Elektronstrukturer

En atom har lika många elektroner som den har protoner i kärnan (om den inte har lika många elektroner som protoner, är den laddad, och då kallas den inte atom, utan jon). Elektronerna rör sig i banor kring kärnan. Olika banor (skal) motsvarar olika energi. I den enklaste modellen tar vi bara hänsyn till de olika skalen, inte de olika orbitaler (under-banor) man kan använda för att få en modell som kan förklara fler egenskaper hos atomerna. Ett skal som är längre ut har högre energi ärn ett som är längre in. Det finns inte plats fr hur många elektroner som helst i varje skal, utan det får högst plats $2n^2$ elektroner i varje skal, där n är skalets nummer.

Vi börjar med bor. En boratom har 5 protoner i kärnan (och vanligen 5 eller 6 neutroner). En boratom har alltså 5 elektroner. Två av dem får plats i det innersta skalet, sedan är det fullt. Tre elektroner får plats i nästa skal. En boratom har alltså tre valenselektroner.

Klor har 17 protoner (och vanligen 18 eller 20 neutroner) i kärnan. En oladdad kloratom har alltså 17elektroner. Två av dem hamnar i det innersta skalet, sedan är det fullt. 8 elektroner hamnar i skal 2, sedan är det fullt. 7 elektroner hamnar i det tredje skalet. Klor har alltså 7 valenselektroner och har en stark tendens att försöka dra till sig en extra elektron så att den får 8 elektroner i sitt yttersta skal och blir till en negativt laddad kloridjon.

Är det här svar på dina frågor?

Hej, ja detta förstår jag!

Men i min bok "Reaktion 1" Står det följande

     Grundämne  Antal elektroner   Elektronstruktur

        Kol(C)                      8                  1s^2 2s^2 2p^1 sp^1

Vad innebär det?

Det är den ”fullständiga”, kvantmekaniska beskrivningen av hur elektronerna befinner sig runt kärnan. Sånt brukar inte läras ut förrän på universitetet. Siffran före varje bokstav motsvarar skalnumret i Smaragdalenas beskrivning. Bokstaven beskriver i vilka områden runt kärnan just de elektronerna kan befinna sig. Den upphöjda siffran visar hur många elektroner som ryms i det området. Eftersom det står ”sp” vet man också att det där beskriver hur elektronerna är fördelade när kolet binder till något annat på ett visst sätt i en organisk förening.

Läser denna kursen på distans men har prov på plats. Räcker det om jag kan Bohrs metod eller tror du jag behöver kunna kvantmekaniska också?

Om det är på gymnasienivå behöver du inte kunna den kvantmekaniska modellen. Smaragdalena har sammanfattat det mesta du bör känna till!

Teraeagle skrev:

Eftersom det står ”sp” vet man också att det där beskriver hur elektronerna är fördelade när kolet binder till något annat på ett visst sätt i en organisk förening.

Gammal tråd, men kul å återuppliva: nyfiken på vad du menar med sp^1. Är det för att kol gärna binder andra atomers elektroner till sig via kovalenta bindningar?

En sp-orbital är en hybridiserad orbital. I princip att en s-orbital och en p-orbital har kombinerats till två sp-orbitaler. Kolatomerna brukar ha hybridiserade orbitaler när de binder till andra ämnen. I t.ex. etyn är kolatomerna sp-hybridiserade.