elektrolys (l) och (aq) skillnad

LiCl(l) betyder en smälta av litiumklorid, där jonerna kan röra sig fritt. "l" står för liquid.

LiCl(aq) betyder en vattenlösning av litiumklorid, där jonerna kan röra sig fritt. "aq" står för aqua (vatten).

Skillnaden är att man kan utvinna metalliskt litium genom elektrolys av smältan, men inte vattenlösningen. Kan du klura ut varför?

Kan det vara så att det är vattnet som reagerar istället? Och det bildas H2 (katod) och O2 (anod)? 

Det stämmer! Men, för att krångla till det ytterligare: trots att man "borde" få syrgas vid anoden, är det vanligt att det istället bildas klorgas vid elektrolys av vattenupplösta klorider. Det är ingenting man kan veta genom att titta på potentialvärdena, utan det beror på andra faktorer. Men det kan vara bra att komma ihåg.

Det som bildas är alltså vätgas vid katoden och, mest troligt, klorgas vid anoden.

Jaha okej! Men kan man dra slutsatsen att; hos alla elektrolyser av vattenlösning (aq) så kommer det bildas vätgas och syrgas/ klorgas om klorjoner finns med?

Inte riktigt, eftersom man även måste ta hänsyn till elektroderna. Om de är gjorda av kol eller grafit och metalljonerna kommer från oädla metaller så brukar det bli så. Om metalljonerna kommer från en metall som är ädlare än väte, t.ex. Cu2+, kommer de istället att reagera vid katoden och bilda kopparmetall. 

Om anoden är gjord av en metall, samtidigt som saltets anjoner inte reagerar så lätt kan det bli så att anoden upplöses och bildar joner. Det händer exempelvis om man försöker göra elektrolys av sulfater (såvida inte anoden är gjord av kol eller grafit).

Men hela ämnet är rätt komplicerat, eftersom man faktiskt utvinner zink genom elektrolys av vattenlösningar, trots att det inte "ska vara" möjligt. Det beror på att det egentligen är svårare än tabellvärdena ger sken av att bilda gasformiga ämnen. Det finns exempelvis ett fenomen som kallas överpotential.

Oj vad komplicerat det blev nu för mig som läser kemi1😆men tror jag fattar! Tack för hjälpen! 

Ja, elektrolys är rätt knepigt eftersom det finns hundra undantag till varje regel.

"Överspänning" kallades det när jag pluggade kemi, men det är samma sak.

Visst, elektrokemi kan vara krångligt, mendet finns väldigt mycket fakta i tabellen äver normalpotentialer. För att krångla till det ytterligare, så beror potentialrena på koncentrationen hos de ämnen som ingår i reaktionerna, också (men det är universitetskemi).

Smaragdalena skrev :

"Överspänning" kallades det när jag pluggade kemi,men det är samma sak.

Överspänning kan nog vara vanligare på svenska. Ibland är det en nackdel med engelskspråkig kurslitteratur...