Empirisk formel, 3 ämnen
Då man får substansmängder för 3 ämnen Som i uppgiften på bilden, vad gör ni för att ta reda på hur de förhåller sig? (svaret för hur de förhåller sig är enligt facit: C12H22O11, hur får man för sig att de ska förhålla sig som 11 till 12 och att man inte kan vara "lite mindre nogrann" och bara stryka ett streck över den lilla skillnaden, och skriva att de förhåller sig 1:1, vart drar man gränsen?)
Beräkna massan C per mol. Dividera med atommassan. Får du då ett väldigt trovärdigt tal (12,0) så är det nog C12.
Prova själv!
Gloson1 skrev:Då man får substansmängder för 3 ämnen Som i uppgiften på bilden, vad gör ni för att ta reda på hur de förhåller sig? (svaret för hur de förhåller sig är enligt facit: C12H22O11, hur får man för sig att de ska förhålla sig som 11 till 12 och att man inte kan vara "lite mindre nogrann" och bara stryka ett streck över den lilla skillnaden, och skriva att de förhåller sig 1:1, vart drar man gränsen?)
Standardmetoden är att räkna på 100 g, så att man har 42,1 g (3,51 mol) kol, 6,48 g (6,43 mol) och 51,2 g (3,21 mol), och så delar man med den minsta substansmängden (i det här fallet värdet för syre) så det blir C1,09H2,00O och då håller jag med dig om att det inte är lätt att avgöra om det finns lika mycket kol som syre eller inte. Om den empiriska formeln är CH2O så blir molmassan för en sådan enhet 12+2+16 = 30g/mol och då kan vi inte få molmassan att bli 342 g/mol, det blir antingen 270 eller 340. Då måste det vara olika antal kol och syre i molekylen.
Om vi inte hade haft molmassan skulle jag inte kunna säga om den empiriska formeln var CH2O eller om det var något krångligare.
I det här fallet, när vi vet molmassan, är sictransits metod smidigare.
Om man ska lita på noggrannheten i de givna data så tycker jag att 1,09 C och 2,00 O inte kan tolkas som 1 C och 2 O, men jag är inte kemist.
För att hitta en bra rationell approximation till 1,09/2 kan man göra så här:
Räkna först ut 1,09/2, det blir 0,545.
0,545 är mindre än 1, så vi skriver det som 1/1,83486. Dra bort heltalet från 1,83486. Hittills har vi 1/(1+0,83486).
0,83486 är 1/1,1978. Vi har 1/(1+1/(1+0,1978)).
Nästa steg: 0,1978 = 1/5,0556.
0,0556 = 1/17,9856
Vi har 1/(1+1/(1+1/(5+1/18))) om vi avrundar det sista.
Om vi kastar bort allt efter första plusset får vi 1/1. Om vi behåller ett plus får vi 1/2. Nästa approximation blir 1/(1+1/(1+1/5)) = 1/(1+5/6) = 6/11. Vad nästa blir vet jag inte men talen i bråket kommer att vara mycket större än tidigare.
1/2 är den första vettiga approximationen vi fick, och 6/11 är en bättre approximation.
Så får man fram 11.
Det här kallas kedjebråk.
Jag tänkte att man bara kan avrunda 1.09 till 1.1 och gångra med 10 så man får heltalet. Då får man också 11.
Ja, men då får du 11/10, inte 12/11.
Om vi adderar ihop de tre procenttalen får vi inte 100 % utan bara 99,08 %, så man skall nog inte tro alltför mycket på de siffrorna.
99,98 får jag det till.
Jag kan ha slagit fel på räknaren. Det spelar ingen större roll för de kemiska beräknigarna.
