Elektriska kretsar
Hej!
Har svårt att förstå hur en elen rör sig i en krets. Jag förstår inte vilken lampa som får mest ström respektive minst.
Jag kan inte lista ut hur kopplingschemat ovan funkar samt hur strömmen delar upp sig. Hur det funkar med parallel och seriekopplingar i detta scenariot (vet hur de funkar).Det ser ut som att hela schemat är en mer advanserad parallelkoppling. Så 2.an lyser starkare än 3. och fyran då de får dela på den ström 2.an får. Sedan vet jag inte med 1.an.
Vet inte ens om jag räknar åt rätt håll. Vet att man anger att strömmen går från plus till minus fast det egentligen är tvärtom. Borde man inte då räkna utifrån att 1.an får ström först (kanske därför den heter 1.an isåfall). Om det skulle vara scenariot så skulle jag utifrån mina resonemang ovan säga att 1.an får mest stöm sedan 2.an och sist 3.an och 4.an
Har en känsla av att jag är ute och cyklar.
Sedan så förstår jag inte hur det funkar efter strömmen har gått förbi en lampa. Om en lampa i en krets tål 50 v och batteriet har spänningen 100, kommer då lampan gå sönder eller använda 50 v och låta de andra 50 v gå vidare? Väldigt förvirrad
Tack på förhand
Flyttade tråden från bara Fysik till Fy1, som verkar vara rätt nivå. Blev det fel, så skriv här i tråden eller kontakta någon av oss moderatorer. /Smaragdalena, moderator
Elektrisk ström är rörelse av laddningar. Det måste lämna lika mycket laddning från batteriet som kommer in till det. Annars skulle det ansamlas laddning i batteriet (och till slut skulle det bli en statisk urladdning). Man säger att strömmen ut från, är lika med strömmen in till batteriet, jag kallar denna ström för ib. Sedan delar denna ström upp sig vid förgreningar. Vissa laddningar väljer en gren medan andra väljer andra grenar. Hur strömmen delar upp sig beror på motståndet/resistansen. Det kommer att gå mer ström i de grenar som har lägre motstånd.
I kopplingsschemat ser vi att strömmen genom lampa 1 är densamma som genom batteriet d.v.s. i1=ib. Eftersom inga laddningar ansamlas så är ib=i2 + i3,4 (Kirchoffs lag). Alltså går det mest ström genom 1:an. Om lamporna är likadana, vilket vi väl får anta, så lyser den därför starkast.
Då kanske vi har rett ut hur det fungerar med ström som jag personligen tycker är mer lättbegripligt än t.ex. spänning?
Hur delar då strömmen upp sig vid förgreningar? Det har alltså med motståndet att göra - mer ström där den har lättare att ta sig fram (=där motståndet är mindre). Motståndet kan du säkert räkna ut med ekvationerna för serie- och parallellkopplingar.
Spänning då, vad är det? Det är en skillnad i elektrisk potential. Det är spänningen som, så att säga, driver fram strömmen/laddningarna. Spänningen flyttar inte på sig. Däremot fördelar den sig över delarna i kretsen. I ett 9V-batteri så är skillnaden i elektrisk potential 9V mellan plus- och minuspolerna. Om du kopplar på komponenter, t.ex. lampor enligt kretsen ovan, så fördelas spänningen över de olika delarna i kretsen. Ingenstans är det högre spänning än över batteripolerna och där är den 9V. Det bildas spänningsfall över resistorer (= lamporna här). Det beskrivs av ohms lag. Eftersom spänning är en skillnad så måste man mäta den mellan 2 punkter. T.ex. kan man mäta (eller räkna ut) spänningen över lampa 2, kalla den U2. Längs med ledarna har vi inget spänningsfall eftersom resistansen är 0 (får vi anta...). Det innebär att vi har samma spänning över lampa 3 och 4 d.v.s. U2=U3 + U4.
När det står att en lampa tål t.ex. 50V så menas att spänningen över lampan inte får övergå 50V. Det betyder att lampan går sönder om du kopplar den till 100V. MEN om du samtidigt kopplar in fler komponenter, t.ex. fler lampor så kommer de 100 volten att fördelas över de olika delarna och då kan det hända att det inte längre ligger mer än 50V över lampan.
