elektronegativitet
hej.
jag hittade denna bilden på pluggakuten och använder den som exempel för mina 4 frågor:
1. Hur beräknas elektronegativiteten mellan C och OH? (alltså ska man ta C och O för sig? och sedan O och H för sig?) Eller hur blir det när man har på det viset? (en atom och en sammansatt jon?)
2. Här ska väl elektronegativiteten beräknas mellan N och H, bara? Eller ska man ha med C?
3. Om det är dubbelbindning, räknar man som vanligt då?
4. Egentligen som fråga 1, alltså räknar jag O och C för sig här? Och sedan H och O för sig?
Man brukar inte beräkna skillnaden i elektronegativitet när en molekyl har fler än två atomer. Rent principiellt kan man göra det genom att ta skillnaden mellan alla atomer som deltar i bindningar, t.ex. C-O och N-H i ditt fall. Det fyller dock inget större syfte.
När man har större molekyler som den här räcker det att konstatera att det finns elektronegativa atomer i ett organiskt ämne. Såhär stora molekyler är i princip aldrig symmetriska så man kan räkna med att de blir polära. Jag skriver polära och inte dipoler, för det är snarare så att det finns flera små dipoler (OH, NH2) i ämnet som gör att ämnet i sig blir polärt med allt vad det innebär för vattenlöslighet, smält- och kokpunkt osv.
Teraeagle skrev:Man brukar inte beräkna skillnaden i elektronegativitet när en molekyl har fler än två atomer. Rent principiellt kan man göra det genom att ta skillnaden mellan alla atomer som deltar i bindningar, t.ex. C-O och N-H i ditt fall. Det fyller dock inget större syfte.
När man har större molekyler som den här räcker det att konstatera att det finns elektronegativa atomer i ett organiskt ämne. Såhär stora molekyler är i princip aldrig symmetriska så man kan räkna med att de blir polära. Jag skriver polära och inte dipoler, för det är snarare så att det finns flera små dipoler (OH, NH2) i ämnet som gör att ämnet i sig blir polärt med allt vad det innebär för vattenlöslighet, smält- och kokpunkt osv.
Egentligen är väl alla ämnen som har någon OH-grupp eller NH-grupp polära? (pga den stora elektronegativiteten från syre och kvävet?)
Vad menas med att en molekyl är symmetrisk eller osymmetrisk? är det att den har olika centrum för plus/negativ? hur ser de ut då? och hur avgör man om den är symmetrisk, eller inte?
Jämför t.ex. triklormetan och tetraklormetan. Googla dessa. Bägge har polära bindningar, men tetraklormetan är symmetrisk och blir därför ingen dipol. Det finns inga poler i molekylen eftersom kloratomerna drar i elektronerna lika mycket i alla fyra riktningar.
Teraeagle skrev:Jämför t.ex. triklormetan och tetraklormetan. Googla dessa. Bägge har polära bindningar, men tetraklormetan är symmetrisk och blir därför ingen dipol. Det finns inga poler i molekylen eftersom kloratomerna drar i elektronerna lika mycket i alla fyra riktningar.
Detta är en tetraklormetan
den vänstra visar ju att den är symmetrisk men inte den högra? eller är det för att det är en 3D version? finns det något enkelt knep att utifrån givna formler kunna rita upp en molekyls strukturformel på korrekt sätt och sedan avgöra om den är dipol eller inte?
Detta är en triklormetan:
här syns ju det att den är osymmetrisk på bägge sidorna, vilket jag är med på. Men jag förstår inte hur jag ska rita till strukturformeln på korrekt sätt och veta hur bindningen, lutningen och sådant annat viktigt ska ritas ut?
Den vänstra i första bilden visar bara hur molekylen ser ut, inte 3D-strukturen.
Det finns nog inget bra knep för att lära sig om en molekyl är symmetrisk, ingen formel eller så. Det är lite av en konstform och man lär sig med träning att direkt se om en molekyl är symmetrisk eller inte. I tetraklormetan har du ju bara kloratomer runt kolet och vinklarna mellan alla atomer är lika stora (109 grader), så då blir molekylen symmetrisk
Teraeagle skrev:Den vänstra i första bilden visar bara hur molekylen ser ut, inte 3D-strukturen.
Det finns nog inget bra knep för att lära sig om en molekyl är symmetrisk, ingen formel eller så. Det är lite av en konstform och man lär sig med träning att direkt se om en molekyl är symmetrisk eller inte. I tetraklormetan har du ju bara kloratomer runt kolet och vinklarna mellan alla atomer är lika stora (109 grader), så då blir molekylen symmetrisk
okej tack snälla. har två frågor(:
1. kan man dra slutsatsen att en molekyl som innehåller OH-grupper eller NH-grupper blir polära pga skillnaden i elektronegativitet?
2. alla kolvätegrupper (metan,etan, propen m.m) är väl opolära?
1. Nej, man kan ha ämnen som t.ex. dodekanol som har en lång kolkedja och en OH-grupp. Dessa har så stora opolära inslag från kolkedjan att den lilla OH-gruppen inte är tillräcklig för att ämnet ska bli polärt. Det ser du om du t.ex. kolla på ämnets löslighet i vatten. Om man däremot kopplar på fler OH-grupper skulle molekylen till slut bli att betrakta som polär.
2. Ja.
Teraeagle skrev:1. Nej, man kan ha ämnen som t.ex. dodekanol som har en lång kolkedja och en OH-grupp. Dessa har så stora opolära inslag från kolkedjan att den lilla OH-gruppen inte är tillräcklig för att ämnet ska bli polärt. Det ser du om du t.ex. kolla på ämnets löslighet i vatten. Om man däremot kopplar på fler OH-grupper skulle molekylen till slut bli att betrakta som polär.
okej men har jag ett okänt ämne som jag ska ta reda på, och exempelvis vatten, kan jag då dra slutsaten...
om de löser sig i varandra = det andra ämnet är polärt
om de INTE löser sig i varandra = opolärt
enligt "lika löser lika?"
Den slutsatsen kan du nog dra, ja.
Teraeagle skrev:Den slutsatsen kan du nog dra, ja.
uppskattar hjälpen!
Det finns dock några undantag och det är när det handlar om makromolekyler (väldigt stora molekyler). Vi har ämnen som cellulosa, vilket till följd av mängder av OH-grupper kan betraktas som polärt, men på grund av sin storlek inte går att lösa upp i vattnet. Då pratar man istället om vätning. Om man droppar lite vatten på en yta av cellulosa kommer droppen att spridas ut och ”väta” ytan. Det beror på att vattenmolekylerna binder till cellulosamolekylerna.
Teraeagle skrev:Det finns dock några undantag och det är när det handlar om makromolekyler (väldigt stora molekyler). Vi har ämnen som cellulosa, vilket till följd av mängder av OH-grupper kan betraktas som polärt, men på grund av sin storlek inte går att lösa upp i vattnet. Då pratar man istället om vätning. Om man droppar lite vatten på en yta av cellulosa kommer droppen att spridas ut och ”väta” ytan. Det beror på att vattenmolekylerna binder till cellulosamolekylerna.
tack så mycket!