Energi och kemi

RyanJ skrev:

När man tar reda på entalpiändringen med hjälp av en kalorimeter, varför tar man inte hänsyn till aktiveringsenergin?

För att den energin "får man tillbaka" när reaktionen sker.

Men den energin avges väll också som värme när det bildas produkter?

Det står i boken att för att mäta delta H mäter man temperaturförändringen i vattnet och hur mycket energi som överförs. Men blir inte den energi som överförs mer än delta H? 

Den avges, men det spelar ingen roll för nettoändringen. Ta upp 100 J och avge 1000 J är lika stor ändring som att avge 900 J direkt.

Teraeagle skrev:

Den avges, men det spelar ingen roll för nettoändringen. Ta upp 100 J och avge 1000 J är lika stor ändring som att avge 900 J direkt.

Om man kollar på detta energidiagram så kommer den energi som frigörs vara större än delta H. Så om man räknar energiändringen med hjälp av formeln E=c×m×△T så får man den totala energin som frigörs, inte delta H. Eller tänker jag fel?

Du tänker fel. Storleken på Delta H är oberoende av hur högt upp kullen ligger, dvs det är bara energiskillnaden mellan produkter och reaktanter som spelar roll för den totala förändringen.

Aa jag vet att delta H bara är energiskillnaden mellan produkter och reaktanter, som diagrammet visar. 

Om vi säger att vi ska ta reda på delta H vid en kemisk reaktion med hjälp av en kalorimeter, så kommer vi först måsta upphetta reaktanderna för att starta reaktionen och bryta bindningarna. Sedan kommer energi att frigöras när nya bindningar bildas mellan atomerna. Denna frigjorda energi kommer då att värma upp vattnet och temperaturen ökar. Och om man använder formeln E=c×m×△T får man då reda på den totala energin som överförts till vattnet. Detta kommer dock inte vara lika med delta H, utan all den energi som avgivit. För att räkna ut delta H så blir det väll den energi som avgivits minus aktiveringsenergin?

Jag förstår hur du menar, men det beror lite på hur experimentet ser ut och inte minst vilken typ av kalorimeter man använder. För att bestämma entalpiändringen vid förbränningar (förbränningsentalpi) brukar men t.ex. använda en bombkalorimeter. Den fylls med ämnet man vill förbränna och syrgas, sedan antänder man ämnet m.h.a. en gnista. Energin i denna gnista ska teoretiskt sett dras bort för att få fram rätt entalpiändring, men den är försumbar så det brukar man ofta strunta i att göra.

Det finns även andra typer av kalorimetrar. I många fall behöver man inte ens tillföra någon energi, utan energin kan tas direkt från omgivningen. Blandar du t.ex. ammoniumnitrat med vatten blir lösningen kall eftersom entalpiändringen är positiv (dvs värme upptas från omgivningen). Man behöver inte tillföra någon energi för att detta ska ske.

Teraeagle skrev:

Jag förstår hur du menar, men det beror lite på hur experimentet ser ut och inte minst vilken typ av kalorimeter man använder. För att bestämma entalpiändringen vid förbränningar (förbränningsentalpi) brukar men t.ex. använda en bombkalorimeter. Den fylls med ämnet man vill förbränna och syrgas, sedan antänder man ämnet m.h.a. en gnista. Energin i denna gnista ska teoretiskt sett dras bort för att få fram rätt entalpiändring, men den är försumbar så det brukar man ofta strunta i att göra.

Det finns även andra typer av kalorimetrar. I många fall behöver man inte ens tillföra någon energi, utan energin kan tas direkt från omgivningen. Blandar du t.ex. ammoniumnitrat med vatten blir lösningen kall eftersom entalpiändringen är positiv (dvs värme upptas från omgivningen). Man behöver inte tillföra någon energi för att detta ska ske.

ok, nu förstår jag. Tack!