En kork sjuts rakt upp i luften
På skolavslutningen skjuter en elev iväg korken på sin Disney-on-ice-Jordgubbsdryck. Korken som väger 32 g flyger rakt upp i luften. När den lossnar från flaskan har den en hastighet på 8,0 m/s.
A)
Hur högt kommer korken innan den vänder och faller ner igen??
B)Beräkna korkens hastighet när den är 2,0 m upp i luften?
A löste jag genom att
vilket ger
så får jag det till att 1024=314*h
1024/314=3.3M
Men däremot förstår jag inte hur jag ens bör börja med uppgift B
Hur lyder uppg b?
Ture skrev:Hur lyder uppg b?
B)Beräkna korkens hastighet när den är 2,0 m upp i luften?
förlåt den kom inte med av någon anledning
Agnessss12 skrev:
B) Hur högt når bollen efter andra studsen, om den vid varje studs förlorar lika stor del av rörelseenergin?
Hej och välkommen till Pluggakuten!
Detta måste vara en annan uppgift än korken i luften (som du f.ö. svarade rätt på).
Skapa en ny tråd för din fråga om bollen och lägg med en bild av själva uppgiften. Det saknas nämligen väsentlig information, som t.ex. från vilken höjd bollen släpps.
Yngve skrev:Agnessss12 skrev:B) Hur högt når bollen efter andra studsen, om den vid varje studs förlorar lika stor del av rörelseenergin?
Detta måste vara en annan uppgift än korken i luften (som du f.ö. svarade rätt på).
Skapa en ny tråd för din fråga om bollen och lägg med en bild av själva uppgiften. Det saknas nämligen väsentlig information, som t.ex. från vilken höjd bollen släpps.
Oj förlåt det är något skumt med min dator det är B uppgift på den här som jag inte förstår men jag får in fel saker i mitt inlägg, det lyder egentligen
B)Beräkna korkens hastighet när den är 2,0 m upp i luften?
OK, då kan du använda samma typ av resonemang som du gjorde på a-uppgiften, dvs tänka att en del av rörelseenergin har omvandlats till lägesenergi.
Yngve skrev:OK, då kan duanvända samma typ av tesonemang som du gjorde på a-uppgiften, dvs tänka att en del av rörelseenergin har omvandlats till lägesenergi.
Jag hänger inte riktigt med tyvär, jag förstår att rörelsenergin omvanlas till lägesenergi med jag förstår inte hur mycket hastighet som förloras, jag vet inte riktigt vilken formel som ska användas till det.
Du vet att höjden ökar med 2 meter.
Det innebär att lägesenergin ökar med mg•2 J.
Det innebär att rörelseenergin har minskat med 2mg J.
Rörelseenergin direkt efter ivägskjutet var m•82/2.
Säg att hastigheten är v1 då korken når höjden 2 meter. Då är rörelseenergin mv12/2.
Kommer du vidare med det?
Yngve skrev:Du vet att höjden ökar med 2 meter.
Det innebär att lägesenergin ökar med mg•2 J.
Det innebär att rörelseenergin har minskat med 2mg J.
Rörelseenergin direkt efter ivägskjutet var m•82/2.
Säg att hastigheten är v1 då korken når höjden 2 meter. Då är rörelseenergin mv12/2.
Kommer du vidare med det?
Rörelseenergin
tyvärr nej jag är osäker hur jag ska forsätta härifrån men jag hänger med i vad du säger
Rörelseenergin har minskat från m82/2 J till mv12/2 J.
Denna minskning är öika stor som ökningen av lägesenergi ftån 0 till mg•2 J.
Yngve skrev:Rörelseenergin har minskat från m82/2 J till mv12/2 J.
Denna minskning är öika stor som ökningen av lägesenergi ftån 0 till mg•2 J.
Ja, det hänger jag med i men vad händer efter det hur går jag vidare, är det någon formel utanför mv^2/2 och mgh som behövs?
Agnessss12 skrev:
Ja, det hänger jag med i men vad händer efter det hur går jag vidare, är det någon formel utanför mv^2/2 och mgh som behövs?
Nej det räcker med dem.
Läs mitt senaste svar igen och skriv om det som en ekvation.
Yngve skrev:Agnessss12 skrev:Ja, det hänger jag med i men vad händer efter det hur går jag vidare, är det någon formel utanför mv^2/2 och mgh som behövs?
Nej det räcker med dem.
Läs mitt senaste svar igen och skriv om det som en ekvation.
okej så jag tänker kanske fel men mv12/2 =mgh nu när jag att höjden är 2?
