bestämma mig. Vi behöver en språkvetare!

Tycker Russell lyfter en bra och viktig fråga, eftersom foge-s i svenskan verkligen är en enda stor soppa...

Tittar man bara på enstaka exempel så är det svårt att se någon egentligen systematik i när foge-s används och när det inte gör det, men här är en rätt kul artikel av datavetaren Viggo Kann, som har sökt igenom SAOL i jakten på ett mönster, och hittat i vart fall en antydan till samband mellan stavning och betydelse: https://spraktidningen.se/artiklar/2011/09/visst-gor-ett-s-skillnad.

Kortfattat verkar det som att foge-s ibland kan tolkas som ett slags genetiv-s (så att exv. ett landslag är ett lands lag, medan en landlag är en lag som handlar om land). Det förklarar en del exempel på ett väldigt tillfredställande sätt, men det är en ganska svag tendens med många undatag, som dessutom tycks ha försvagats med åren, och jag skulle tro att en minst lika stark kraft när sådana här sammansättningar bildas helt enkelt är vår vilja att få ord som är trevliga uttala. Bland annat verkar det finnas en ganska stark tendens att urskiljningslöst slänga på ett foge-s om förledet redan är ett sammansatt ord, vilket Russels exempel vittnar om. Detta är även en av de saker som Språkrådet tar fasta på i det här svaret ur deras frågelåda:

Det tydligaste mönstret är att foge-s sätts ut i sammansättningar när det första ordet i sig är en sammansättning. Blåbärspaj består av blåbär + paj, och eftersom blåbär i sig är en sammansättning, blå + bär, sätter vi ett s efter blåbär. Detta till skillnad från sammansättningen bärpaj, som inte får s i fogen. Därför heter det lastbilsstöld, småbarnsavdelning och kommunalvalspropaganda med foge-s, trots att det heter bilstöld, barnavdelning och valpropaganda.

Slutsatsen jag drar av detta är att det mest språkligt konsekventa vore ett skriva envariabelsanalys med foge-s, eftersom förledet envariabel- är en sammansättning av en + variabel. Men realiteten är att stavningen envariabelanalys redan är etablerad som den dominerande stavningen, och då måste fördelarna med att verka för att göra svenskan så enhetlig som möjligt vägas mot nackdelarna med att bryta mot en redan etablerad konvention (för den enskilda språkanvändaren finns till exempel en uppenbar risk att störa sina läsare, och kanske rent av få sin trovärdighet ifrågasatt om läsarna uppfattar stavningen med foge-s som felaktig).

Eftersom det i det här fallet inte finns några egentliga uttalsmässiga nackdelar med envariabelanalys (ett foge-s skulle ändå drunka lite i ordet när man uttalar det), och man dessutom kan luta sig lite mot tendensen som Viggo Kann observerar, så tycker jag i vart fall inte för egen del att det känns speciellt värt att gå ut och kampnja för ett foge-s här, eller försöka få några universitetskurser omdöpta. Men jag skulle heller inte ha något emot om någon (väl medveten om riskerna) skulle vilja stava med foge-s, och tycker verkligen inte det är befogat att vifta med några röda kort.

Eftersom det inte finns någon risk för missförstånd och konventionerna redan är så lösa på det här området kan båda stavningarna för min del gott få lov att existera parallellt.

oggih skrev:

Användningen av foge-s i svenskan är verkligen en enda soppa...

Här är en rätt kul artikel av Viggo Kann, som har sökt igenom SAOL i jakten på ett mönster, och hittat i vart fall en antydan till samband mellan stavning och betydelse: https://spraktidningen.se/artiklar/2011/09/visst-gor-ett-s-skillnad.

Kortfattat kan ett foge-s ibland tolkas som ett slags genetiv-s (så att exv. ett landslag är ett lands lag, medan en landlag är en lag som handlar om land), men det är en ganska svag tendens med många undatag, som dessutom tycks ha försvagats med åren, och jag skulle tro att en minst lika stark kraft när sådana här sammansättningar bildas helt enkelt är vår vilja att få ord som är trevliga uttala. Bland annat verkar det finnas en ganska stark tendens att urskiljningslöst slänga på ett foge-s om förledet redan är ett sammansatt ord, vilket Russels exempel vittnar om. Detta är även en av de saker som Språkrådet tar fasta på i det här svaret ur deras frågelåda.

För egen del tycker jag att den dominerande formen "envariabelanalys" låter minst lika bra som "envariabelsanalys", och eftersom "envariabelanalys" dessutom passar bra in i mönstret som Viggo observerar, så tycker jag inte det finns någon anledning att kämpa för att införa "envariabelsanalys" och riskera att störa läsaren med stavning som den inte är van vid.

Men jag skulle å andra sidan verkligen inte ge stavningen med foge-s rött kort (dvs. döma ut den som direkt felaktig eller språkligt skadlig). Det finns ingen risk för missförstånd och det är trots allt den stavningen som passar bäst med hur andra sammansättningar med dubbla förled stavas.

Tack för intressant svar! 

intressant oggih!

Får jag tillägga att det står flervariabel analys på biotekniks kurslista: https://www.kth.se/utbildning/civilingenjor/bioteknik/kurser-masterprogram-1.466561

Qetsiyah skrev:

intressant oggih!

Får jag tillägga att det står flervariabel analys på biotekniks kurslista: https://www.kth.se/utbildning/civilingenjor/bioteknik/kurser-masterprogram-1.466561

Jo, men det är nog bara tryckfelsnisse som har varit framme. På de flesta andra ställen på den sidan skriver man "envariabelanalys" och "flervariabelanalys". Se t.ex. här.

Ska jag gissa tror jag att det är väldigt få som skriver "envariabel analys" och menar det som ett adjektiv. Jag tror det i de flesta sådana fall antingen handlar om särskrivningar eller tryckfel.

Analys i nån variabel, inte så nog vilken.

Analys i nåra variabler, antagligen för många.

Är väl annars kursernas inofficiella namn.

Jag nu även sett "flervariabel-analys", det var... Konstigt

Smutsmunnen skrev:

Analys i nån variabel, inte så nog vilken.

Analys i nåra variabler, antagligen för många.

Off-topic, men jag känner ändå att situationen kräver att jag länkar till Qimh Xantchas klassiska verk Analys i nån variabel! ^_^

oggih skrev:

Smutsmunnen skrev:

Analys i nån variabel, inte så nog vilken.

Analys i nåra variabler, antagligen för många.

Off-topic, men jag känner ändå att situationen kräver att jag länkar till Qimh Xantchas klassiska verk Analys i nån variabel! ^_^

Haha, underbart. Jag gillar speciellt Ekedahls princip: "Bevis. Följer omedelbart av Ekedahls princip 'What Else Can It Be?'"

QED.

I sammanhanget ska jag nämna "komplex analys" också som enligt det oggih skrev egentligen ska skrivas ihop eftersom komplex inte är ett sammansatt ord...

Visst låter "komplexanalys" - hopskrivet alltså - mer som en psykologiterm?!

Jag tänker inte på nåt särskilt när jag läser komplexanalys, möjligen geografi eller meterologi?

Jo, komplexanalys låter som en terapiform för människor med svåra komplex.

Jag tycker att vi ska säga komplexvariabelanalys.

Haha, det är också ett bra alternativ!

Men då kanske en- och flervariabelanalys ska kallas reellenvaribelanalys och reellflervariabelanalys haha

Hittad på umeås hemsida: fler-variabel-analys

Qetsiyah skrev:

Hittad på umeås hemsida: fler-variabel-analys

O-acceptabelt!

O-roväckande