enskilda joner och enskilda atomer
Varför faller saltet sönder i enskilda joner när det hamnar i vattnet, när inte sockermolekylen faller sönder i enskilda atomer
vad jag tror är att saltet är en jondipolbinding vilket kan falla sönder snabbare än sockermolekylen för att den har dipol-dipolbindig och vätebinding vilket är svårare att bryta. vet inte om jag har rätt
Nja, du har rätt i att det beror på att saltet hålls ihop av jonbindningar medan socksermolekylen är annorlunda uppbyggd. De olika atomerna hålls ihop till en sockermolekyl genom kovalenta bindningar. Kovalenta bindningar ärn mycket, mycket starkare än dipol-dipolbindningar och vätebindningar (fast det är vätebindningar som håller ihop olika sockermolekyler till en fast partikel - hade det inte funnits vätebindningar hade nog socker varit en gas vid rumstemperatur. I vattenlösning finns det vätebindningar mellan vattenmolekylerna och sockermolekylerna.
Jonerna i ett salt kan bilda jon-dipolbindningar till vattenmolekylerna i vattnet. I vissa salter, som i vanlig natriumklorid, blir bindningarna mellan jonerna och vattenmolekylerna så pass starka att de vinner över de krafter som försöker hålla ihop saltet till en kristall. I vissa andra salter, som t ex silverklorid, är de krafter som håller ihop saltet starkare - då har man ett svårlösligt salt.
om jag har förstått rätt så faller saltet sönder snabbare på grund av att den är en jondipolbinding
och socker är lju en kovalentbindning och är starkare än jonbindning och i vatten så finns det vätebinding mellan socker molekylerna och vattenmolekylerna
Då har du inte förstått det rätt.
Man kan inte säga att en kovalent bindning är starkare än en jonbindning, inte tvärtom heller.
Du har två grupper av bindningar inom kemin: Dels de starka bindningarna, de som håller ihop atomer eller oner till de kemiska förenigar de är. Det finns bara två olika starka bindningar: dels kovalenta bindningar som håller ihop atomer till molekyler (eller till fleratomiga joner), dels jonbindningar, som håller ihop positivt laddade joner och negativt laddade joner till salter (= jonbindningar). Dels har du också de svaga bindningar, de som håller ihop olika molekyler (eller andra partiklar) med varandra. Om det inte hade funnits några svaga krafter, skulle det t ex ine ha funnits några vätskor alls. Det skulle bara ha funnits gaser (molekyler som inte håller ihop alls med andra molekyler) och fasta ämnen (salter). Svaga bindningar finns av flera slag: dipol-dipolbindning, vätebindning (som är ett specialfall av vätebindning som är så viktigt att det har fått ett eget namn), jon-dipolbindning, metallbindning och van der Waalsbindningar.
Om en reaktion går fort eller långsamt beror bl a på temperaturen och hur finfördelat ämnet är
tack för svaret