32*v12/2 =9.82*32*2 ser det rätt ut?
Agnessss12 skrev:okej så jag tänker kanske fel men mv12/2 =mgh nu när jag att höjden är 2?
32*v12/2 =9.82*32*2 ser det rätt ut?
Nej, då får du inte med den ursprungliga rörelseenergin.
Nu ska jag visa dig hur man kan tänka mer generellt så att du kan använda ett och samma resonemang för flera olika typer av uppgifter.
Korken har något vi kallar mekanisk energi, vi kallar den . Den mekaniska energin är vid varje tidpunkt summan av korkens rörelseenergi (kinetiska energi) och korkens lägesenergi (potentiella energi) .
Det innebär att .
Grejen är nu att så länge ingen energi omvandlas till värme eller andra energiformer, t.ex. genom friktion, deformation (som den studsande bollen i din andra uppgift) eller annat så är den mekaniska energin konstant, dvs den mekaniska energin bevaras.
Om och är den mekaniska energin vid två olika tillfällen så gäller alltså att om den mekaniska energin bevaras.
Detta ger oss att
I fallet med Disney-korken så har vi att
- är ursprungshastigheten, dvs m/s
- är ursprungshöjden, dvs m
- är den storhet vi söker
- är höjden vi undersöker, dvs
Eftersom det inte står något om luftmotstånd, deformation eller annat i uppgiften så kan vi anta att den mekaniska energin bevaras i detta fall och vi får då ekvationen
Vi ser att massan förekommer som faktor till alla termer, så den kan vi förkorta bort. Efter förenkling får vi
Hängde du med på det?
Om ja, fundera lite på vad innebär i vår situation med korken.
=========
Kommentar: Vi kan nästan alltid förkorta bort massan eftersom den oftast förekommer som faktor till alla termer i ekvationen.
Men om du av någon anledning vill/behöver sätta in ett värde någon gång så måste du först omvandla massan till SI-enheten meter.
I denna uppgift skulle du i så fall alltså skriva 0,032 istället för 32.
Yngve skrev:Agnessss12 skrev:okej så jag tänker kanske fel men mv12/2 =mgh nu när jag att höjden är 2?
32*v12/2 =9.82*32*2 ser det rätt ut?
Nej, då får du inte med den ursprungliga rörelseenergin.
Nu ska jag visa dig hur man kan tänka mer generellt så att du kan använda ett och samma resonemang för flera olika typer av uppgifter.
Korken har något vi kallar mekanisk energi, vi kallar den . Den mekaniska energin är vid varje tidpunkt summan av korkens rörelseenergi (kinetiska energi) och korkens lägesenergi (potentiella energi) .
Det innebär att .
Grejen är nu att så länge ingen energi omvandlas till värme eller andra energiformer, t.ex. genom friktion, deformation (som den studsande bollen i din andra uppgift) eller annat så är den mekaniska energin konstant, dvs den mekaniska energin bevaras.
Om och är den mekaniska energin vid två olika tillfällen så gäller alltså att om den mekaniska energin bevaras.
Detta ger oss att
I fallet med Disney-korken så har vi att
- är ursprungshastigheten, dvs m/s
- är ursprungshöjden, dvs m
- är den storhet vi söker
- är höjden vi undersöker, dvs
Eftersom det inte står något om luftmotstånd, deformation eller annat i uppgiften så kan vi anta att den mekaniska energin bevaras i detta fall och vi får då ekvationen
Vi ser att massan förekommer som faktor till alla termer, så den kan vi förkorta bort. Efter förenkling får vi
Hängde du med på det?
Om ja, fundera lite på vad innebär i vår situation med korken.
=========
Kommentar: Vi kan nästan alltid förkorta bort massan eftersom den oftast förekommer som faktor till alla termer i ekvationen.
Men om du av någon anledning vill/behöver sätta in ett värde någon gång så måste du först omvandla massan till SI-enheten meter.
I denna uppgift skulle du i så fall alltså skriva 0,032 istället för 32.
Tack jätte mycket för förklaringen jag förstod verkligen på sättet du sa löste det utan några problem nu. Tack så jätte mycket.
Agnessss12 skrev:Tack jätte mycket för förklaringen jag förstod verkligen på sättet du sa löste det utan några problem nu. Tack så jätte mycket.
Vad bra!
Lös nu gärna a-uppgiften med exakt samma metod.
Då är v0, h0 och v1 kända och vi söker h1.
Du kommer att se att metoden är användbar i väldigt många sammanhang.
Det brukar kallas "energibetraktelse" eller "energiresonemang".
Har du funderat på det där med ?