Energiomvandlingar i följande exempel.
Jag har en fråga angående följande exempel. Anta att man släpper på vikt a och den faller mot marken. Frågan är då, vad kommer A:s lägesenergi omvandlas till? Jag tänkte ju att den kommer omvandlas till rörelseenergi för A, rörelseenergi för B och C, och lägesenergi till D. Men läraren säger att det också ska omvandlas till rörelseenergi till D. Hur kan det bli så? Blir inte all D:s lägesenergi i slutändan till lägesenergi eller vad är det jag missar?
Hufnagl skrev:
Jag skulle säga atr ni båda har rätt men ni syftar till olika tidpunkter i förloppet. Som du säger så kommer D bara ha lägesenergi i slutändan när A har landat på marken. Men i det fallet så står ju A, B och C stilla igen och har ingen rörelseenergi längre. Det läraren menar är att medan A faller så omvandlas A's lägesenergi till rörelseenergi, B och C börjar glida åt vänster och får rörelseenergi(de är kvar på samma höjd så ingen potentiell energi) medan D åker uppåt och får högre potentiell energi, samtidigt som den får rörelseenergi eftersom den är i rörelse
Tack för svaret!
Jag förstår precis vad du menar men oftast brukar man väl kolla på den oändligt korta tiden som är innan allt står stilla? Alltså när lådorna på bordet har lagrad rörelseenergi? Annars blir det väl bara som att säga att lådorna flyttat sig utan att man egentligen använt någon energi för att flytta dom? Om jag rtex släpper en boll, om jag vill veta hur långt uppifrån jag släppte den så kan jag ju göra det genom att kolla på hur hög rörelseenergi den har den oändligt korta tiden innan den träffar marken?
Hufnagl skrev:Tack för svaret!
Jag förstår precis vad du menar men oftast brukar man väl kolla på den oändligt korta tiden som är innan allt står stilla? Alltså när lådorna på bordet har lagrad rörelseenergi? Annars blir det väl bara som att säga att lådorna flyttat sig utan att man egentligen använt någon energi för att flytta dom? Om jag rtex släpper en boll, om jag vill veta hur långt uppifrån jag släppte den så kan jag ju göra det genom att kolla på hur hög rörelseenergi den har den oändligt korta tiden innan den träffar marken?
Men om lådorna på bordet fortfarande har lagrad rörelseenergi så borde väl D också ha det? De är ju förbundna med varandra(antar att de är stelt förbundna)
Engineering skrev:Hufnagl skrev:Tack för svaret!
Jag förstår precis vad du menar men oftast brukar man väl kolla på den oändligt korta tiden som är innan allt står stilla? Alltså när lådorna på bordet har lagrad rörelseenergi? Annars blir det väl bara som att säga att lådorna flyttat sig utan att man egentligen använt någon energi för att flytta dom? Om jag rtex släpper en boll, om jag vill veta hur långt uppifrån jag släppte den så kan jag ju göra det genom att kolla på hur hög rörelseenergi den har den oändligt korta tiden innan den träffar marken?
Men om lådorna på bordet fortfarande har lagrad rörelseenergi så borde väl D också ha det? De är ju förbundna med varandra(antar att de är stelt förbundna)
Nu så lossnade det för mig. Jag har ju alltid valt att kolla på den där korta sekvensen innan allt stannar, och då är ju faktiskt D påväg upp med en rörelseenergi.
